Skillnad mellan versioner av "Lindesnes"

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 41: Rad 41:
 
* Den släcktes 6 oktober på order från en kunglig förordning. Som orsak till nedläggningen anfördes inkomna klagomål främst från Holland.  
 
* Den släcktes 6 oktober på order från en kunglig förordning. Som orsak till nedläggningen anfördes inkomna klagomål främst från Holland.  
 
* Skälet var oklart men klagomål hade framförts på att fyrljuset var svagt och att förväxling hade skett med fyren på [[Skagen]]. Dessutom rådde krig med Sverige. Under den tid fyren brann inkasserades 1 752 danska riksdaler varav Hansön fick 1 506 riksdaler för att täcka sina utgifter.  
 
* Skälet var oklart men klagomål hade framförts på att fyrljuset var svagt och att förväxling hade skett med fyren på [[Skagen]]. Dessutom rådde krig med Sverige. Under den tid fyren brann inkasserades 1 752 danska riksdaler varav Hansön fick 1 506 riksdaler för att täcka sina utgifter.  
 +
* '''Sedan var fyren släckt i nästan 70 år'''
  
 
'''1723''' fick Jörgen Michelsen Bornholm från Strömsö nytt privilegium för att uppföra och driva fyr på Lindesnes och på det näraliggande [[Marköy]].  
 
'''1723''' fick Jörgen Michelsen Bornholm från Strömsö nytt privilegium för att uppföra och driva fyr på Lindesnes och på det näraliggande [[Marköy]].  

Versionen från 12 november 2015 kl. 17.21

LindesnesKartaRitad.jpg
Lindesnes. Foto Esbjörn Hillberg

NorFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg

Lindesnes. Arkiv visitnorway.com
Lindesnes maskinrum. Arkiv wikipedia
Öppen kolfyr, 1655-. Figur Leif Elsby
Öppen kolfyr på ett torn. Figur Leif Elsby
Vippfyr. Figur Leif Elsby
Täckt stenkolsfyr, dansk modell, 1822-1854. Figur Leif Elsby

Lindesnes och Marköy fyrar. Fyrplatser på Sörlandet i Norge. Lindesnes var Norges första fyr.

Lindesnes ligger i Skagerack

Marköy ligger i Nordsjön

Gränsen Lindesnes och Hanstholm

Gränsen mellan Nordsjön och Skagerack bildas av den tänkta linjen mellan fyrarna Lindesnes och Hanstholm (på nordvästra Jylland, Danmark).

Sägen

Enligt de nordiska sagorna var Aslög en prinsessa. Av sin styvmor inneslöts hon i en guldharpa och kastades i havet. Hon flöt iland vid Lindesnes och växte där upp under namnet Kraka. Hon blev slutligen dansk drottning kallad Oddlaug. Enligt en annan version fann Ragnar Lodbrok henne vid Lindesnes och tog henne till hustru.

Fyrarna Lindesnes och Marköy

1655 18 juli bemyndigades Povel Hansön, köpman och borgare från den nyanlagda staden Kristiansand, att i privilegium bygga och driva fyren på näset av Lindesnes. Se entreprenör.

  • Som betalning påbjöds att han skulle erhålla avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge.
  • Avgiften 2 danska skilling per läst dräktighet skulle inkasseras via tullen på orten.

Öppen kolfyr

1655 på hösten tändes fyren, Norges första fyr, en öppen kolfyr. Då kolförsörjningen tröt och intet mer kunde erhållas byggdes fyren om.

Talgljus

  • Ett torn i trä byggdes och försågs med "stora glasrutor i fyrhuset".
  • I detta fick 30 stora talgljus lysa. Fyren brann till 10 april.

Öppen kolfyr

1656 byggdes fyren om till öppen kolfyr. Fyrfatet placerades på toppen av tornet. Den 10 augusti tändes fyren åter.

  • Den släcktes 6 oktober på order från en kunglig förordning. Som orsak till nedläggningen anfördes inkomna klagomål främst från Holland.
  • Skälet var oklart men klagomål hade framförts på att fyrljuset var svagt och att förväxling hade skett med fyren på Skagen. Dessutom rådde krig med Sverige. Under den tid fyren brann inkasserades 1 752 danska riksdaler varav Hansön fick 1 506 riksdaler för att täcka sina utgifter.
  • Sedan var fyren släckt i nästan 70 år

1723 fick Jörgen Michelsen Bornholm från Strömsö nytt privilegium för att uppföra och driva fyr på Lindesnes och på det näraliggande Marköy.

  • Att två fyrar skulle uppföras var för att inte förväxling skulle ske med Skagens fyr. Avgiften var fortfarande 2 danska skilling per läst. Av detta skulle han betala ¼ till den kungliga kassan samt 50 rdr årligen till Kongsberg kyrka.

1725 1 februari tändes den nya fyren på Lindesnes och den på Marköy.

  • För båda var fyrgrytan placerad direkt på berget.
  • Bodarna för kol och fyrbetjäning var mycket enkla.

Vippfyr

1725 byggdes fyren på Lindesnes om till vippfyr.

1736 gav den kungliga kassan avkall på sin fjärdedel mot att för egen räkning få avkräva beloppet i Öresund som andel i öresundstullen.

1762 övertogs privilegiet av köpman Andreas Chrystie i Moss. Han skulle betala 2000 rdr årligen till den kungliga kassan.

1782 då tiden för privilegiet löpt ut övertog staten ansvaret för fyrarna.

Öppen kolfyr

1799 uppfördes på Lindesnes ett murat stentorn, fyrkantigt och 10 alnar högt (6 m) med fyrgrytan högst upp. Som byggmaterial användes "en speciell, svart skotsk sten". Ritat av skotten George Johnstone. Tornet kom även att tjänstgöra som dagmärke.

Täckt stenkolsfyr

1822 byggdes både fyren på Lindesnes och den på Marköy om till utförande täckt stenkolsfyr (enligt Löwenörns princip).

1844 släcktes fyren Marköy för sista gången.

  • Idag återstår bara ruiner.

Linsfyr

1854 byggdes den täckta stenkolsfyren på Lindesnes om till utförande 1:a ordningen omgående lins med rundbrännare.

Lux-ljus

1915 ersattes stentornet av ett nytt tillverkat i gjutjärn. Linsapparaten flyttades över till det nya tornet. Veklampan ersattes av Lux-ljus med petroleum som bränsle.

1920 erhöll Lindesnes mistlur med maskinhus samt nödvändiga byggnader för den utökade fyrpersonalen.


Jfr norskt fyrväsende, kolfyr, läst, täckt stenkolsfyr, Lux-ljus, Skagen, Skagerack, öresundstullen, Nordsjön, riksdaler, entreprenör.