Skillnad mellan versioner av "Lindesnes"

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Lindesnes och Marköy fyrar'''. Fyrplatser på Sörlandet i '''Norge'''. Lindesnes var '''Norges första fyr'''. (här skall karta och bilder in) == Gränsen Lindesnes...')
 
m
Rad 1: Rad 1:
 +
(här skall karta och bilder in)
 +
 
'''Lindesnes och Marköy fyrar'''. Fyrplatser på Sörlandet i '''Norge'''. Lindesnes var '''Norges första fyr'''.  
 
'''Lindesnes och Marköy fyrar'''. Fyrplatser på Sörlandet i '''Norge'''. Lindesnes var '''Norges första fyr'''.  
 
(här skall karta och bilder in)
 
  
 
== Gränsen Lindesnes och Hanstholm ==
 
== Gränsen Lindesnes och Hanstholm ==
Rad 9: Rad 9:
 
Enligt de nordiska sagorna var Aslög en prinsessa. Av sin styvmor inneslöts hon i en guldharpa och kastades i havet. Hon flöt iland vid Lindesnes och växte där upp under namnet Kraka. Hon blev slutligen dansk drottning kallad Oddlaug. Enligt en annan version fann Ragnar Lodbrok henne vid Lindesnes och tog henne till hustru.
 
Enligt de nordiska sagorna var Aslög en prinsessa. Av sin styvmor inneslöts hon i en guldharpa och kastades i havet. Hon flöt iland vid Lindesnes och växte där upp under namnet Kraka. Hon blev slutligen dansk drottning kallad Oddlaug. Enligt en annan version fann Ragnar Lodbrok henne vid Lindesnes och tog henne till hustru.
 
   
 
   
== Fyrarna Lindesnes och Marköy ==
+
== Fyrarna Lindesnes och [[Marköy]] ==
 
'''1655''' 18 juli bemyndigades Povel Hansön, köpman och borgare från den nyanlagda staden Kristiansand, att i privilegium bygga och driva fyren på näset av Lindesnes. Se [[entreprenör]].  
 
'''1655''' 18 juli bemyndigades Povel Hansön, köpman och borgare från den nyanlagda staden Kristiansand, att i privilegium bygga och driva fyren på näset av Lindesnes. Se [[entreprenör]].  
 
* Som betalning påbjöds att han skulle erhålla avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge.
 
* Som betalning påbjöds att han skulle erhålla avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge.
 
*  Avgiften 2 danska skilling per [[läst]] dräktighet skulle inkasseras via tullen på orten.  
 
*  Avgiften 2 danska skilling per [[läst]] dräktighet skulle inkasseras via tullen på orten.  
  
'''1655''' på hösten tändes fyren, Norges första fyr, en [[öppen kolfyr]]. Då kolförsörjningen tröt och intet mer kunde erhållas byggdes fyren om.  
+
== Öppen kolfyr ==
 +
'''1655''' på hösten tändes fyren, '''Norges första fyr''', en [[öppen kolfyr]]. Då kolförsörjningen tröt och intet mer kunde erhållas byggdes fyren om.  
 +
 
 +
== Talgljus ==
 
* Ett torn i trä byggdes och försågs med "stora glasrutor i fyrhuset".  
 
* Ett torn i trä byggdes och försågs med "stora glasrutor i fyrhuset".  
* I detta fick 30 stora [[talgljus]] lysa. Fyren brann till 10 april.  
+
* I detta fick 30 stora [[talg]]ljus lysa. Fyren brann till 10 april.  
  
'''1656''' byggdes fyren om till öppen stenkolsfyr. Fyrfatet placerades på toppen av tornet. Den 10 augusti tändes fyren åter.  
+
== Öppen kolfyr ==
 +
'''1656''' byggdes fyren om till [[öppen kolfyr]]. Fyrfatet placerades på toppen av tornet. Den 10 augusti tändes fyren åter.  
 
* Den släcktes 6 oktober på order från en kunglig förordning. Som orsak till nedläggningen anfördes inkomna klagomål främst från Holland.  
 
* Den släcktes 6 oktober på order från en kunglig förordning. Som orsak till nedläggningen anfördes inkomna klagomål främst från Holland.  
 
* Skälet var oklart men klagomål hade framförts på att fyrljuset var svagt och att förväxling hade skett med fyren på [[Skagen]]. Dessutom rådde krig med Sverige. Under den tid fyren brann inkasserades 1 752 danska riksdaler varav Hansön fick 1 506 riksdaler för att täcka sina utgifter.  
 
* Skälet var oklart men klagomål hade framförts på att fyrljuset var svagt och att förväxling hade skett med fyren på [[Skagen]]. Dessutom rådde krig med Sverige. Under den tid fyren brann inkasserades 1 752 danska riksdaler varav Hansön fick 1 506 riksdaler för att täcka sina utgifter.  
  
'''1723''' fick Jörgen Michelsen Bornholm från Strömsö nytt privilegium för att uppföra och driva fyr på Lindesnes och på det näraliggande Marköy.  
+
'''1723''' fick Jörgen Michelsen Bornholm från Strömsö nytt privilegium för att uppföra och driva fyr på Lindesnes och på det näraliggande [[Marköy]].  
* Att två fyrar skulle uppföras var för att inte förväxling skulle ske med Skagens fyr. Avgiften var fortfarande 2 danska skilling per läst. Av detta skulle han betala ¼ till den kungliga kassan samt 50 rdr årligen till Kongsberg kyrka.  
+
* Att två fyrar skulle uppföras var för att inte förväxling skulle ske med [[Skagen]]s fyr. Avgiften var fortfarande 2 danska skilling per [[läst]]. Av detta skulle han betala ¼ till den kungliga kassan samt 50 rdr årligen till Kongsberg kyrka.  
  
'''1725''' 1 februari tändes den nya fyren på Lindesnes och den på Marköy.  
+
'''1725''' 1 februari tändes den nya fyren på Lindesnes och den på [[Marköy]].  
 
* För båda var fyrgrytan placerad direkt på berget.  
 
* För båda var fyrgrytan placerad direkt på berget.  
 
* Bodarna för kol och fyrbetjäning var mycket enkla.  
 
* Bodarna för kol och fyrbetjäning var mycket enkla.  
  
'''1725''' byggdes fyren på Lindesnes om till [[vippfyr]](???).  
+
== Vippfyr ==
 +
'''1725''' byggdes fyren på Lindesnes om till [[vippfyr]].  
  
'''1736''' gav den kungliga kassan avkall på sin fjärdedel mot att för egen räkning få avkräva beloppet i Öresund som andel i [[öresundstull]]en.  
+
'''1736''' gav den kungliga kassan avkall på sin fjärdedel mot att för egen räkning få avkräva beloppet i [[Öresund]] som andel i [[öresundstullen]].  
  
 
'''1762''' övertogs privilegiet av köpman Andreas Chrystie i Moss. Han skulle betala 2000 rdr årligen till den kungliga kassan.  
 
'''1762''' övertogs privilegiet av köpman Andreas Chrystie i Moss. Han skulle betala 2000 rdr årligen till den kungliga kassan.  
Rad 37: Rad 42:
 
'''1782''' då tiden för privilegiet löpt ut '''övertog staten ansvaret för fyrarna'''.  
 
'''1782''' då tiden för privilegiet löpt ut '''övertog staten ansvaret för fyrarna'''.  
  
 +
== Öppen kolfyr ==
 
'''1799''' uppfördes på Lindesnes ett murat stentorn, fyrkantigt och 10 alnar högt (6 m) med fyrgrytan högst upp. Som byggmaterial användes "en speciell, svart skotsk sten". Ritat av skotten George Johnstone. Tornet kom även att tjänstgöra som dagmärke.  
 
'''1799''' uppfördes på Lindesnes ett murat stentorn, fyrkantigt och 10 alnar högt (6 m) med fyrgrytan högst upp. Som byggmaterial användes "en speciell, svart skotsk sten". Ritat av skotten George Johnstone. Tornet kom även att tjänstgöra som dagmärke.  
  
'''1822''' byggdes både fyren på Lindesnes och den på Marköy om till utförande [[täckt stenkolsfyr]] (enligt [[Löwenörn]]s princip).  
+
== Täckt stenkolsfyr ==
 +
'''1822''' byggdes både fyren på Lindesnes och den på [[Marköy]] om till utförande [[täckt stenkolsfyr]] (enligt [[Löwenörn]]s princip).  
  
'''1844''' släcktes Marköy fyr för sista gången.  
+
'''1844''' släcktes fyren [[Marköy]] för sista gången.  
 
* Idag återstår bara ruiner.  
 
* Idag återstår bara ruiner.  
  
'''1854''' byggdes den täckta stenkolsfyren på Lindesnes om till utförande 1:a ordningen omgående lins med [[rundbrännare]].  
+
== Linsfyr ==
 +
'''1854''' byggdes den täckta stenkolsfyren på Lindesnes om till utförande 1:a [[ordning]]en [[omgående]] [[lins]] med [[rundbrännare]].  
  
 +
== Lux-ljus ==
 
'''1915''' ersattes stentornet av ett nytt tillverkat i gjutjärn. Linsapparaten flyttades över till det '''nya tornet'''. Veklampan ersattes av [[Lux-ljus]] med petroleum som bränsle.  
 
'''1915''' ersattes stentornet av ett nytt tillverkat i gjutjärn. Linsapparaten flyttades över till det '''nya tornet'''. Veklampan ersattes av [[Lux-ljus]] med petroleum som bränsle.  
  

Versionen från 7 februari 2014 kl. 16.47

(här skall karta och bilder in)

Lindesnes och Marköy fyrar. Fyrplatser på Sörlandet i Norge. Lindesnes var Norges första fyr.

Gränsen Lindesnes och Hanstholm

Gränsen mellan Nordsjön och Skagerack bildas av den tänkta linjen mellan fyrarna Lindesnes och Hanstholm (på nordvästra Jylland, Danmark).

Sägen

Enligt de nordiska sagorna var Aslög en prinsessa. Av sin styvmor inneslöts hon i en guldharpa och kastades i havet. Hon flöt iland vid Lindesnes och växte där upp under namnet Kraka. Hon blev slutligen dansk drottning kallad Oddlaug. Enligt en annan version fann Ragnar Lodbrok henne vid Lindesnes och tog henne till hustru.

Fyrarna Lindesnes och Marköy

1655 18 juli bemyndigades Povel Hansön, köpman och borgare från den nyanlagda staden Kristiansand, att i privilegium bygga och driva fyren på näset av Lindesnes. Se entreprenör.

  • Som betalning påbjöds att han skulle erhålla avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge.
  • Avgiften 2 danska skilling per läst dräktighet skulle inkasseras via tullen på orten.

Öppen kolfyr

1655 på hösten tändes fyren, Norges första fyr, en öppen kolfyr. Då kolförsörjningen tröt och intet mer kunde erhållas byggdes fyren om.

Talgljus

  • Ett torn i trä byggdes och försågs med "stora glasrutor i fyrhuset".
  • I detta fick 30 stora talgljus lysa. Fyren brann till 10 april.

Öppen kolfyr

1656 byggdes fyren om till öppen kolfyr. Fyrfatet placerades på toppen av tornet. Den 10 augusti tändes fyren åter.

  • Den släcktes 6 oktober på order från en kunglig förordning. Som orsak till nedläggningen anfördes inkomna klagomål främst från Holland.
  • Skälet var oklart men klagomål hade framförts på att fyrljuset var svagt och att förväxling hade skett med fyren på Skagen. Dessutom rådde krig med Sverige. Under den tid fyren brann inkasserades 1 752 danska riksdaler varav Hansön fick 1 506 riksdaler för att täcka sina utgifter.

1723 fick Jörgen Michelsen Bornholm från Strömsö nytt privilegium för att uppföra och driva fyr på Lindesnes och på det näraliggande Marköy.

  • Att två fyrar skulle uppföras var för att inte förväxling skulle ske med Skagens fyr. Avgiften var fortfarande 2 danska skilling per läst. Av detta skulle han betala ¼ till den kungliga kassan samt 50 rdr årligen till Kongsberg kyrka.

1725 1 februari tändes den nya fyren på Lindesnes och den på Marköy.

  • För båda var fyrgrytan placerad direkt på berget.
  • Bodarna för kol och fyrbetjäning var mycket enkla.

Vippfyr

1725 byggdes fyren på Lindesnes om till vippfyr.

1736 gav den kungliga kassan avkall på sin fjärdedel mot att för egen räkning få avkräva beloppet i Öresund som andel i öresundstullen.

1762 övertogs privilegiet av köpman Andreas Chrystie i Moss. Han skulle betala 2000 rdr årligen till den kungliga kassan.

1782 då tiden för privilegiet löpt ut övertog staten ansvaret för fyrarna.

Öppen kolfyr

1799 uppfördes på Lindesnes ett murat stentorn, fyrkantigt och 10 alnar högt (6 m) med fyrgrytan högst upp. Som byggmaterial användes "en speciell, svart skotsk sten". Ritat av skotten George Johnstone. Tornet kom även att tjänstgöra som dagmärke.

Täckt stenkolsfyr

1822 byggdes både fyren på Lindesnes och den på Marköy om till utförande täckt stenkolsfyr (enligt Löwenörns princip).

1844 släcktes fyren Marköy för sista gången.

  • Idag återstår bara ruiner.

Linsfyr

1854 byggdes den täckta stenkolsfyren på Lindesnes om till utförande 1:a ordningen omgående lins med rundbrännare.

Lux-ljus

1915 ersattes stentornet av ett nytt tillverkat i gjutjärn. Linsapparaten flyttades över till det nya tornet. Veklampan ersattes av Lux-ljus med petroleum som bränsle.

1920 erhöll Lindesnes mistlur med maskinhus samt nödvändiga byggnader för den utökade fyrpersonalen.


Jfr kolfyr, läst, täckt stenkolsfyr, Lux-ljus, Skagen, Skagerack, öresundstullen, Nordsjön, riksdaler, entreprenör.