Korsö
Korsö, fyrplats och lotsplats vid Sandhamn i Stockholms södra inlopp.
Lat. N. 59° 17’,2. Long. O. 18° 57’,2.
Bemannad 1757-1882, se bemanning.
Förhistoria
1746 uppfördes på Korsö vid Sandhamn en 22 m hög båk av trä.
1750 (omkring) byggdes båken om och försågs med lanternin med spegelapparat.
Fyren tändes
1757 tändes ny fyr på Korsö, ett cirka 23 m högt stentorn försett med spegelapparat av Jonas Norbergs konstruktion.
- Tornet ritades av J P Eckerman.
- Två lyktor försedda med speglar hängdes ut på var sida om tornet.
- Lyktorna vreds av ett urverk runt sina upphängningar.
1768 brann lanterninen träffad av blixten.
- Jonas Norberg konstruerade nya och större lyktor efter samma princip.
1833 köpte Kronan fyrplatsen och övertog ansvaret för fyren, se entreprenör.
Spegelfyr
1847 installerades ny lanternin med omgående spegelapparat.
Linsfyr
1869 installerades ny lanternin med lins och rovoljelampa.
- Linsen av 4:e ordningen var en dioptrisk trumlins med 3 fack à 90°, catoptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar).
- Runt linsen roterade 2 dioptriska planlinser, vilket gav karaktären "fast sken med blänk".
- ... en så kallad lentilleapparat.
Fotogen
1870 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med veke.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken med blänk. Lat. N. 59° 17’,2. Long. O. 18° 57’,2.
- Fyrapparaten: 4:e ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 154 fot.
- Fyrtornen: av sten, grått.
- Lysvidd: 14 minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 85 fot.
- Lysfält: från NO över O, S oc V till NV.
Fyrtornet står på den sydvästra kala bergudden av Korsön. Linsapparaten är av 4:e ordningen för fast sken med 2 omgående linser, som varannan minut frambringar starka blänkar av några sekunders varaktighet. Fyrtornet är grått, men lanterninens koniska fot röd. Fyrbetjäningens boningshus ligger NO om tornet, men är icke från sjön synligt.
Ändamålet med såväl Grönskärs och Korsö fyrar, som Sandhamns ledfyrar, är att leda fartyg från sjön in på ankarsättning vid Sandhamn, eller förbi platsen i farled till Stockholm. Fartyg, kommande från sjön, bör bringa Korsö fyr i N 40 V och därefter styra på densamma tills ledfyrarna kommer i sikte. Kurs med dessa hållna överens bringar fritt från alla grund, till dess Korsö fyr är passerad och fartyget kommer tvärs för mörka skogen på Sandöns östra ända, då fartyget är på ankarsättning mitt för Korsö sund. För att komma på inre redden och gå fritt för det från Sandölandet utskjutande rev, som ger skydd åt inre redden, måste fartyg från den yttre redden styra något NV- ligt, så att röda fyren kommer något söder om den vita. Om på denna redd flera fartyg skall få rum, måste de ligga förtöjda med trossar i land. När utgående fartyg på Kanholmsfjärden med SO- lig kurs får Korsö i sikte, bringar kurs rätt på den fritt emellan Yxhammar-kubben och de norr om farleden liggande grund. Längre ut kommer Sandhamnsfyren i sikte och på den kan styras till inemot lotsplatsen. Lotsar uppassa på Sandölandet och i båt vid yttre grunden.”
Avbemanning
1882 släcktes fyren sedan ny fyr byggts vid Sandhamn.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
Personal
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Korsö
Och sedan
- Tornet fick stå kvar och kom att nyttjas bl a av lotsar och militär.
- Fyrapparat och lanternin flyttades till Huvudskärs nya fyrplats, där de uppfördes 1882.
Nuvarande optik: (nedmonterad)
Nuvarande karaktär: (släckt). Lyshöjd: (26 m)
Jfr Lotsverket, linsfyr, fast sken med blänk, fyrljusreflektor, Grönskär, Sandhamn, Huvudskär, Norberg, lentilleapparat.