Korsö

Korsö, svensk f.d. bemannad fyrplats och lotsplats vid Sandhamn i Stockholms södra inlopp. Ålands hav. Bemannad 1750-1882

Korsö. Foto Anders Lindkvist

Korsö. Foto Esbjörn Hillberg

Fyrarna på Grönskär, Korsö och Landsort. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken

Korsö. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880

Korsö. Vykort

Korsö fyr år 1768 med lyktorna sedda uppifrån. Figur Leif Elsby

Laddar karta ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":4,"maxzoom":18,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"300px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":8,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":59.286,"lon":18.947,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"Kors\u00f6\n"}]}

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
finns ej	finns ej	N 59 17, O 18 57	(släckt)	14	F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
1750	1757	aldrig	1882	22,3	45,8

Förhistoria

1746 uppfördes på Korsö vid Sandhamn en 22 m hög båk av trä.

1750 (omkring) byggdes båken om och försågs med lanternin med spegelapparat.

Fyren tändes

1757 tändes ny fyr på Korsö, ett cirka 23 m högt stentorn försett med spegelapparat av Jonas Norbergs konstruktion.

• Tornet ritades av J P Eckerman.
• Två lyktor försedda med speglar hängdes ut på var sida om tornet.
• Lyktorna vreds av ett urverk runt sina upphängningar.

1768 brann lanterninen träffad av blixten.

• Jonas Norberg konstruerade nya och större lyktor efter samma princip.

1833 köpte Kronan fyrplatsen och övertog ansvaret för fyren, se entreprenör.

Spegelfyr

1847 installerades ny lanternin med omgående spegelapparat.

Linsfyr

1869 installerades ny lanternin med lins och rovoljelampa.

• Linsen av 4:e ordningen var en dioptrisk trumlins med 3 fack à 90°, catoptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar).
• Runt linsen roterade 2 dioptriska planlinser, vilket gav karaktären "fast sken med blänk".
• ... en så kallad lentilleapparat.

Fotogen

1870 utbyttes rovoljelampan mot en fotogenlampa med veke.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken med blänk. Lat. N. 59° 17’,2. Long. O. 18° 57’,2.

• Fyrapparaten: 4:e ordningens lins-.
• Fyrljusets höjd över vattenytan: 154 fot.
• Fyrtornen: av sten, grått.
• Lysvidd: 14 minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 85 fot.
• Lysfält: från NO över O, S oc V till NV.

Fyrtornet står på den sydvästra kala bergudden av Korsön. Linsapparaten är av 4:e ordningen för fast sken med 2 omgående linser, som varannan minut frambringar starka blänkar av några sekunders varaktighet. Fyrtornet är grått, men lanterninens koniska fot röd. Fyrbetjäningens boningshus ligger NO om tornet, men är icke från sjön synligt.

Ändamålet med såväl Grönskärs och Korsö fyrar, som Sandhamns ledfyrar, är att leda fartyg från sjön in på ankarsättning vid Sandhamn, eller förbi platsen i farled till Stockholm. Fartyg, kommande från sjön, bör bringa Korsö fyr i N 40 V och därefter styra på densamma tills ledfyrarna kommer i sikte. Kurs med dessa hållna överens bringar fritt från alla grund, till dess Korsö fyr är passerad och fartyget kommer tvärs för mörka skogen på Sandöns östra ända, då fartyget är på ankarsättning mitt för Korsö sund. För att komma på inre redden och gå fritt för det från Sandölandet utskjutande rev, som ger skydd åt inre redden, måste fartyg från den yttre redden styra något NV- ligt, så att röda fyren kommer något söder om den vita. Om på denna redd flera fartyg skall få rum, måste de ligga förtöjda med trossar i land. När utgående fartyg på Kanholmsfjärden med SO- lig kurs får Korsö i sikte, bringar kurs rätt på den fritt emellan Yxhammar-kubben och de norr om farleden liggande grund. Längre ut kommer Sandhamnsfyren i sikte och på den kan styras till inemot lotsplatsen. Lotsar uppassa på Sandölandet och i båt vid yttre grunden.”

Avbemanning och personal

1882 släcktes fyren sedan ny fyr byggts vid Sandhamn.

• Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Korsö

Och sedan

• Tornet fick stå kvar och kom att nyttjas bl a av lotsar och militär.
• Fyrapparat och lanternin flyttades till Huvudskärs nya fyrplats, där de uppfördes 1882.

Nuvarande optik: (nedmonterad)

Nuvarande karaktär: (släckt). Lyshöjd: (26 m)

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Finns ej
Ägare	Fortifikationsverket
Kontaktperson	Korsö är militärt skyddsområde kontakta Marinbasen Karlskrona, 0455-85000, 85115
Vägbeskrivning	Bilväg Stockholm - Stavsnäs c:a 40 km (väg 222), även SL buss från Slussen. Waxholmsbolaget (08-679 5830, www.waxholmsbolaget.com) trafikerar Sandhamn året runt med båt (c:a 40 min eller c:a 8 nm). Därefter båt Sandhamn - Korsö c:a 0,5 nm. Inga reguljära förbindelser men ring Sandhamn båttaxi 08-5715 3555.
Övrigt	Under 1600-talet fanns ett stenkummel som år 1746 ersattes av en sexsidig 10 m bred och 23 m hög träbåk. Träbåken byggdes om och fick en stor fyrlykta (tidigare på Örskär) som var omgiven av polerad speglande mässingplåt och hade 7 talgljus som tändes 1 sept. 1750. Hösten 1751 ersattes talgljusen av oljelampor. Nuvarande 26 m höga stenfyr (ritad av Carl Hårleman men modifierad) började byggas 1753 och tändes 1 sept. 1757. Fyrapparaten bestod av 2 metallspeglar med oljelampor som 1763 utvidgades till 6 konkava speglar med lampor. Fyren träffades av blixtnedslag 1768 då lanternin med fyrapparat förstördes. I den nya lanterninen konstruerade och monterade Jonas Norberg då Sveriges och kanske världens första rörliga fyrljus som bestod av en spegelapparat med två mindre lyktor. Varje lykta hade en trevekig rovoljelampa samt 2 reflektionsspeglar placerade i rät vinkel mot varandra. Ett urverk (15 timmar) med hävstänger kopplade till lyktorna vickade dessa fram och tillbaka, man fick ett växelljus som fyrkaraktär. År 1833 löste Kronan in fyrplatsen. År 1843 byttes fyrlyktornas plana speglar mot 2 paraboliska. År 1847 monterades en ny lanternin och ett nytt bostadshus byggdes medan det gamla av sten (ännu kvar) användes som uthus. Fyren klassificerades nu som roterande spegelfyr och skenet syntes 4-4½ mil i klart väder. År 1869 uppfördes en ny lanternin. Man slopade då efter 101 år Norbergs fyrlyktor och installerade en 4:e ordn. (500mm) dioptrisk trumlins 3 fack á 90° med katadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar) samt en tvåvekig moderatörlampa för rovolja. Runt linsen roterade 2 dioptriska planlinser med bulls-eye och inslipade ringar, omloppstid 4 min, urverk med lod. År 1870 byts lampan ut mot en tvåvekig fotogenlampa med föränderlig bränsleyta. Fyren togs ur drift 1882, fyrapparat och lanternin flyttades till Huvudskär. Tornet står kvar och har använts av lotsarna.
Skydd enligt lag	Statligt byggnadsminne 1935. Militärt skyddsområde besökstillstånd erfodras.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Jfr Norra Östersjön, svenskt fyrväsende, Lotsverket, linsfyr, fast sken med blänk, fyrljusreflektor, Grönskär, Sandhamn, Huvudskär, Norberg, lentilleapparat.