Känsö: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 5: Rad 5:
[[Fil:Göteborg karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Göteborgs skärgård]]
[[Fil:Göteborg karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Göteborgs skärgård]]


[[Fil:Bondesamhälle.jpg|500px|border|right|länk=livet]]
[[Fil:Känsö3L-EPettersson.jpg|550px|border|right|länk=livet]]


[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
Rad 94: Rad 94:
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]


[[Fil:StoraKänsö1Hillberg.JPG|thumb|250px|Stora [[Känsö]]. Foto E Hillberg]]
[[Fil:StoraKänsö1Hillberg.JPG|thumb|250px|Stora [[Känsö]] idag. Foto E Hillberg]]
[[Fil:Känsö2L-EPettersson.jpg|thumb|250px|Stora [[Känsö]] förr. Foto L-E Pettersson]]


{{#display_map: 57.625001, 11.744943 ~ ~ ~ ~ ~ Känsö fyr
{{#display_map: 57.625001, 11.744943 ~ ~ ~ ~ ~ Känsö fyr

Versionen från 2 november 2017 kl. 18.34

Känsö, ö med karantänsanstalt och fyr i Göteborgs inlopp.

Här inrättades den i Sverige första karantänsanstalten
Göteborg karta ritad.jpg
Känsö3L-EPettersson.jpg

SweFlag.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg Symbol Person.jpg

Känsö 2011. Utkikstornet. Foto Leif Elsby
Känsö 2011. Magasinsbyggnaderna där smittade och smittat material togs omhand. Foto Leif Elsby
Känsö 2011. Magasinen sedda från landsidan. Foto Leif Elsby
Känsö 2011. Administrations-byggnaden. Foto Leif Elsby
Bakterien Pasteurella Pestis som orsakar pest. Bild www.lookfordiagnosis.com
Bakterien Vibrio cholerae som orsakar kolera. Bild www.rki.de
Laddar karta ...


Ön

Till ön äger allmänheten inte tillträde. Den har i 200 år brukats av Kronan.

  • Ön ägs av Brännö bys samfällighetsförening
  • Karantänsverksamheten upphörde på 1920-talet
  • Marinförvaltningen övertog brukandet av ön 1935

På toppen av ön står än idag ett stentorn, varifrån man har uppsikt över fartygstrafiken.

  • Man kunde även med kanon beskjuta skepp som inte rättade sig.

Major J Forsell, som var stationens befälhavare, har här skapat en vildpark med cirka 1500 planterade träd.

  • Öns flora visar än idag inslag av tropiska växter, som de sjöfarande fört med sig.

Svensk karantän

Skepp från utlandet förde med sig åtråvärda importvaror. Men ibland förde de även med sig smittsamma sjukdomar.

  • År 1770 beslöt därför Kungl. Maj:t att bygga fem karantänsstationer i riket.
  • En byggdes i Stockholm, Fejan
  • en i Karlskrona,
  • en i Åbo,
  • en på Gotland och så
  • denna på Känsö i Göteborgs södra skärgård.

Början på Känsö

1770 slöt Kronan ett arrendeavtal med åborna på Brännö angående Känsö.

  • Året därpå anlades en provisorisk karantänsstation på ön.
  • 1772 lades den ner. Då gavs byggnaderna en ny användning.
  • De uppläts till ett valfångstbolag.
  • De såldes därefter och kom att inhysa ett sillsalteri.

Ny anläggning på Känsö

Men så kom gula febern vid sekelskiftet 1800. När den härjade i Spanien förvärvade Kronan ön Känsö från Brännöborna.

1803 inrättades en tillfällig karantänsstation í sillsalteriet.

1816-1818 byggdes en ny karantänsanläggning som kom att bestå av ett antal större byggnader på land och förtöjningsringar islagna i berget.

  • Förlaga anses vara en motsvarande anläggning i Marseille.

Behandling

  • Skeppen förtöjdes.
De som visste med sig att ha smitta ombord markerade detta med signalflagga.
  • Lasten lossades.
Den togs omhand i två magasin.
Ångorna från brinnande svavel fick tränga in i lasten och, som man trodde, rena den från sjukdom.
  • De som var sjuka roddes in under en av byggnaderna.
Därifrån lyftes de upp genom en trumma till sjukhuset.
Detta förestods en tid av den på sin tid kände läkaren Pehr Dubb.
  • Patienter som förklarats smittfria överfördes till det näraliggande konvalescenthemmet.
  • Besökare togs emot i ett speciellt hus, en så kallad parlör.
På ena långsidan satt patienten.
Den besökande satt på andra sidan av ett längsgående galler och ränna med brinnande svavel.
  • På ön fanns även likbod, tunnbindareverkstad, byggnader för personalen samt en kyrkogård för personal och skeppsbrutna.

1832 under koleraepidemin på kontinenten ankrade 422 skepp upp utanför anstalten.

1834 kom koleran till Sverige, trots försök till skyddsåtgärder.

Fyren

Fyren kallas Stora Känsö, fiskefyr, 1,7M SO om Böttö
Göteborg karta ritad.jpg
Iso 3s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg

Stora Känsö idag. Foto E Hillberg
Stora Känsö förr. Foto L-E Pettersson
Laddar karta ...


WGS-84 Lat. N 57 37,5. Long. E 11 44,7. Sv. Nr. 756700. Int. Nr. C0619

1944 anlades fyrplatsen. AGA-ljus

1954 hade fyren AGA-ljus med lins av 6:e ordningen. Fyrkaraktär: K WRG 3s 8M. Lyshöjd: 10 m.

1987 byggdes fyren om och fick elektriskt ljus med energi från solpanel och batteri

Nuvarande utseende: Vit fyrkur med rött tak

Nuvarande karaktär: Iso WRG 3s 6,0M. Lyshöjd: 11,0 m.


Jfr karantän, pest, kolera, Ostindiska kompanier, Fejan, signalflaggor, Sandhammaren, Falsterborev.