Skillnad mellan versioner av "Inlandsis"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
Rad 1: Rad 1:
 
'''inlandsis''', ett massivt istäcke över ett större område. Den i våra trakter senaste inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 15 000 år sedan efter den då senaste nedisningen. Dessförinnan hade vi tre, kanske fyra nedisningar.  
 
'''inlandsis''', ett massivt istäcke över ett större område. Den i våra trakter senaste inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 15 000 år sedan efter den då senaste nedisningen. Dessförinnan hade vi tre, kanske fyra nedisningar.  
 +
 +
Jordens temperatur har varierat kraftigt. Under de kallare perioderna, istiderna, har stora områden varit täckta av inlandsis. Under de varmare perioderna, mellanistiderna, har landisarna smält helt eller delvis. För närvarande befinner vi oss i en mellanistid med landisar på Grönland och Antarktis. Även under innevarande mellanistid har klimatet varierat.
  
  
Rad 14: Rad 16:
 
[[Fil:GranLandgångKullersten.jpg|thumb|200px|Landgång över kullerstensfälten mellan [[Gran]] fyrplats och hamn. Foto Alf & Barbro Jacobsson 2015]]
 
[[Fil:GranLandgångKullersten.jpg|thumb|200px|Landgång över kullerstensfälten mellan [[Gran]] fyrplats och hamn. Foto Alf & Barbro Jacobsson 2015]]
  
 +
 +
== Istider ==
 +
'''Istider''' kommer och går. Varma och kalla perioder avlöser varandra i jordens klimatcykel. Periodernas längd varierar från dagar och år till geologiska perioder på flera miljoner år. Under de kallare har istider och mellanistider avlöst varandra. Väldiga ismassor har bildats även utanför polartrakterna.
 +
 +
== Den senaste istiden ==
 +
För knappt 100 000 år sedan skedde en klimatförändring till det '''kallare'''. Då inleddes den senaste istiden. Vintersnön i bergstrakterna hann inte smälta undan innan nästa års snöande satte igång. Snötäcket växte. De undre skikten av snö omvandlades till is. När isen var cirka 50 m tjock började den flyta ut mot kanterna och växte så småningom samman med andra isar. Isen rörde sig från tillväxtområdena ut mot kanterna. Glaciärer bildades. Snart bildades ett sammanhängande istäcke över landets norra delar.
 +
 +
För 60 000 år sedan blev klimatet '''mildare'''. Utbredningen minskade för att bara längst i norr dröja sig kvar.
 +
 +
För cirka 45 000 år sedan skedde en förändring i klimatet till det '''kallare'''. Isen bredde ut sig för att i söder ungefär nå fram till nuvarande Vänerlandskapen.
 +
 +
För cirka 25 000 år sedan blev det '''ännu kallare'''. Årsmedeltemperatur sjönk för att bli cirka 10 grader kallare än i nutid. Isen bredde snabbt ut sig över hela landet. Kallast var det för 20 000-18 000 år sedan. Då hade isen sin största utbredning.
  
 
== Omfattning ==
 
== Omfattning ==
Vid den senaste istiden låg inlandsisen som ett cirka 3 km tjockt täcke  
+
Vid den senaste istiden låg inlandsisen som ett täcke över
* över Nordamerika (ner till syd om de stora sjöarna),  
+
 
* Europa (ner till mellersta Tyskland),
+
* Nordamerika (ner till syd om de stora sjöarna),  
* Asien (ner till det mellersta av Sibirien).
+
* Asien (ner till det mellersta av Sibirien).
 +
* Europa (större delen av norra Europa. Den täckte hela Norden inklusive Östersjön och Östersjöländerna. I syd låg isranden vid nuvarande Berlin. I väster täckte den Nordsjön och större delen av de Brittiska öarna.),
  
 
På södra halvklotet hade det en motsvarande omfattning.  
 
På södra halvklotet hade det en motsvarande omfattning.  
  
Inlandsisen låg även över höga bergstrakter såsom Atlasbergen och Kilimandjaro i Afrika, Pyrenéerna och Alperna i Europa, Kaukasus och Pamir i Asien.
+
Inlandsisen låg även över höga bergstrakter såsom Pyrenéerna och Alperna i Europa, Atlasbergen och Kilimandjaro i Afrika, Kaukasus och Pamir i Asien.
 +
 
 +
Över Norden låg inlandsisen som ett cirka 3 km tjockt täcke. Det är lika tungt som 1 km granit och pressade ner jordskorpan flera hundra meter. (Se [[landhöjning]])
 +
 
 +
Från tillväxtområdena flöt isen långsamt mot kanterna där den smälte. Ibland var avsmältningen här större än tillförseln och vice versa. Oavsett iskantens förflyttning rann den trögflytande isen ständigt ut mot kanterna. På vägen slet den med sig sten och block som maldes ned till sand och klappersten. Under färden slipades underliggande berg på "stötsidan" medan "plocksidan" sprack upp och släppte ifrån sig stenblock.
  
 
== Havets nivå ==
 
== Havets nivå ==
  
Som resultat av att så mycket vatten var bundet i ismassorna var [[vattenstånd]]et i världshaven lägre än den är idag. Beräkningar gör gällande 130 m lägre.  
+
Som resultat av att så mycket vatten var bundet i ismassorna var [[vattenstånd]]et i världshaven lägre än den är idag. Beräkningar gör gällande drygt 100 m lägre.  
  
 
[[Nordsjön]] var ett floddelta, där smältvatten från isen kunde rinna ut direkt i Atlanten.
 
[[Nordsjön]] var ett floddelta, där smältvatten från isen kunde rinna ut direkt i Atlanten.
Rad 59: Rad 78:
 
* Trädslaget gran vandrade dock in via nuvarande Kolahalvön och söderut till nuvarande Sverige. Eftersom nuvarande flora och fauna vandrat hit får man väl med modernt språkbruk kalla dem för "invassiva" (?) arter.
 
* Trädslaget gran vandrade dock in via nuvarande Kolahalvön och söderut till nuvarande Sverige. Eftersom nuvarande flora och fauna vandrat hit får man väl med modernt språkbruk kalla dem för "invassiva" (?) arter.
  
* Under bronsåldern hade vi medelhavsklimat (jämför med dagens Grekland, Italien och Spanien).
+
* Under bronsåldern hade vi medelhavsklimat (jämför med dagens Grekland, Italien och Spanien). Då var årsmedeltemperaturen '''cirka 2 grader högre''' än nu.
 +
 
 +
* Under vikingatiden var det så varmt att nordborna kom att bilda bosättningar på Grönland.
 +
 
 +
* Under 1300-talet inleddes en klimatförsämring som varande i cirka 500 år. Perioden kallas ofta '''Lilla Istiden'''. Glaciärerna i fjällkedjan ökade i storlek. Nordbornas samhällen på Grönland dog ut. Perioden kulminerade under 1600-talets senare hälft med en årsmedeltemperaturen '''2-3 grader lägre än nu'''. Det var troligen den kallaste sedan den senaste istidens slut.
  
* Under vikingatiden var klimatet i Norden åter ungefär som idag.  
+
* Lilla Istiden gjorde att Skåne, Halland, Bohuslän, Blekinge, Gotland och Härjedalen kom att tillföras det Sverige som var i tillväxt. Lilla Istiden gjorde att Lilla och Stora Bält frös till. Då kunde Karl X Gustav tåga över med den svenska armén i januari-februari 1658. Det resulterade i freden i Roskilde där fyrarna [[Nidingen]], [[Kullen]] och [[Falsterbo]] blev svenska.  
  
* Sedan blev det åter kallare med den så kallade Lilla istiden. Glaciärerna i fjällkedjan ökade i storlek. De kalla vintrarna möjliggjorde för Karl X Gustav att genomföra tåget över Bält år 1658, vilket ledde fram till freden i Roskilde där fyrarna [[Nidingen]], [[Kullen]] och [[Falsterbo]] blev svenska. Denna kallperiod kulminerade under 1700–talet, vilket råkar sammanfalla med "tiden före den industriella revolutionen".
+
* Lilla Istiden kulminerade under 1700–talet, vilket även räknas som "tiden '''före''' den industriella revolutionen".
  
 
* Klimatet har därefter successivt blivit varmare.
 
* Klimatet har därefter successivt blivit varmare.

Versionen från 13 september 2019 kl. 16.59

inlandsis, ett massivt istäcke över ett större område. Den i våra trakter senaste inlandsisen drog sig tillbaka för cirka 15 000 år sedan efter den då senaste nedisningen. Dessförinnan hade vi tre, kanske fyra nedisningar.

Jordens temperatur har varierat kraftigt. Under de kallare perioderna, istiderna, har stora områden varit täckta av inlandsis. Under de varmare perioderna, mellanistiderna, har landisarna smält helt eller delvis. För närvarande befinner vi oss i en mellanistid med landisar på Grönland och Antarktis. Även under innevarande mellanistid har klimatet varierat.


Den röda bohusgraniten har fått sina rundade former från nötning av inlandsisen. Här ledfyren Stångehuvud i Lysekil. Arkiv www.alltomlysekil.se

Historik.jpg SweFlag.jpg Symbol fsk.jpg Kompassros ritad.jpg

Vid inlandsisens avsmältning bildades älvar som drog med sig sten som kunde slipa fram jättegrytor, som här på Testholmen utanför Lysekil. Arkiv www.stangehuvud.se
Isälvarna lämnade efter sig slipade stenar, här klappersten på Brändöskär. Arkiv www.kajaking.se
Stora Fjäderägg på toppen av ett fält med klappersten. Foto G Lindkvist
Landgång över kullerstensfälten mellan Gran fyrplats och hamn. Foto Alf & Barbro Jacobsson 2015


Istider

Istider kommer och går. Varma och kalla perioder avlöser varandra i jordens klimatcykel. Periodernas längd varierar från dagar och år till geologiska perioder på flera miljoner år. Under de kallare har istider och mellanistider avlöst varandra. Väldiga ismassor har bildats även utanför polartrakterna.

Den senaste istiden

För knappt 100 000 år sedan skedde en klimatförändring till det kallare. Då inleddes den senaste istiden. Vintersnön i bergstrakterna hann inte smälta undan innan nästa års snöande satte igång. Snötäcket växte. De undre skikten av snö omvandlades till is. När isen var cirka 50 m tjock började den flyta ut mot kanterna och växte så småningom samman med andra isar. Isen rörde sig från tillväxtområdena ut mot kanterna. Glaciärer bildades. Snart bildades ett sammanhängande istäcke över landets norra delar.

För 60 000 år sedan blev klimatet mildare. Utbredningen minskade för att bara längst i norr dröja sig kvar.

För cirka 45 000 år sedan skedde en förändring i klimatet till det kallare. Isen bredde ut sig för att i söder ungefär nå fram till nuvarande Vänerlandskapen.

För cirka 25 000 år sedan blev det ännu kallare. Årsmedeltemperatur sjönk för att bli cirka 10 grader kallare än i nutid. Isen bredde snabbt ut sig över hela landet. Kallast var det för 20 000-18 000 år sedan. Då hade isen sin största utbredning.

Omfattning

Vid den senaste istiden låg inlandsisen som ett täcke över

  • Nordamerika (ner till syd om de stora sjöarna),
  • Asien (ner till det mellersta av Sibirien).
  • Europa (större delen av norra Europa. Den täckte hela Norden inklusive Östersjön och Östersjöländerna. I syd låg isranden vid nuvarande Berlin. I väster täckte den Nordsjön och större delen av de Brittiska öarna.),

På södra halvklotet hade det en motsvarande omfattning.

Inlandsisen låg även över höga bergstrakter såsom Pyrenéerna och Alperna i Europa, Atlasbergen och Kilimandjaro i Afrika, Kaukasus och Pamir i Asien.

Över Norden låg inlandsisen som ett cirka 3 km tjockt täcke. Det är lika tungt som 1 km granit och pressade ner jordskorpan flera hundra meter. (Se landhöjning)

Från tillväxtområdena flöt isen långsamt mot kanterna där den smälte. Ibland var avsmältningen här större än tillförseln och vice versa. Oavsett iskantens förflyttning rann den trögflytande isen ständigt ut mot kanterna. På vägen slet den med sig sten och block som maldes ned till sand och klappersten. Under färden slipades underliggande berg på "stötsidan" medan "plocksidan" sprack upp och släppte ifrån sig stenblock.

Havets nivå

Som resultat av att så mycket vatten var bundet i ismassorna var vattenståndet i världshaven lägre än den är idag. Beräkningar gör gällande drygt 100 m lägre.

Nordsjön var ett floddelta, där smältvatten från isen kunde rinna ut direkt i Atlanten.

Området för nuvarande Östersjön var begravt under isen.

Resultat i våra dagar

Avsmältningen gav upphov till en landhöjning som fortsätter i våra dagar - och kanske 5 000 år ytterligare.

Volymen vatten i haven ökade vilket resulterade i att havsnivån steg.

Nötningen från ismassan och landhöjning/havsstegring formade vår tids landskap.

Landskapet syns över vattenytan som hav och kust med öar, holmar, skär och bränningar.

Mellan dessa bildades leder där man kan framföra fartyg.

För säker framfart krävs sjömätning, sjökort och utprickning och att man kan det där med navigering.

Klimat i förändring

Klimatet har ständigt varierat. Sverige har till exempel genom årmiljonerna varit täckt av bland annat tropisk vegetation, tundra och inlandsis.

  • Den tropiska vegetationen omvandlades bland annat till stenkol, som i Skåne bröts för fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo
  • När den senaste inlandsisen försvunnit från södra Sverige blev klimatet snabbt varmare.
  • En tid efter avsmältningen blev dock klimatet åter kallare och Sydsverige utgjordes under en period av en trädlös tundra.
  • Träd och växtlighet vandrade söderifrån när klimatet tillät det. Området för Södra Östersjön täcktes av skog av tall, vars kåda senare "förstenades" och bildar den bärnsten som fortfarande i vår tid spolas upp på stränderna.
  • Trädslaget gran vandrade dock in via nuvarande Kolahalvön och söderut till nuvarande Sverige. Eftersom nuvarande flora och fauna vandrat hit får man väl med modernt språkbruk kalla dem för "invassiva" (?) arter.
  • Under bronsåldern hade vi medelhavsklimat (jämför med dagens Grekland, Italien och Spanien). Då var årsmedeltemperaturen cirka 2 grader högre än nu.
  • Under vikingatiden var det så varmt att nordborna kom att bilda bosättningar på Grönland.
  • Under 1300-talet inleddes en klimatförsämring som varande i cirka 500 år. Perioden kallas ofta Lilla Istiden. Glaciärerna i fjällkedjan ökade i storlek. Nordbornas samhällen på Grönland dog ut. Perioden kulminerade under 1600-talets senare hälft med en årsmedeltemperaturen 2-3 grader lägre än nu. Det var troligen den kallaste sedan den senaste istidens slut.
  • Lilla Istiden gjorde att Skåne, Halland, Bohuslän, Blekinge, Gotland och Härjedalen kom att tillföras det Sverige som var i tillväxt. Lilla Istiden gjorde att Lilla och Stora Bält frös till. Då kunde Karl X Gustav tåga över med den svenska armén i januari-februari 1658. Det resulterade i freden i Roskilde där fyrarna Nidingen, Kullen och Falsterbo blev svenska.
  • Lilla Istiden kulminerade under 1700–talet, vilket även räknas som "tiden före den industriella revolutionen".
  • Klimatet har därefter successivt blivit varmare.

Sannolikt kommer även i framtiden naturliga variationer att ha stor påverkan på klimatet.

Fyrplatser

Några fyrplatser som ligger på av inlandsisen polerade klippor: Nordkoster, Ursholmen, Svangen, Hållö, Pater Noster, Måseskär

Några fyrplatser som ligger på sand från inlandsisen: Falsterbo, Sandhammaren, Gotska Sandön, Sandhamn

Några fyrplatser som ligger på eller omgivna av klappersten från inlandsisen: Nidingen, Stora Fjäderägg, Pite-Rönnskär, Gåsören, Rödkallen, Malören


Se inlandsis, landhöjning, jordbävning, vulkan, klimat, missvisning, emigration, navigering, vattenstånd, Östersjön, Vänern