Hanö

Hanö, ö i Hanöbukten, syd om Karlshamn, fyrplats och lotsstation. WGS-84 Lat. N 56° 0’,8. Long. O 14° 50’,8.

Fyrplatsen bemannad 1869-1980, se bemanning.

	(Här skall karta och bild in)

Hanö

Ön Hanö utgörs av urberg och är geologiskt en utlöpare från Listerlandet. Hällarna är polerade av inlandsisen. På och omkring Hanö finns fält med rullsten. Den norra udden, Bönsäcken, utgörs av rullsten och omformas av stormarna. Numera utgörs den norra delen av ön av äng- och buskmark, den södra av delvis tät lövskog. Växtligheten tuktas av en stam på idag cirka 250 dovhjortar.

Hanö användes på 1600-talet tillfälligt av fiskare. Den nuvarande permanenta bosättningen tillkom troligen på 1830-talet. Samhället, vilket som mest hade cirka 260 personer, ligger på den västra sidan av ön, med numera en god hamn, bland annat trafikerad med personfärja från Nogersund på Listerlandet. Numera finns ett 40-tal bofasta på ön.

På 1600- och 1700-talen var Hanö täckt med lövskog, som avverkades bland annat för att förse det närbelägna Karlskrona Örlogsvarv med timmer för skeppsbyggeriet. Hanö blev därefter skoglöst.

1759 köpte Elsa Greta Schult ön Hanö från Kronan. Hanö kom därigenom att tillhöra Sölvesborgs slott. Ön är fortfarande i privat ägo.

1766 inrättades lotsplats på västra sidan av Hanö.

Napoleon Bonaparte

• 1809 under Napoleonkrigen, efter avsättningen av Gustav IV, slöts i Jönköping fred med Danmark-Norge utan vinst eller förlust, men där Sverige förband sig att hålla engelska fartyg borta från sina kuster.
• Danmark-Norge hade blivit Napoleons allierade efter det engelska bombardemanget 1807 av Köpenhamn.
• 1810 slöt Sverige fred med Frankrike och accepterade Napoleons kontinentalsystem, en handelsblockad mot England. Se kontinentalsystemet. Samtidigt förklarade Sverige krig mot England.
• Samma år (!) tillät svenskarna att Hanö blev bas för en engelsk flottenhet, endast 26 M från Karlskrona. Den 10:e juni 1810 seglade amiral Nelsons flaggskepp HMS Victory under ledning av amiral Saumarez, tillsammans med 18 engelska linjeskepp, 5 fregatter och 22 mindre segelskepp in i Hanösund, mellan Hanö och Listerlandet.
• Som följd av detta kunde engelska handelsmän bedriva handel för att förse England med livsmedel. I Nogersund på Listerlandet blomstrade slakterierna och sålde kött. Från Småland fördes boskap för slakt i Karlshamn till engelska köpare. 500-800 engelska handelsfartyg beräknas ha avseglat med last av livsmedel.
• Sjukdomar härjade bland besättningarna som levde som boskap på minimala utrymmen ombord. 3 lasarettsfartyg var med i flottiljen. Många sjömän dog av sjukdom.
• En engelsk kyrkogård med okänt antal gravar inrättades på den norra delen av Hanö. Två av de begravda är kända vid namn: Richard Davis och Clifford Williams.
• 1812, då Napoleon led sitt nederlag i Ryssland, bröts blockaden mot England och den engelska flottan lämnade Hanö.

1834 kom koleran till Hanö.

1868 gjorde Blekinge Landsting en framställan till Kungl. Maj:t om att en fyr på Hanö skulle bli till nytta såväl för den allmänna sjöfarten som för fisket och för angöring av hamnarna i Hanöbukten.

Fyr Nr 1

1869 anlades fyrplatsen på Hanö. På öns högsta punkt, cirka 60 m över havet, uppfördes ett i trä kombinerat fyr- och boningshus med vid ena gaveln sammanbyggt åttakantigt torn med lanternin innehållandes 4:e ordningens lins. Tillverkat av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. Ritat av A T Gellerstedt.

• Linsen av 4:e ordningen (500 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 4 fack à 90°, catadioptrisk krona (5 ringar) och krans (3 ringar). Runt linsen roterade 2 planlinser med rött glas, vilket gav karaktären "fast sken med rött blänk". Så kallad lentilleapparat. De drevs runt av urverk och lod, lodvikt 56,6 kg.
• Redan från början visade det sig att en linsapparat av 4:e ordningen var för svag för den allmänna sjöfarten.
• 1871 uppfördes på Ven ett likadant fyr- och boningshus.

1872, enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast, vitt sken och röda blänkar. Lat. N. 56° 0’,8. Long. O. 14° 51’,1.

• Fyrapparaten: 4:de ordningens lins-.
• Fyrljusets höjd över vattenytan: 224 fot (67,2 m).
• Fyrtornet: av trä, sammanbyggt med boningshuset.
• Lysvidd: 14 (distans)minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 194 fot (58,2 m).
• Lysfält: runtom horisonten.

Fyren är anbringad på nordligaste höjden av ön Hanö, söder om Karlshamn, uti ett vid södra gaveln av fyrbetjäningens bostadshus till en del inbyggt trätorn av något högre höjd än huset. Omkring den fasta linsfyrapparaten av 4:de ordningen med ofärgat sken roterar 2:ne linser med röda glasskärmar, vilka varannan minut åstadkommer en röd blänk, som föregås och efterföljs av några sekunders mörker. Fyrtornet är vitt, men det övriga av huset rött. Bergshöjden, varpå byggnaderna står, är skoglös. Dessa är därför från de flesta sidor väl synliga. Den inre delen av Hanöbukten är, särdeles höst och vår, ofta besvärad av tjocka, som döljer ön och fyren. På västra sidan av ön bor lotsar, vilka invid fyren har utkiksstation.”

1886 byggdes skolan på Hanö.

1901-1902 byggdes vågbrytare runt Hanö hamn.

Fyr Nr 2

1905-1906 uppfördes en ny fyr, ett i betong runt 16 m högt torn med lanternin, lins och Lux-ljus. Trappan, som går medurs upp längs tornets innervägg, har steg i huggen granit.

• Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en omgående dioptrisk planlins med 3 fack à 72° försedda med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) plus catadioptrisk spegellins 2 fack à 54° (9 prismor),omloppstid 15 sekunder, urverk med lod, kvicksilverlagring. "Phares & Fanaux" tillverkad av Barbier, Benard & Turenne, 82 Rue Carial, 82, Paris. Lux-ljus.
• Lodet fick dras upp var 4:e timma. Om det glömdes slog lodet i golvet inne i fyren

1906 släcktes den gamla fyren, nu ersatt av den nya.

• Det gamla tornet inklusive linsapparat monterades ner.

1907 byggdes för fyrplatsens hamn en hamnfyr med fotogenlampa.

1914-1917 hölls fyren släckt på grund av det första världskriget.

1916 får, se sjöräddning Hanö en sjöräddningsstation.

1922 drogs telekabel till Hanö, som därmed fick telefon.

1926 byttes lanterninen på Hanö fyr från en med plana glas till en med välvda glas.

1929 ändrades huset för lotsarna om till att bli fotogenbod för fyren.

1939 drogs elkabel till Hanö, som därigenom fick elektricitet och elektriskt ljus.

• Ett bostadshus på betonggrund byggdes vid fyrplatsen. Fyrvaktaren som tidigare bott i en kammaren i fyrmästarhuset flyttade in i det nya bostadshuset. Så även fyrbiträdet.
• Eftersom detta var samtidigt med andra världskrigets början flyttade också "landstormsgubbar" in i detta hus.

Elektriskt ljus

1940-1941 elektrifierades fyren. Förmodligen var det då som spegellinserna togs bort.

• En cirkulär radiofyr inrättades.
• En Nautofon uppsattes på öns nordvästra udde, Bönsäcken.
• Ett nytt maskinhus byggdes för de dieseldrivna reservkraftverken. Hamnfyren elektrifierades.
• Dessutom uppsattes på en stolpe en ytterligare fyrlykta för att ge enslinje in till hamnen.

1950 uppsattes en Nautofon även på öns södra udde, Äspudden.

• Hanö hade nu två mistsignalstationer, en på sydudden och en på nordudden.

1952 drogs vatten och avlopp in i husen på Hanö.

1957 uppfördes på Bönsäcken en sektorindelad ledfyr på en ställning av fackverk i järn. Den var elektrifierad och försedd med 6:e ordningens trumlins (300 mm Ø), lins och fyrapparat tillverkade av AGA.

1962-1963 byggs hamnen om till sitt nuvarande utseende.

1966 asfalterades vägarna, dock knappt halvvägs upp till fyren.

1968 var tornet vitt

• Optisk karaktär: Bx(3) W 15 s 22 M. Lyshöjd: 70,5 m. Ljusstyrka: W 440 000 cd.
• Akustisk karaktär: (Bönsäcken) Nautofon 3 lika långa ljud var 60 s (3 + 2 +3 + 2 +3 + 47).
  • (Södra udden) Nautofon 1 långt, 1 kort, 1 långt ljud var 60 s (6 + 2 + 2 +2 +6 + 42).

1972 automatiserades fyren Hanö.

1973 restes träkorset på den engelska kyrkogården. Korset är gjort av en mast från ett engelskt fartyg och bär inskriptionen "HMS Plymouth 21st of June 1973".

1974 läggs Hanö skola ner. Skolan har sedan blivit STF Vandrarhem.

Avbemanning

1980 automatiserades Hanö fyr.

• Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
• Fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde med familjer hade bemannat fyrplatsen.

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Hanö

Och sedan

1995 automatiserades SMHI's väderstation.

1997 stängdes mistsignaleringen, både på Äspudden och på Bönsäcken.

1998 nedmonterades Nautofonen på Bönsäcken samt (?) den cirkulära radiofyrens master.

Nuvarande optik Hanö: Linsen från 1905-1906 men utan spegellins, dvs 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med 3 fack à 72° försedda med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), omgående, kvicksilverlagring, 1 varv på 13,5 s.

• Linsfacken sitter kant i kant, med de tomma facken täckta med ogenomskinlig väv. Rotationsriktning N -> O->S->V. Det ursprungliga urverket är intakt men lodet saknas. Glödlampa 1000 W 120 V med reserv 1000 W i en lampväxlare.

Nuvarande karaktär Hanö (2000): Fl(3) W 13,5 s 23,5 M. Lyshöjd: 70,5 m.

Nuvarande optik Bönsäcken: 6:e ordningens trumlins (300 mm Ø) tillverkad av AGA AB.

Nuvarande karaktär Bönsäcken (2000): Fl(2) WRG 6 s 9 M.

Jfr Lotsverket, linsfyr, växelsken, Ven, mistsignal, radiofyr, kolera, kontinentalsystemet, Lentilleapparat, Saumarez, skola.