Skillnad mellan versioner av "Halmstad"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
 
(En mellanliggande version av samma användare visas inte)
Rad 27: Rad 27:
 
}}
 
}}
  
 +
 +
== Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ==
 +
 +
"'''Halmstads lotsplats'''. Hallands län. Postadress och telegramadress: Halmstad.
 +
 +
 +
'''Hamnen och staden'''
 +
 +
Årtalet för anläggningen av staden Halmstad, som lär betyda 'stället bland strandgräset' och som numera är belägen på båda sidor om Nissans utlopp i
 +
[[Kattegatt]], kan ej bestämt anges. Den äldsta kända eller bevarade urkund, som står i beröring med Nissan är: 'Nitsar Orosto' eller sjöslaget vid Halmstad mellan danska och norska flottan år 1062.
 +
 +
På de äldsta kartor av åren 1648 och 1655 finns vattendjupet i Nissan angivet till 8 - 9 fot, men betydligt mindre vid mynningen till havet. Halmstads hamnfråga är mycket gammal. År 1525 befaller Kung Fredrik I allmogen i Halmstads och Tönnersjö härader att 'före eke och alepålar till staden för att förbättra och påla hamnen, som då af sand dageligen fördärfvades'. Detta påbud är daterat 'Köpenhamns Slott S:t Bartholomia Apostoli Dag År Christi 1525'.
 +
 +
År 1576 eftergiver Kung Fredrik II byskatetn av stadens borgare med villkor, 'att de skulle använda den till djupets förbättring'. År 1645 lovar drottning Christina, 'att använda någon kostnad till Hamnens och djupets förbättring', och 1650 förordnar drottningen, 'att äfven staden själv borde dertill egna medel och bidraga'. Konung Carl XI befaller år 1664, 'att en ingenjör skall afteckna inloppet, mäta djupet och gifva kostnadsförslag för Hamnuppmuddringen'.
 +
 +
Konungen bestämde därtill genast 300 daler årligen i trenne år. År 1686 befalldes generalguvernören i Halland, 'att genast anskaffa någon, som förstånd hade på sådant verk'. (Generalguvernör under denna tid var 'Grefve Göran Sperling, Herre till Sperlingsholm och Åttarp', född den 16 december 1630, död den 22 september 1691). Drottning Ulrica Eleonora förordnar år 1719, 'att Länshöfdingen skulle uppgifva förslag, på hvad sätt och af hvad medel inloppet till Redden ifrån flygsand kunde rensas'. År 1720 befalldes 'utsyning i Kronans skogar af 4 à 5,000 pålar samt av nödigt timmer till en mudderpråms byggande'. På 1740-talet förordnades friherre Nils Gyllenstjerna, 'att - såsom fortifications-officer - undersöka, huruvida man från Småland kunde uti Nissafloden till Halmstad föra det timmer, som på Kronoskogarne vore fäldt till Landcronas befästning'. Resultatet av denna undersökning blev, 'att det endast med mycket besvär kunde värkställas'.
 +
 +
År 1807 skriver dåvarande 'Lots Districts Chefen' C. H. Hierta, 'att högre upp i Halmstads å är 8, 9 à 10 fots djup, men genom den sand den medfört vid utloppet, hvarhälst denna möter en påbrytning af vestlig sjö har formerats en stor banck, hvarest endast är 4 fots vatten, ock kan således endast båthar med och under detta djupgående däröfver inkomma'.
 +
 +
Emellertid åren 1830 - 1840 byggdes två stycken hamnarmar av c:a 600 meters längd och med en bredd emellan dem av 50 á 70 meter samt ett djup i farleden av 12 fot. Dåvarande lotschef föreslog byggandet av en fyr på den ena hamnarmens ända och en fyr på Tylön (år 1833). Emellertid byggdes då inga fyrar, utan långt senare, respektive 1867 och 1870. Utanför dessa hamnarmar byggdes under åren 1886 - 1888 en vågbrytare av c:a 800 meters längd, som visat sig vara till stort gagn. Fyren å denna byggdes år 1888. Senare hava såväl djup som andra anordningar förbättrats och moderniserats och nya hamnförbättringar är föreslagna för att i någon mån motsvara sjöfartens växande fordringar.
 +
 +
 +
'''Lotsplatsen'''
 +
 +
Vad beträffar lotsplatsens historia, så är detta en ganska intressant del av hamnens historia, men skulle ett närmare ingående härå föra allt för långt. Givet är dock, att goda lotsar vid eller till en hamn i sin mån utgöra den bästa renomeen för hamnen ifråga, ehuru detta torde vara ett dimmigt begrepp för de flesta.
 +
 +
Innan Halmstads lotsplats inrättades, som skedde den 14 oktober 1777, utfördes enstaka lotsningar av 'Borgare och Fiskare' som bodde i 'Strandstugorne, hvilka voro belägna 138 alnar från sjön och nära staden'.
 +
 +
Den första lotspersonalen bestod av '2 Lotsar, 2 utlärda drängar och 1 lärodräng jämte Lotsuppsyningsmannen'. Givet är, att 'drängarnas' antal växlade, under det att lotsarnas antal var konstant i många år. Titeln lotsålderman och mästerlots samt second lots infördes år 1820. Lotsarnas bostadsplats tycks ha varit en hård nöt att knäcka. ... Sedan år 1905 bo alla lotsarna å ett område, som tillhör Lotsverket, vilket blivit kallat 'Lotskolonien'. Den får det berömmet att vara Sveriges vackraste lotsplats.
 +
 +
1833 års lotsvisitationsprotokoll upplyser om dåvarande inkomster: 'Af lotsplatsens, i lön och lotspenningar bestående inkomster, undfå åldermannen 142 rdr 36 sk.: mästerlotsen 122 rdr 36 sk.: sekundlotsen 117 rdr 36 sk'.
  
 
== Ur [[Underrättelser 1852]] ==
 
== Ur [[Underrättelser 1852]] ==

Nuvarande version från 9 november 2019 kl. 11.12

Halmstad, svensk stad med hamn, f.d. stångmärke, hamnfyr och lotsplats. Kattegatt.

Utanför ligger fyrplatsen Tylö och dess ersättare kassunfyren Tylögrund. F.d. stångmärke, 20 fot högt, med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen, är uppfördt på norra hamnarmen och tjenar till rättelse vid inseglingen i hamnen.
Tylö karta ritad.jpg
Fl(2) 6s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Spirbåk.jpg Symbol fyr.jpg Symbol kassfr.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby
Fyren "Halmstads vågbrytare", hamnfyr 2011. Foto Leif Elsby
Halmstads vågbrytare. Foto Esbjörn Hillberg
Halmstad hamnfyr från 1872. Foto 2011 Leif Elsby
Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Halmstads lotsplats. Hallands län. Postadress och telegramadress: Halmstad.


Hamnen och staden

Årtalet för anläggningen av staden Halmstad, som lär betyda 'stället bland strandgräset' och som numera är belägen på båda sidor om Nissans utlopp i Kattegatt, kan ej bestämt anges. Den äldsta kända eller bevarade urkund, som står i beröring med Nissan är: 'Nitsar Orosto' eller sjöslaget vid Halmstad mellan danska och norska flottan år 1062.

På de äldsta kartor av åren 1648 och 1655 finns vattendjupet i Nissan angivet till 8 - 9 fot, men betydligt mindre vid mynningen till havet. Halmstads hamnfråga är mycket gammal. År 1525 befaller Kung Fredrik I allmogen i Halmstads och Tönnersjö härader att 'före eke och alepålar till staden för att förbättra och påla hamnen, som då af sand dageligen fördärfvades'. Detta påbud är daterat 'Köpenhamns Slott S:t Bartholomia Apostoli Dag År Christi 1525'.

År 1576 eftergiver Kung Fredrik II byskatetn av stadens borgare med villkor, 'att de skulle använda den till djupets förbättring'. År 1645 lovar drottning Christina, 'att använda någon kostnad till Hamnens och djupets förbättring', och 1650 förordnar drottningen, 'att äfven staden själv borde dertill egna medel och bidraga'. Konung Carl XI befaller år 1664, 'att en ingenjör skall afteckna inloppet, mäta djupet och gifva kostnadsförslag för Hamnuppmuddringen'.

Konungen bestämde därtill genast 300 daler årligen i trenne år. År 1686 befalldes generalguvernören i Halland, 'att genast anskaffa någon, som förstånd hade på sådant verk'. (Generalguvernör under denna tid var 'Grefve Göran Sperling, Herre till Sperlingsholm och Åttarp', född den 16 december 1630, död den 22 september 1691). Drottning Ulrica Eleonora förordnar år 1719, 'att Länshöfdingen skulle uppgifva förslag, på hvad sätt och af hvad medel inloppet till Redden ifrån flygsand kunde rensas'. År 1720 befalldes 'utsyning i Kronans skogar af 4 à 5,000 pålar samt av nödigt timmer till en mudderpråms byggande'. På 1740-talet förordnades friherre Nils Gyllenstjerna, 'att - såsom fortifications-officer - undersöka, huruvida man från Småland kunde uti Nissafloden till Halmstad föra det timmer, som på Kronoskogarne vore fäldt till Landcronas befästning'. Resultatet av denna undersökning blev, 'att det endast med mycket besvär kunde värkställas'.

År 1807 skriver dåvarande 'Lots Districts Chefen' C. H. Hierta, 'att högre upp i Halmstads å är 8, 9 à 10 fots djup, men genom den sand den medfört vid utloppet, hvarhälst denna möter en påbrytning af vestlig sjö har formerats en stor banck, hvarest endast är 4 fots vatten, ock kan således endast båthar med och under detta djupgående däröfver inkomma'.

Emellertid åren 1830 - 1840 byggdes två stycken hamnarmar av c:a 600 meters längd och med en bredd emellan dem av 50 á 70 meter samt ett djup i farleden av 12 fot. Dåvarande lotschef föreslog byggandet av en fyr på den ena hamnarmens ända och en fyr på Tylön (år 1833). Emellertid byggdes då inga fyrar, utan långt senare, respektive 1867 och 1870. Utanför dessa hamnarmar byggdes under åren 1886 - 1888 en vågbrytare av c:a 800 meters längd, som visat sig vara till stort gagn. Fyren å denna byggdes år 1888. Senare hava såväl djup som andra anordningar förbättrats och moderniserats och nya hamnförbättringar är föreslagna för att i någon mån motsvara sjöfartens växande fordringar.


Lotsplatsen

Vad beträffar lotsplatsens historia, så är detta en ganska intressant del av hamnens historia, men skulle ett närmare ingående härå föra allt för långt. Givet är dock, att goda lotsar vid eller till en hamn i sin mån utgöra den bästa renomeen för hamnen ifråga, ehuru detta torde vara ett dimmigt begrepp för de flesta.

Innan Halmstads lotsplats inrättades, som skedde den 14 oktober 1777, utfördes enstaka lotsningar av 'Borgare och Fiskare' som bodde i 'Strandstugorne, hvilka voro belägna 138 alnar från sjön och nära staden'.

Den första lotspersonalen bestod av '2 Lotsar, 2 utlärda drängar och 1 lärodräng jämte Lotsuppsyningsmannen'. Givet är, att 'drängarnas' antal växlade, under det att lotsarnas antal var konstant i många år. Titeln lotsålderman och mästerlots samt second lots infördes år 1820. Lotsarnas bostadsplats tycks ha varit en hård nöt att knäcka. ... Sedan år 1905 bo alla lotsarna å ett område, som tillhör Lotsverket, vilket blivit kallat 'Lotskolonien'. Den får det berömmet att vara Sveriges vackraste lotsplats.

1833 års lotsvisitationsprotokoll upplyser om dåvarande inkomster: 'Af lotsplatsens, i lön och lotspenningar bestående inkomster, undfå åldermannen 142 rdr 36 sk.: mästerlotsen 122 rdr 36 sk.: sekundlotsen 117 rdr 36 sk'.

Ur Underrättelser 1852

HALMSTAD. Stångmärke, 20 fot högt, med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen, är uppfördt på norra hamn-armen och tjenar till rättelse vid inseglingen i hamnen. Pl. XIV.

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Göteborgs lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Carl Lindström, f. 1829
  • Mästerlots: Gustaf Alfred Stenström, f. 1837
  • Lots: Johan Alfred Andersson, f. 1848
  • Lotslärling: Gustaf Adolf Stenström, f. 1870

Lotsbarnskola

Halmstad har inte haft lotsbarnskola. Barnen gick i den allmänna folkskolan.

Enligt Beskrifning 1872

1872 Enligt Lotsstyrelsen : ”Hamnfyr med fast, rött sken. Lat. N. 56° 39’,5. Long. O. 12° 51’,3. På nordvästra hamnarmens yttersta ände står ett vitmålat järnplåtstorn med rött tak. I lanterninen är anbringat ett sideralsken, vars lampa i alla riktningar mot sjön lyser med rött sken. Lysvidden är 4 minuter. Utom under juni och juli månader hålles fyren tänd från en timme efter solens nedgång till en timme före dess uppgång varje natt, då is ej hindrar sjöfarten. Under stark storm kan sjöns brytning mot hamnarmens ända göra fyren oåtkomlig och den därför ej blir tänd, vilket dock sällan inträffar. Fyren är anbringad och underhålls av Halmstads kommun. Vid ingående i hamnrännan lämnas fyren om babord. Lotsar passar upp utanför staden vid västra hamnarmen.”

Halmstads vågbrytare

Fyren Halmstads vågbrytare: På vågbrytaren, O om farleden.

WGS-84 Lat. N 56 38,9 Long. E 12 50,2

Sv. Nr. 731300. Int. Nr. C0738

Nuvarande utseende: 10,5 m högt fackverkstorn med dagmärken målade i röda och vita horisontella fält. Fasadbelyst.

Nuvarande karaktär: Fl(2) WRG 6s 13,0M. Lyshöjd 14,3 m


Jfr hamnfyr, sideralsken, lots, Västerhavet, Tylö, kassunfyr, Tylögrund.