Hallands Väderö

Från fyrwiki
Version från den 8 november 2019 kl. 17.15 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hallands Väderö, lotsstation och f.d. bemannad fyrplats utanför Torekov på NV hörnet av Skåne. Kattegatt. Bemannad 1884-1965

Fyrplatsen ligger på öns NV udde. Fyrskenet är skymt cirka 285 - 335 grad. Dagerfyring 1/11 - 31/3
Kullen karta ritad.jpg
Iso 8s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Hallands Väderö. Foto Esbjörn Hillberg
Hallands Väderö fyrby. Foto Esbjörn Hillberg
Hallands Väderö fyrmästarbostad 1945. Foto Lotsverket
Hallands Väderö. Foto Esbjörn Hillberg
Hallands Väderö. Foto Esbjörn Hillberg
Hallands Väderö. Till vänster pekar knallsignalapparaten ut från tornet. Vykort
Hallands Väderö fyrplats. Foto Lotsverket
Lux-ljus. Figur Leif Elsby
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
717300 C 2242 N 56 27, O 12 33 Iso W 8 s 16,5 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1884 1884 1965 1965 13 20,6


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Hallands Väderö fyr. Belägen på nordvästra udden av Hallands Väderö, 2 distansminuter nordväst om Torekov, Kristianstads län. Postadress och telegramadress: Torekov.


Ön

Hallands Väderö ligger just utanför mynningen av Skälderviken, och i de gamla segelfartygsdagarna användes ankarsättningen mellan Hallands Väderö och Torekov med fördel som nödhamn för de fartyg, som på väg hem från engelska hamnar, med västliga vindar hållit för lågt och kommit i lä om Kullen. Till den ändan var det som lotsar först stationerades på Hallands Väderö, sedermera Torekov.

Hallands Väderö är 1 3/4 distansminuter i längd och en knapp distansminut i bredd. Naturen är vild urskogsnatur, och ön har en yppighet och en snårighet, som påminner om sydligare breddgrader, och eken, boke, alen m, fl. träd ha här praktexemplar. På södra sidan har upprättats en ekologisk station. På den utskjutande udde, där fyren placerats, växer emellertid på grund av vinden endast enbuskar, och även dessa endast krypande ödmjukt efter marken i sydostlig böjning för den skarpa och svedande nordvästvinden. Genom placering av skyddplåtar har man framme vid fyrbostäderna lyckats få lite grönt. Fyrudden erbjuder sålunda en slående kontrast till ön förövrigt.

Sjöfågellivet är rikt och vid häckningstiden är vissa skär helt täckta av bon med ägg och ungar.


Fyrplatsen

Fyren byggdes år 1884 och ändrades år 1919. Mistsignal anordnades först år 1887. Sedan år 1915 är signalen knallpatroner.

För proviantering och förbindelse med land finns en motorbåt på lotsverkets bekostnad. Avståndet från fyren in till Torekov är vid pass 4 distansminuter. För båten finns vid fyren en liten naturlig hamn.

Första fyrmännen var: Fyrmästare P. G. Pettersson, fyrvaktare M. E. Ekvall och fyrbiträde J. P. Romare (senare fyrmästare vid fyren).


Krigsåren

Under kriget (WW 1) var fyren släckt. Tre strandningar inträffade då, men samtliga kom åter flott. Två minor drev iland vid fyren. Den ena exploderade och överöste fyren med skärvor, den andra desarmerades, och höljet skänktes till Torekovs amhälle.

Fyren tändes

1844 byggdes en lotsstuga på sydöstra sidan av ön.

1884 anlades fyrplatsen på nordvästra delen av ön, på Bagganäsan. Ett i järn 13 m högt runt torn med lanternin innehållande en 3:e ordningens lins. Fyrtornet tillverkat av Ludvigsbergs Mekaniska Verkstad i Stockholm.

  • Arbetet med fyrplatsen började i maj. Fyrmästaren tillsattes i september. Fyren tändes första gången i oktober.
  • Fyrbostäderna byggdes cirka 250 m från fyren. De bestod av två boningshus, jordkällare, vedbod, utedass och förrådsbyggnad. Byggnaderna tillverkades av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. Fyrtorn och fyrmästarens boningshus ritade av Emil Karlsson. Övriga hus ritade av L Fr Lindberg.
  • En brunn anlades.

Original optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins 4 fack á 72° med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) samt catadioptrisk spegellins 1 fack á 72° (9 prismor), trevekig fotogenlampa med oföränderlig bränsleyta. Fyrkaraktär "fast sken med rött blänk".

1886 installerades en ringledning mellan torn och boningshus.

1887 bodde lotsbarnskolans lärarinna i ett av rummen på vinden.

1888 installerades en ångmistsirén. Samma år exploderade ångpannan.

1889 byggdes en brygga vid Kapellshamn.

1894 uppsattes en signalstång.

1896 försågs fyrplatsen med telefon till fastlandet.

Lux-ljus

1909 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus med 3 glödnät.

1910 byggdes en fotogenbod.

1914 utbyttes ångmistsirénen mot knallsignalapparat.

1914-1918 Under kriget (WW 1) var fyren släckt.

1927 byggdes en brygga vid fyrplatsen.

1937 byggdes en båtslip vid fyrhamnen.

1949 utbyttes knallsignalapparaten mot tyfon med nytt maskinhus.

1953 installerades en ny kompressor för tyfonen.

Elektriskt ljus

1959 drogs elkabel till ön från fastlandet. Fyrplatsen elektrifierades.

1961 var fyren försedd med roterande lins med Lux-ljus. Ljusstyrka: 9 000 HK (vitt) 6 000 HK (rött).

  • Optisk karaktär: V x F m B 60 s 14 M. (vit 38+6 + röd 3+4+3+6).
  • Mistsignal: Tyfon 3 ljud 120 s (2+6+2+6+2+102).

1964 elektrifierades och automatiserades fyren.

  • Linsen av 3:e ordningen utbyttes mot en 4:e ordningens trumlins. Glödlampa. Elklipp.
  • Optisk karaktär: K W 8 s 14 M. Lyshöjd: 20,6 m. Ljusstyrka: W 26 000 cd.
  • Akustisk karaktär: Tyfon 3 ljud 60 s (2,5 + 2,5 +2,5 + 2,5 +2,5 + 47,5). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (cirka 205 Hz och cirka 260 Hz).

Lotsbarnskola

1887-1907 hade Hallands Väderö lotsbarnskola. Lärare var:

  • 1887 Maria Vessman, 126 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1888 Hanna Lundström, 128 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1889 Hanna Lundström, 107 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
  • 1890 Thilda Nilson, 100 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1891 Hanna Persson, 129 dagar, 2 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
  • 1892 Hanna Persson, 113 dagar, 2 elever varav 2 var lots-/fyrbarn
  • 1893 Hanna Persson, 105 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1894 (uppgift saknas)
  • 1895 Hanna Persson, 169 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
  • 1896 Hanna Persson, 170 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1897 Hanna Persson, 167 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1898 Hanna Persson, 172 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
  • 1899 Hanna Persson, 170 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
  • 1900 Hanna Persson, 169 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1901 Hanna Persson, 168 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1902 Hanna Persson, 169 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
  • 1903 Hanna Persson, 169 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1904 Hanna Persson, 137 dagar, 3 elever varav 3 var lots-/fyrbarn
  • 1905 (ingen undervisning i lotsbarnskolan)
  • 1906 Bertha Svensson, 84 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
  • 1907 Bertha Svensson, 94 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn

1908 upphörde lotsbarnskolan på Hallands Väderö. Barnen gick sedan i den allmänna folkskolan.

Avbemanning och personal

1965 den 1 juli avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Hallands Väderö

Och sedan

  • Fyren fjärrstyrdes från Kullens fyrplats.

19?? stängdes mistsignaleringen.

1998 i oktober renoverades fyren.

2000 Vitt 13 m högt fyrtorn intill vit byggnad.

Nuvarande optik: LED-lykta. Solceller, batterier

Nuvarande karaktär: Iso W 8 s 16,5 M. Lyshöjd: 20,6 m. Fyrskenet skymt ca 285- ca 335°.

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden.
Klass Fyrplats klass: II. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Knallsignalering i fyrtornet. Vitt 13 m högt järntorn.
Läge och natur Öns areal 310 har, dels skogbevuxen, dels ängsmark med enbuskar och kala berg. Vid fyrplatsen är kalt.
Bostäder 2 st. boningshus. Fm och Fb bebo det ena och Fv det andra huset. Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 1 rum och kök. Inga bekvämligheter. Anslag för ombyggnad av bostäderna beviljat och kommer att utföras, då byggnadstillstånd erhållits.
Hamn God båthamn i fyrens närhet. Båtbrygga och slip.
Kommunikationer Tjänstebåt, en resa i veckan till Torekov. Bussförbindelse Torekov-Båstad, 15 km. Till Ängelholm 30 km.
Postanstalt Torekov. Väg dit: 4 dist.-min. (Torekov = fiskeläge och badort beläget på fastlandet innanför Hallands Väderö.)
Handelsbod Torekov (flera affärer).
Skola Folkskola i Torekov. Realskola i Båstad. Inackorderingsbidrag.
Övrigt Gott och rikligt dricksvatten. Ved kan upphandlas å Hallands Väderö av kyrkvärden. Ön är nämligen Torekovs kyrkas egendom. Mjölk och en del grönsaker kan erhållas hos skogvaktare, 3 km från fyrplatsen.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder 2 hus med 6 lägenheter uthyres veckovis, info www.hallandsvadero.se
Ägare SjöV äger fyr och maskinhus. Torekovs kyrka och församling äger alla bostäder och övriga byggnader på ön. Kyrkan har ägt ön sedan mitten på 1200-talet.
Kontaktperson Magnus Andrell 0431-364616, 0706-031953 och Henrik Bjuvsten 0730-512723 kan efter tillstånd från Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000 visa fyren.
Vägbeskrivning Från E6; ta väg 105 eller 115 och följ skyltar mot Torekov, ca 20 km. Båt Torekov - Hallands Väderö (Sandhamn) 25 min och sedan 15 min promenad till fyren. Under maj – augusti flera turbåtar dagligen från Torekovs hamn. Under april och september endast helgdagar. Biljettpris 100-120 kr T/R. För övrig tid finns båttaxi. Kontakta Väderötrafiken 0431-363494, www.vaderotrafiken.se
Övrigt Fotogenlampan byttes mot luxljus år 1909. Fyren elektrifierades ca 950 med en lokal generator som byttes mot landkabel 1965.År 2010nedmonterades dåvarande optik 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk lins 315° + öppen 45°, 1000W 120V lampa, klipp, fotocell och en soldriven LED lykta installerades. Fyrplatsbostäderna som uppfördes samtidigt som fyren är av samma storlek och typ som de på Svenska Högarna. Strax syd om fyren finns en 300 kvadratmeter stor bassäng täckt av ett vågformat lock som användes för att samla regnvatten. Vattnet användes 1888 till 1915 för att driva en ångmaskin som drev ångmistluren. Denna anläggning fanns i ett separat maskinhus ca 75 m väst fyren. En tyfon installerades 1950.

På södra delen av ön finns lotsstugan, öns äldsta byggnad, från 1844 bevarad. Byggnaden är numera inredd som ett natur och kulturmuseum om Väderön.

Landskapet på Väderön är omväxlande med klapperstenfält, gräsmarker, buskmarker och lummiga skogar med trolska alkärr. Fyrplatsen är belägen på den nordvästra delen av ön och kusten på öns norra och västra sidan är kantad av karga klippor medan det på den östra och södra sidan finns sandstränder. Utmärkta bad i kristallklart vatten. Naturens mångfald är mycket stor. Det finns gamla träd, ett rikt fågel- och insektsliv, många ovanliga lavar och svampar samt en stor knubbsäls-koloni. Även kulturvärdena är stora, med spår från stenåldern och framåt.

Skydd enligt lag Ön är naturreservat sedan 1958 samt Natura 2000-område

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Laddar karta ...


Jfr Kattegatt, Västerhavet, svenskt fyrväsende, fyroptik, spegellins, Lux-ljus, mistsignal, knallsignalapparat, tyfon, fyrkaraktär, lots, lotsbarnskola, Bark & Warburg, järnfyr, Ludvigsbergs, Emil Karlsson, L Fr Lindberg, fast sken med blänk, Kullen, Tylö