Höganäs: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 8: Rad 8:


[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]  
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]  
[[Fil:LotsSymbol2.jpg|47px|border|länk=Malmö lotsfördelning]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Vantskruv.jpg|32px|border|länk=tillverkare]]
[[Fil:Vantskruv.jpg|32px|border|länk=tillverkare]]


[[Fil:713000HöganäsHillberg.jpg|thumb|200px|[[Höganäs]]. Foto E Hillberg]]
[[Fil:Klaff Lots.jpg|thumb|125px|Axelklaff för [[lots]]. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:IMG 9139.jpg|thumb|200px|[[Höganäs]] [[hamnfyr]] 1887 - 1951]]
[[Fil:HögVingHalsAr1852.jpg|thumb|500px|[[Stångmärke]]na [[Höganäs]], [[Vrenen]], [[Vingaskär]], [[Hallshuk]] och [[Ar]]. Ur [[Underrättelser 1852]] ]]
[[Fil:HöganäsLotshus.jpg|thumb|200px|left|Framför lotshuset i [[Höganäs]] på 1920-talet. Fr v: Lotslärling Karl Friberg, mästerlotsarna Edvard och Gustav Grothén samt lotsförman Johannes Römmerman]]
[[Fil:HöganäsLotshus.jpg|thumb|250px|Framför lotshuset i [[Höganäs]] på 1920-talet. Fr v: Lotslärling Karl Friberg, mästerlotsarna Edvard och Gustav Grothén samt lotsförman Johannes Römmerman]]
[[Fil:LotsbåtHöganäsMinnes14-24.jpg|thumb|250px|[[Höganäs]] [[lotsbåt]] c:a 1920. Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ]]
[[Fil:LivräddHöganäsMinnes14-24.jpg|thumb|250px|[[Höganäs]] [[sjöräddning]]sbåt efter skarpt uppdrag. Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ]]
[[Fil:713000HöganäsHillberg.jpg|thumb|250px|[[Höganäs]] "nya" [[hamnfyr]]. Foto E Hillberg]]
[[Fil:IMG 9139.jpg|thumb|250px|[[Höganäs]] "gamla" [[hamnfyr]], åren 1887 - 1951]]


{{#display_map: 56.196739, 12.542447 ~ ~ ~ ~ ~ Höganäs
{{#display_map: 56.196739, 12.542447 ~ ~ ~ ~ ~ Höganäs
Rad 23: Rad 28:
}}
}}


== Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ==
"'''Höganäs lotsplats'''. Belägen i Höganäs stad av Malmöhus län. Postadress och telegramadress: Höganäs.
Lotsplatsen upprättades vid mitten av 1700-talet, och den förste lotsen hette Lotz. Huruvida han var av tysk härstamning - vilket namnet tycks ange - är ej angivet.
Traditionen vet berätta att lotsuppassningen lämnade åtskilligt övrigt att önska i effektivitet de första tiderna, och att det hände att lotsen fick sökas på den tidens allmänna sällskapslokal krogen, där han satt vid sina tre tum, motsvarande vår tids ranson 15 centiliter. Lotsutkiken var emellertid ej den lokalen utan en plats som kallades 'Bondhögen'. Där brukade Lotz sitta, iklädd en röd toppluva. Den utkiksplatsen fick lotsarna nöja sig med ända till år 1890, då en vaktstuga uppfördes. Innan dess fick lotsarna vid ruskigt väder söka skydd vid husraderna som fanns i närheten av hamnen. Av stor nåd fick lotsarna ibland ta sin tillflykt i en träbod, 'Kardusen' kallad, vilken tullverket uppfört åt sina tjänstemän.
Numera har lotsarna ej blott en bekväm vaktstuga med fri utsikt, utan har tillika egna hus, så välbelägna, att de därifrån kan blicka fritt över sjön.
'''Olycka'''
År 1884 drunknade lotsförmannen Anders Grothén, som tillsammans med brodern Albert Grothén var på väg ut till ett lotssökande fartyg. Lotsbåten kantrade under en åskby och sjönk, varvid Anders Grothén omkom. Brodern Albert lyckades hålla sig fast vid flytande båtinventarier, tills han av folk från land räddades."
== Ur [[Underrättelser 1852]] ==
'''[[Höganäs|HÖGANÄS]]'''. [[Stångmärke]], rödfärgadt, med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen samt svartmålad tunna derofvan, är 58 [[fot]] högt ocvh står på 14 [[fot]]s hög grund. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Höganäs, under hvilken [[lotsplats]] detta märke hörer. Lat. N. 56°12'. Long. 12°33' ost om Gr. Pl. XIII.
== [[Lotsplats]] ==
'''1894''' tillhörde [[lotsplats]]en [[Malmö lotsfördelning]]. Då arbetade här lotsarna:
<tt>
* '''Lotsförman''': Carl Henrik Römmerman, f. 1844
* '''Lots''': Albert Grothén, f. 1854
</tt>
[[Lots]]huset tjänstgjorde fram till 1948. Då byggdes ett nytt i två våningar på samma plats som det gamla. [[Öresund]]s Norra Lotsplats flyttades då från Viken till Höganäs.
'''1969''' avvecklades lotsverksamheten i Höganäs då den flyttades till [[Helsingborg]]
== [[Lotsbarnskola]] ==
Höganäs har inte haft [[lotsbarnskola]]. Barnen gick i den allmänna folkskolan.


== [[Hamnfyr]]en ==
== [[Hamnfyr]]en ==
[[WGS-84]] Lat. N 56 11,8. Long. E 12 32,5. Sv. Nr. 713000. Int. Nr. C2268
[[WGS-84]] Lat. N 56 11,8. Long. E 12 32,5. Sv. Nr. 713000. Int. Nr. C2268


Rad 33: Rad 75:
'''Nuvarande karaktär''': Oc(2) WRG 8s 9,4M. [[Lyshöjd]] 12,4 m
'''Nuvarande karaktär''': Oc(2) WRG 8s 9,4M. [[Lyshöjd]] 12,4 m


== Lots ==
== Tegel ==  
[[Lots]]huset tjänstgjorde fram till 1948. Då byggdes ett nytt i två våningar på samma plats som det gamla. [[Öresund]]s Norra Lotsplats flyttades då från Viken till Höganäs.  
[[Höganäs]] AB framställde [[tegel]] och keramik. [[Tegel]] var ett byggnadsmaterial använt till vissa [[fyr]]ar
 
I Höganäs fanns i marken brytvärda lager av ömsom lera (för tegel) och ömsom stenkol. Kolet användes som bränsle för att elda ugnarna där leran brändes. Mängden kol var här tillräcklig för att leran skulle kunna brännas vid tillräckligt hög temperatur för att bli till eldfast material, såsom [[tegel]].
 
Under 1800-talet byggdes ett antal fyrar med gult eldfast [[tegel]] från [[Höganäs]].
 
* 1843 [[Kullen]] (revs 1900),
* 1849-1850 [[Nordkoster]],
* 1851 [[Stora Fjäderägg]],
* 1854 [[Vinga]] (norra tornet),
* 1859 [[Bjuröklubb]],
* 1859 [[Brämön]],
* 1860-1861 [[Lungö]].
 
Senare använde [[Lotsverket]] [[tegel]] från [[Skromberga]] tegelbruk i Skåne, vilket visade sig ge sämre resultat. I [[Skromberga]] fanns också brytvärda lager av ömsom lera (för tegel) och ömsom stenkol. Mängden kol var här emellertid inte tillräcklig för att leran skulle kunna brännas vid tillräckligt hög temperatur. Teglet  blev inte tillräckligt eldfast vilket visade sig några år efter byggandet av fyren [[Garpen]] samt fyrarna [[Tjärven]] och [[Tistlarna]].  


'''1969''' avvecklades lotsverksamheten i Höganäs då den flyttades till [[Helsingborg]]
== [[Öresund]] ==


== Tegel ==
Här finns fyrarna:
[[Höganäs]] AB framställde [[tegel]] och keramik. [[Tegel]] var ett byggnadsmaterial använt till vissa [[fyr]]ar




Jfr [[Öresund]], [[tegel]], [[hamnfyr]], [[Skromberga]]
Jfr [[Öresund]], [[tegel]], [[hamnfyr]], [[Skromberga]]

Versionen från 16 november 2019 kl. 12.19

Höganäs, svensk hamnfyr, lotsplats och tegelbruk vid Öresund. Utanför låg stationen för fyrskeppet Svinbådan

På yttre pirhuvudet, 60 m N om farleden
Kullen karta ritad.jpg
Oc(2) 8s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Vantskruv.jpg

Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby
Framför lotshuset i Höganäs på 1920-talet. Fr v: Lotslärling Karl Friberg, mästerlotsarna Edvard och Gustav Grothén samt lotsförman Johannes Römmerman
Höganäs "nya" hamnfyr. Foto E Hillberg
Höganäs "gamla" hamnfyr, åren 1887 - 1951
Laddar karta ...


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Höganäs lotsplats. Belägen i Höganäs stad av Malmöhus län. Postadress och telegramadress: Höganäs.

Lotsplatsen upprättades vid mitten av 1700-talet, och den förste lotsen hette Lotz. Huruvida han var av tysk härstamning - vilket namnet tycks ange - är ej angivet.

Traditionen vet berätta att lotsuppassningen lämnade åtskilligt övrigt att önska i effektivitet de första tiderna, och att det hände att lotsen fick sökas på den tidens allmänna sällskapslokal krogen, där han satt vid sina tre tum, motsvarande vår tids ranson 15 centiliter. Lotsutkiken var emellertid ej den lokalen utan en plats som kallades 'Bondhögen'. Där brukade Lotz sitta, iklädd en röd toppluva. Den utkiksplatsen fick lotsarna nöja sig med ända till år 1890, då en vaktstuga uppfördes. Innan dess fick lotsarna vid ruskigt väder söka skydd vid husraderna som fanns i närheten av hamnen. Av stor nåd fick lotsarna ibland ta sin tillflykt i en träbod, 'Kardusen' kallad, vilken tullverket uppfört åt sina tjänstemän.

Numera har lotsarna ej blott en bekväm vaktstuga med fri utsikt, utan har tillika egna hus, så välbelägna, att de därifrån kan blicka fritt över sjön.


Olycka

År 1884 drunknade lotsförmannen Anders Grothén, som tillsammans med brodern Albert Grothén var på väg ut till ett lotssökande fartyg. Lotsbåten kantrade under en åskby och sjönk, varvid Anders Grothén omkom. Brodern Albert lyckades hålla sig fast vid flytande båtinventarier, tills han av folk från land räddades."

Ur Underrättelser 1852

HÖGANÄS. Stångmärke, rödfärgadt, med hvitmålad, fyrkantig tafla på toppen samt svartmålad tunna derofvan, är 58 fot högt ocvh står på 14 fots hög grund. Tjenar till rättelse vid inseglingen till Höganäs, under hvilken lotsplats detta märke hörer. Lat. N. 56°12'. Long. 12°33' ost om Gr. Pl. XIII.

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Malmö lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Carl Henrik Römmerman, f. 1844
  • Lots: Albert Grothén, f. 1854

Lotshuset tjänstgjorde fram till 1948. Då byggdes ett nytt i två våningar på samma plats som det gamla. Öresunds Norra Lotsplats flyttades då från Viken till Höganäs.

1969 avvecklades lotsverksamheten i Höganäs då den flyttades till Helsingborg

Lotsbarnskola

Höganäs har inte haft lotsbarnskola. Barnen gick i den allmänna folkskolan.

Hamnfyren

WGS-84 Lat. N 56 11,8. Long. E 12 32,5. Sv. Nr. 713000. Int. Nr. C2268

1887 byggdes hamnen i Höganäs. Samtidigt byggdes en hamnfyr

1951 fick piren en ny vågbrytare. Samtidigt byggdes en ny hamnfyr i betong och som övertog tjänsten. Den gamla hade då tjänat i nära 65 år.

Nuvarande karaktär: Oc(2) WRG 8s 9,4M. Lyshöjd 12,4 m

Tegel

Höganäs AB framställde tegel och keramik. Tegel var ett byggnadsmaterial använt till vissa fyrar

I Höganäs fanns i marken brytvärda lager av ömsom lera (för tegel) och ömsom stenkol. Kolet användes som bränsle för att elda ugnarna där leran brändes. Mängden kol var här tillräcklig för att leran skulle kunna brännas vid tillräckligt hög temperatur för att bli till eldfast material, såsom tegel.

Under 1800-talet byggdes ett antal fyrar med gult eldfast tegel från Höganäs.

Senare använde Lotsverket tegel från Skromberga tegelbruk i Skåne, vilket visade sig ge sämre resultat. I Skromberga fanns också brytvärda lager av ömsom lera (för tegel) och ömsom stenkol. Mängden kol var här emellertid inte tillräcklig för att leran skulle kunna brännas vid tillräckligt hög temperatur. Teglet blev inte tillräckligt eldfast vilket visade sig några år efter byggandet av fyren Garpen samt fyrarna Tjärven och Tistlarna.

Öresund

Här finns fyrarna:


Jfr Öresund, tegel, hamnfyr, Skromberga