Grundkallen kassunfyr: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
(22 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[ | '''Grundkallen kassunfyr''', svensk f.d. bemannad [[kassunfyr]] vid [[Grundkallen]], vid N angöringen av [[Ålands hav]]. [[Bottenhavet]]. '''Bemannad''' 1959-1980. '''Ersatte''' [[fyrskeppsstation]] [[Grundkallen]]. | ||
[[ | |||
[[ | |||
[[ | |||
[[ | |||
[[ | På Dittmansgrundet vid N angöringen av [[Södra Kvarken]]. Grundkallen var den '''första [[teleskopfyr]]en'''. | ||
[[ | |||
[[Fil:Grundkallen karta ritad.jpg|100px|left|border|länk=Bottenhavet]] | |||
[[Fil:LFl(3) 20s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]] | |||
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:Symbol kassfr.jpg|46 px|border|länk=kassunfyr]] | |||
[[Fil:Lur ritad.jpg|46px|border|länk=mistsignal]] | |||
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]] | |||
[[Fil:Symbol racon.jpg|48 px|border|länk=racon]] | |||
[[Fil:Symbol fsk.jpg|48px|border|länk=fyrskepp]] | |||
[[Fil:Livet.jpg|41 px|border|länk=livet]] | |||
[[ | [[Fil:Grundkallen1959.jpg|thumb|250px|[[Grundkallen kassunfyr]]. Arkiv G Kjellgren]] | ||
[[Fil:GrundkallenLarsLöfberg.jpg|thumb|250px|[[Grundkallen kassunfyr]]. Foto Lars Löfberg]] | |||
[[Fil:Grurw1.jpg|thumb|250px|[[Grundkallen kassunfyr]]. Foto RW]] | |||
[[Fil:Grundkallen kassunfyr j hopfinger.jpg|thumb|250px| [[Grundkallen kassunfyr]]. Foto J Hopfinger]] | |||
[[Fil:Grundkallen2LarsLöfberg.jpg|thumb|250px|[[Grundkallen kassunfyr]] på ödsligt hav. Foto Lars Löfberg]] | |||
[[Fil:Grundkallen002.JPG|thumb|250px|[[Grundkallen kassunfyr]]. Foto [[Gellerstad]] ]] | |||
[[Fil:Grundkallen061.JPG|thumb|250px|[[Grundkallen kassunfyr]]. Foto [[Gellerstad]] ]] | |||
[[Fil:Helikopter landar.jpg|thumb|250px|Helikopter landar på Grundkallen. Foto Karl Eliasson]] | |||
[[Fil:Grundkallen Isvinter 1970 Karl Eliasson.jpg|thumb|250px|Grundkallen isvinter 1970. Foto Karl Eliasson]] | |||
[[Fil:Maskinrummet.jpg|thumb|250px|Maskinrummet på [[Grundkallen kassunfyr]]. Foto Karl Eliasson]] | |||
{{#display_map: 60.496031, 18.84982 ~ ~ ~ ~ ~ Grundkallen kassunfyr | |||
|height=300px | |||
|minzoom=4 | |||
|zoom=8 | |||
|maxzoom=18 | |||
|icon=PluppKsfr.png | |||
}} | |||
{| border=2 style="text-align:center" | |||
! Svenskt nr || Int.nr || [[WGS-84]] Lat./Long. || [[Fyrkaraktär]] || Lysvidd M || Bemannad | |||
|- | |||
| 218700 || C 6285 || N 60 30, O 18 51 || [[LFl]](3) WRG 20s || 9,2 || F.d., se [[bemanning]] | |||
|- | |||
! Tidigaste fyr år || Nuvarande fyr år || Automatiserad år || Avbemannad år || Tornets höjd m || Lyshöjd över havet m | |||
|- | |||
| 1959 || 1959 || 1980 || 1980 || 34 || 32 | |||
|} | |||
[[Fil:GrundkallenFasad1959.jpg|300px|border]] | |||
[[Grundkallen kassunfyr]] 1959. Skala 1:200. Arkiv G Kjellgren | |||
== [[Projektering]] == | |||
'''[[Projektering|Klicka här: för utredning om projektering, byggande och kostnader ]] ''' | |||
== Bygget == | == Bygget == | ||
Rad 35: | Rad 67: | ||
Fyren saknade kraftkabel och strömförsörjdes från 3 lokala elverk. Dessa var drivna med dieselmotorer om 41 hk, vardera med en generator på 3x380/220 V, 50 Hz, 35 kVA. Med automatik turades de om att vara i drift för att slitas jämnare. Dieseltankarna hade 35 m3 volym, vilket räckte för 1,5 års drift. | Fyren saknade kraftkabel och strömförsörjdes från 3 lokala elverk. Dessa var drivna med dieselmotorer om 41 hk, vardera med en generator på 3x380/220 V, 50 Hz, 35 kVA. Med automatik turades de om att vara i drift för att slitas jämnare. Dieseltankarna hade 35 m3 volym, vilket räckte för 1,5 års drift. | ||
[[ | [[Spaltsektor]]fyrljuset alstrades av 108 [[sealed-beam]]-lampor. Dessa var på 200 W och 30 V. Ljusstyrkan i vit [[sektor]] var 350 000 [[cd]], röd sektor 75 000 cd resp grön sektor 50 000 cd. Vid siktigt väder reducerades drivspänningen med 5% varvid [[ljusstyrka]]n halverades. Detta förlängde lampornas livslängd markant. | ||
Utifrån sett såg fyrljuset ut att komma från tre strålar, som från en [[omgående]] lins, som svepte varv efter varv. Lamporna var arrangerade i 36 grupper och tändes och släcktes i sekvens via en speciell apparat. Denna innehöll en trepolig rotor matad från fyrens elnät och en stator med 36 poler, som via induktionseffekt styrde tyristorer som styrde ut strömmen till lampgrupperna. | Utifrån sett såg fyrljuset ut att komma från tre strålar, som från en [[omgående]] lins, som svepte varv efter varv. Lamporna var arrangerade i 36 grupper och tändes och släcktes i sekvens via en speciell apparat. Denna innehöll en trepolig rotor matad från fyrens elnät och en stator med 36 poler, som via induktionseffekt styrde tyristorer som styrde ut strömmen till lampgrupperna. | ||
Rad 47: | Rad 79: | ||
* Akustisk karaktär: [[Tyfon]] 3 ljud var 60 s (2 + 2 + 2 + 2 + 2 + 50). [[Mistsignal]]en tretonig (ett dur-ackord: cirka 210, 260 och 310 Hz). | * Akustisk karaktär: [[Tyfon]] 3 ljud var 60 s (2 + 2 + 2 + 2 + 2 + 50). [[Mistsignal]]en tretonig (ett dur-ackord: cirka 210, 260 och 310 Hz). | ||
* Cirkulär [[radiofyr]]: RC 201. Räckvidd: 30 M. ID-signal: DD. [[Frekvens]]: 314,5 kHz. Ingick i kedjan Grundkallen, [[Simpnäsklubb]]. Sändning endast vid nedsatt sikt. | * Cirkulär [[radiofyr]]: RC 201. Räckvidd: 30 M. ID-signal: DD. [[Frekvens]]: 314,5 kHz. Ingick i kedjan Grundkallen, [[Simpnäsklubb]]. Sändning endast vid nedsatt sikt. | ||
== Avbemanning och personal == | |||
'''1980''' blev fyren helautomatiserad. [[Sealed-beam]]ljuset var dubblerat. | '''1980''' blev fyren helautomatiserad. [[Sealed-beam]]ljuset var dubblerat. | ||
* [[Supertyfon]]erna utbyttes mot dubblerad [[Nautofon]]anläggning styrd via [[dimdetektor]]. | * [[Supertyfon]]erna utbyttes mot dubblerad [[Nautofon]]anläggning styrd via [[dimdetektor]]. | ||
* [[Radiofyr]]arna utbyttes med dubblerade transistorfyrar. | * [[Radiofyr]]arna utbyttes med dubblerade transistorfyrar. | ||
* Fjärrkontrollen anslöts till [[centralmonitorn]] i Norrköping. | * Fjärrkontrollen anslöts till [[centralmonitorn]] i Norrköping. | ||
Fyren avbemannades den 1 januari efter att ha varit bemannad i 21 år, se [[avbemanning]]. | |||
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: [ | |||
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: [https://fyr.org/fyrpersonal/fyrplats/fyrskepp.html&lid=253 fyrpersonal Grundkallen kassunfyr] | |||
== Och sedan == | == Och sedan == | ||
Rad 62: | Rad 95: | ||
* [[Racon]]en Mk1 utbyttes till lågenergityp Mk2. Denna drevs av 1 solpanel som laddade ett ackumulator[[batteri]] typ SUN 10. | * [[Racon]]en Mk1 utbyttes till lågenergityp Mk2. Denna drevs av 1 solpanel som laddade ett ackumulator[[batteri]] typ SUN 10. | ||
* Fasadbelysningen med [[sealed-beam]]-lampor utbyttes mot 4 bojlyktor med 2 W [[halogenlampa]]. Fasadbelysningen drevs med 2 [[solpanel]]er som laddade ett ackumulator[[batteri]] på 348 Ah. | * Fasadbelysningen med [[sealed-beam]]-lampor utbyttes mot 4 bojlyktor med 2 W [[halogenlampa]]. Fasadbelysningen drevs med 2 [[solpanel]]er som laddade ett ackumulator[[batteri]] på 348 Ah. | ||
* Ventilationen i fyren drevs med 2 | * Ventilationen i fyren drevs med 2 [[solpanel]]er som laddade ett ackumulator[[batteri]] på 348 Ah. | ||
* Inre belysning i fyren tog energi från batteriet för ventilationen. | * Inre belysning i fyren tog energi från batteriet för ventilationen. | ||
* [[Mistsignal]]eringen togs bort. | * [[Mistsignal]]eringen togs bort. | ||
* Fjärrmanövreringen byttes till strömsnål modell baserad på mobiltelefonnätet [[NMT]]. Kontrollen övertogs av trafikinformationscentralen (TIC) i Stockholms Sjötrafikområde. | * Fjärrmanövreringen byttes till strömsnål modell baserad på mobiltelefonnätet [[NMT]]. Kontrollen övertogs av trafikinformationscentralen (TIC) i Stockholms Sjötrafikområde. | ||
'''1992''' stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 | '''1992''' stängde [[Sjöfartsverket]] 25 av sina 38 [[radiofyr]]ar, dvs 13 stycken behölls i drift. | ||
* Sändningarna med [[radiofyr]] [[Grundkallen]] stängdes. | * Sändningarna med [[radiofyr]] [[Grundkallen]] stängdes. | ||
'''2000''' Tornet rött med svart underdel på grått fundament i vattnet. [[Racon]]. | '''2000''' Tornet rött med svart underdel på grått fundament i vattnet. [[Racon]]. | ||
'''Nuvarande | '''Nuvarande optik''': Fyrlykta med 6:e [[ordning]]en (300 mm) [[dioptrisk]] [[trumlins]], [[akryllins]] (Tideland [[ML-300]]), 2x20W 10,3V [[glödlampa]], [[elklipp]], fotocell. [[Solpanel]], [[batteri]]er, [[racon]] | ||
'''Nuvarande karaktär''': [[LFl]](3) WRG 20s 9,2 [[M]]. [[Lyshöjd]]: 32,0 m. [[Racon]]: (_ _. ) 30 s 17 M. | |||
== Ur Fyrhandboken == | |||
{| border | |||
|'''Fyrplatsbostäder''' | |||
| Finns i tornet men är helt utrymda sedan 2005 | |||
|- | |||
|'''Ägare''' | |||
| SjöV | |||
|- | |||
|'''Kontaktperson''' | |||
| Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. | |||
|- | |||
|'''Vägbeskrivning''' | |||
| Fyren är belägen på Dittmansgrundet utanför Gräsö, ca 15 nm O Örskär. | |||
|- | |||
|'''Övrigt''' | |||
| År 1958 började man bygga fyren. Det var naturligt att man skulle bygga denna världens första teleskopfyr nära Stockholm och byggplats blev Isslingeviken på Lidingö. Fyren var den första som byggdes enligt den av Robert Gellerstad utvecklade teleskopmetoden. Grundkallen var från början en spaltsektorfyr och den första av denna typ i Sverige. År 1992 byggdes den om till solpaneldrift och alla lampor ersattes av en fyrbelysning (ML-300) med en 20W lampa och en lins av akrylglas. | |||
Fyren hade arbetsnamnet Dittmansgrund, vilket var ett av grunden bland Grundkallegrunden, men namnet ändrades senare till det mer kända Grundkallen. | |||
Kassunfyren ersatte fyrskeppsstationen Grundkallen nordost om Grundkallegrunden. Denna fyrskeppsstation hade bemannats med 5 olika fyrskepp sedan år 1862 nämligen: nr 7 mellan 1862-1863, nr 3 mellan 1864-1875, nr 6 mellan 1876-1910, nr 23 mellan 1911-1922 och nr 30 mellan 1923-1959. Fyrskepp nr 3 som också hette Grundkallen var försett med två lanterniner med vardera 12 paraboliska speglar. Normalt låg fyrskeppen på plats varje år från maj till november. | |||
|- | |||
|'''Skydd enligt lag''' | |||
| ej | |||
|} | |||
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken [http://test.fyr.org/shop Fyrhandbok]. | |||
== Klickbar tabell svenska kassunfyrar == | == Klickbar tabell svenska kassunfyrar == | ||
Rad 96: | Rad 157: | ||
'''[[Skagerack]]''': [[Hätteberget]], [[Brandskärsflak]], [[Dynabrott]] | '''[[Skagerack]]''': [[Hätteberget]], [[Brandskärsflak]], [[Dynabrott]] | ||
'''[[Vänern]]''': [[Megrundet kassunfyr]], [[Pålgrunden]], [[Normansgrundet]], [[Åsnegrundet]] | |||
</tt> | </tt> | ||
Jfr [[Bottenhavet]], [[fyrskepp]], [[fyrskeppsstation]], [[kassunfyr]], [[fyrljusreflektor]], [[mistsignal]], [[tyfon]], [[Nautofon]], [[teleskopfyr]], [[utsjöfyr]], [[spaltsektor]]fyr, [[radiofyr]], [[solpanel]], [[racon]], [[Grundkallen]]. | Jfr [[Bottenhavet]], [[fyrskepp]], [[fyrskeppsstation]], [[kassunfyr]], [[fyrljusreflektor]], [[mistsignal]], [[tyfon]], [[Nautofon]], [[teleskopfyr]], [[utsjöfyr]], [[spaltsektor]]fyr, [[radiofyr]], [[solpanel]], [[racon]], [[Grundkallen]]. |
Versionen från 21 januari 2019 kl. 09.43
Grundkallen kassunfyr, svensk f.d. bemannad kassunfyr vid Grundkallen, vid N angöringen av Ålands hav. Bottenhavet. Bemannad 1959-1980. Ersatte fyrskeppsstation Grundkallen.
På Dittmansgrundet vid N angöringen av Södra Kvarken. Grundkallen var den första teleskopfyren.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
218700 | C 6285 | N 60 30, O 18 51 | LFl(3) WRG 20s | 9,2 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd över havet m |
1959 | 1959 | 1980 | 1980 | 34 | 32 |
Grundkallen kassunfyr 1959. Skala 1:200. Arkiv G Kjellgren
Projektering
Klicka här: för utredning om projektering, byggande och kostnader
Bygget
1958 den 31 januari började bottenplattan till ytterkassunen att gjutas på isen i Isslingeviken vid Lidingö.
1958 den 7 juni var det sjösättning. På sin fyrstation på Dittmansgrundet byggdes den färdig.
Fyren tändes
1959 var den klar och tänd, total höjd 43,5 m, höjd 34 m över vattenytan, ståendes på 7 m djup, ursprungligen utrustad som spaltsektorfyr med sealed-beam, Supertyfon, radiofyr och helikopterplatta. Den strömförsörjdes från 3 elverk.
Utrustningen var identisk med den som 1963 installerades på kassunfyren Sydostbrotten.
Fyren saknade kraftkabel och strömförsörjdes från 3 lokala elverk. Dessa var drivna med dieselmotorer om 41 hk, vardera med en generator på 3x380/220 V, 50 Hz, 35 kVA. Med automatik turades de om att vara i drift för att slitas jämnare. Dieseltankarna hade 35 m3 volym, vilket räckte för 1,5 års drift.
Spaltsektorfyrljuset alstrades av 108 sealed-beam-lampor. Dessa var på 200 W och 30 V. Ljusstyrkan i vit sektor var 350 000 cd, röd sektor 75 000 cd resp grön sektor 50 000 cd. Vid siktigt väder reducerades drivspänningen med 5% varvid ljusstyrkan halverades. Detta förlängde lampornas livslängd markant.
Utifrån sett såg fyrljuset ut att komma från tre strålar, som från en omgående lins, som svepte varv efter varv. Lamporna var arrangerade i 36 grupper och tändes och släcktes i sekvens via en speciell apparat. Denna innehöll en trepolig rotor matad från fyrens elnät och en stator med 36 poler, som via induktionseffekt styrde tyristorer som styrde ut strömmen till lampgrupperna.
Mistsignalanläggningen med Supertyfoner var dubblerad. Teckengivaren var dock gemensam. Två kompressorer drivna av var sin 8 hk elmotor laddade var sitt tryckluftkärl om 2 m3. Via värmeväxlare togs kompressionsvärmet tillvara och värmde den till tyfonerna utgående luften för att undvika isbildning. Tyfonerna var avstämda i en treklang i dur. På försök installerades för första gången automatisk dimdetektor för att styra mistanläggningen.
Allt övervakades från vaktrummet som var bemannat.
1968 Tornet uppifrån räknat: orange, svart, orange, svart med grått fundament i vattnet. Fyrbyggnadens mellersta del fasadbelyst.
- Optisk karaktär: B(3) WRG 30 s 16 M. (3+3,5+3+3,5+3+3,5+14). Lyshöjd: 32 m. Ljusstyrka: W 360 000 cd, R 64 000 cd, G 64 000 cd. Vid nedsatt sikt fördubblas dessa ljusstyrkor.
- Akustisk karaktär: Tyfon 3 ljud var 60 s (2 + 2 + 2 + 2 + 2 + 50). Mistsignalen tretonig (ett dur-ackord: cirka 210, 260 och 310 Hz).
- Cirkulär radiofyr: RC 201. Räckvidd: 30 M. ID-signal: DD. Frekvens: 314,5 kHz. Ingick i kedjan Grundkallen, Simpnäsklubb. Sändning endast vid nedsatt sikt.
Avbemanning och personal
1980 blev fyren helautomatiserad. Sealed-beamljuset var dubblerat.
- Supertyfonerna utbyttes mot dubblerad Nautofonanläggning styrd via dimdetektor.
- Radiofyrarna utbyttes med dubblerade transistorfyrar.
- Fjärrkontrollen anslöts till centralmonitorn i Norrköping.
Fyren avbemannades den 1 januari efter att ha varit bemannad i 21 år, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Grundkallen kassunfyr
Och sedan
1992 stoppades dieslarna och fyren byggdes om till solpaneldrift.
- Sealed-beam-lamporna ersattes av en fyrapparat placerad i kanten av helikopterplattan. Den bestod av ML-300, dvs akryllins försedd med 20 W halogenlampa. Fyrljuset var sektorindelat. Lysvidd 9,2 M för vit, 6,6 M för röd resp 5,6 M för grön sektor. Lyktan drevs med 4 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 522 Ah.
- Raconen Mk1 utbyttes till lågenergityp Mk2. Denna drevs av 1 solpanel som laddade ett ackumulatorbatteri typ SUN 10.
- Fasadbelysningen med sealed-beam-lampor utbyttes mot 4 bojlyktor med 2 W halogenlampa. Fasadbelysningen drevs med 2 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 348 Ah.
- Ventilationen i fyren drevs med 2 solpaneler som laddade ett ackumulatorbatteri på 348 Ah.
- Inre belysning i fyren tog energi från batteriet för ventilationen.
- Mistsignaleringen togs bort.
- Fjärrmanövreringen byttes till strömsnål modell baserad på mobiltelefonnätet NMT. Kontrollen övertogs av trafikinformationscentralen (TIC) i Stockholms Sjötrafikområde.
1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.
- Sändningarna med radiofyr Grundkallen stängdes.
2000 Tornet rött med svart underdel på grått fundament i vattnet. Racon.
Nuvarande optik: Fyrlykta med 6:e ordningen (300 mm) dioptrisk trumlins, akryllins (Tideland ML-300), 2x20W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier, racon
Nuvarande karaktär: LFl(3) WRG 20s 9,2 M. Lyshöjd: 32,0 m. Racon: (_ _. ) 30 s 17 M.
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Finns i tornet men är helt utrymda sedan 2005 |
Ägare | SjöV |
Kontaktperson | Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
Vägbeskrivning | Fyren är belägen på Dittmansgrundet utanför Gräsö, ca 15 nm O Örskär. |
Övrigt | År 1958 började man bygga fyren. Det var naturligt att man skulle bygga denna världens första teleskopfyr nära Stockholm och byggplats blev Isslingeviken på Lidingö. Fyren var den första som byggdes enligt den av Robert Gellerstad utvecklade teleskopmetoden. Grundkallen var från början en spaltsektorfyr och den första av denna typ i Sverige. År 1992 byggdes den om till solpaneldrift och alla lampor ersattes av en fyrbelysning (ML-300) med en 20W lampa och en lins av akrylglas.
Fyren hade arbetsnamnet Dittmansgrund, vilket var ett av grunden bland Grundkallegrunden, men namnet ändrades senare till det mer kända Grundkallen. Kassunfyren ersatte fyrskeppsstationen Grundkallen nordost om Grundkallegrunden. Denna fyrskeppsstation hade bemannats med 5 olika fyrskepp sedan år 1862 nämligen: nr 7 mellan 1862-1863, nr 3 mellan 1864-1875, nr 6 mellan 1876-1910, nr 23 mellan 1911-1922 och nr 30 mellan 1923-1959. Fyrskepp nr 3 som också hette Grundkallen var försett med två lanterniner med vardera 12 paraboliska speglar. Normalt låg fyrskeppen på plats varje år från maj till november. |
Skydd enligt lag | ej |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Klickbar tabell svenska kassunfyrar
Bottenviken: Larsgrundet, Björnklack, Vitfågelrännan, Norströmsgrund kassunfyr, Nygrån, Farstugrunden, Borussiagrund, Renöragrund
Norra Kvarken: Sydostbrotten kassunfyr, Vallinsgrundet, Väktaren, Nordvalen, Gunvorsgrund, Revet
Bottenhavet: Vänta Litets Grund, Hällgrund, Finngrunden kassunfyr, Västra Banken kassunfyr, Grundkallen kassunfyr
Ålands hav: Märketskallen, Södra Kvarken, Engelska Grundet, Remmargrund, Lerskärsgrund, Svenska Björn kassunfyr, Almagrundet kassunfyr, Revengegrundet, Svängen
Norra Östersjön: Landsorts Bredgrund, Gustav Dalén kassunfyr
Mellersta Östersjön: Kungsgrundet, Stötbotten, Dämman kassunfyr, Sillåsen, Krongrundet, Osvallsgrundet, Huvudet, Skansgrundet, Omböjningen, Utgrunden kassunfyr, Ölands Södra Grund
Södra Östersjön: Kullagrund, Trelleborg kassunfyr, Blenheim, Falsterborev kassunfyr
Öresund: Flinten, Oskarsgrundet NO resp SV, Kalkgrundet kassunfyr, Pinhättan, Svinbådan kassunfyr
Kattegatt: Tylögrund, Fladen kassunfyr, Lilleland, Trubaduren
Skagerack: Hätteberget, Brandskärsflak, Dynabrott
Vänern: Megrundet kassunfyr, Pålgrunden, Normansgrundet, Åsnegrundet
Jfr Bottenhavet, fyrskepp, fyrskeppsstation, kassunfyr, fyrljusreflektor, mistsignal, tyfon, Nautofon, teleskopfyr, utsjöfyr, spaltsektorfyr, radiofyr, solpanel, racon, Grundkallen.