Gradindelning
gradindelning, jordklotets indelning i (vinkel)grader. Sedan gammalt gäller för nautiken att ett varv delas i 360 grader. Varje grad delas i 60 (båg)minuter. Varje (båg)minut delas i 60 (båg)sekunder.
Dock, på kompassen gjordes av hävd indelningen i streck, kardinalstreck och interkardinalstreck.
Inom (svenska) armén delades ett varv i 400 gon.
Jordklotet
Sedan gammalt tänker man sig jordklotet indelat i ett rutnät.
- Från pol till pol tänker man sig linjer på klotets yta. Dessa kallas meridianer.
- På halva avståndet mellan polerna skär de vinkelrätt mot den tänkta linjen ekvatorn.
Nollmeridianen
Under historiens gång har utgångspunkten varierat för nollmeridianen.
I äldre tider hade de flesta länder sin egen nollmeridian, som gick genom det egna landets huvudstad.
- I Sverige - genom Stockholm
- I Österrike - genom Wien
- Storbrittanien - genom Greenwich
- osv
På 1700-talets kartor gick nollmeridianen genom ön El Hierro (Ferrö på svenska), den västligaste ön i ögruppen Kanarieöarna.
- Användes av flera länder, dock ej Storbrittanien, som fortsatte med Greenwich.
1857 bestämdes genom en internationell konvention att nollmeridianen skall gå genom observatoriet i Greenwich utanför London.
- Ferrö-meridianen ligger 17° 39' 46" väster om Greenwich-meridianen.
GMT
Att nollmeridianen går genom observatoriet i Greenwich definierar tiden GMT (Greenwich Mean Time). Nautiska tabeller är gjorda med GMT som bas och gäller över hela planeten jorden.
- Tid mättes ombord med en kronometer och kontrollerades iland mot tidkula.
- Skillnaden i antal sekunder noterades och användes under resan för att korrigera för exakt tid.
Longituden
Man tänker sig att ekvatorn delas in som en cirkel, med mittpunkt i jordaxeln, i 360 lika delar kallade (vinkel)grader, betecknade med °.
- Man utgår från den punkt där nollmeridianen skär ekvatorn, och räknar västerut 180° resp österut 180°.
- Detta anger longituden.
- Longitud anger (vinkel)avståndet mätt från nollmeridianen.
Latituden
- På motsvarande sätt tänker man sig jordklotet delat i snittet genom noll- och 180°-meridianen.
- Denna cirkel delas också in i 360 lika delar.
- Man utgår från ekvatorn och räknar uppåt tills man når nordpolen resp neråt tills man når sydpolen. Detta anger latituden.
- Latitud anger (vinkel)avståndet från ekvatorn
Positionen för en ort
För att ange en punkts läge på jordens yta ger man punkten två koordinater.
- Om en ort ligger på norra halvklotet får det en nordlig latitud, i annat fall sydlig.
- Om en ort ligger väster om nollmeridianen får den västlig longitud, i annat fall ostlig.
- Läget för en punkt i närheten av Stockholm kan därför uttryckas som latitud N 59° 39,4', longitud O 18° 08,6'.
Polcirkeln
- Parallellt med ekvatorn går norra polcirkeln respektive den södra polcirkeln.
- Norra polcirkeln ligger på latitud N 66° 33'.
- Södra polcirkeln ligger på latitud S 66° 33'.
- På grund av jordaxelns lutning blir området mellan pol och närmaste polcirkel vintertid (norra halvklotet, sommartid södra halvklotet) inte belyst av solen. Polcirkeln utgör gränsen vid vintersolståndet för då solen inte går över horisonten (under på södra halvklotet).
- Omvänt. Sommartid (=vid sommarsolståndet): Gränsen för då solen inte går under horisonten (norra halvklotet, över på södra halvklotet).
WGS-84
1984 infördes WGS-84, ett över hela jordklotet gemensamt koordinatsystem. Det svarade mot behovet av ett internationellt referenssystem i och med att satellitnavigering började att förekomma för civil användning.
- Innan sjökorten hann ritas om, anpassade efter det nya systemet, försågs de svenska sjökorten med text att "positioner erhållna från satellitnavigationssystem baserade på World Geodetic System (WGS) skall ökas 0,03 minuter i latitud och ökas med 0,22 minuter i longitud".
- Det svenska fick därmed anpassa sig till det nya internationella.
Jfr navigering, sjökort, GPS, minut, kompassros, bäring, astronomisk navigation, tid, tidkula, kronometer, kompassros