Gotska Sandön

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gotska Sandön, ö och fyrplats på öns NV udde, norr om Gotland. Mellersta Östersjön.

Gotska Sandön. Foto Ulf Schloss

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fyr.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg

GotskaSandön karta ritad.jpg
Gotska Sandön. Vykort
Gotska Sandön. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Fyr med skog 1925. Foto Lotsverket
Gotska Sandön 1903. Foto Lotsverket
Biträdesbostad 1925. Foto Lotsverket
Biträdesbostad 1925. Foto Lotsverket
Fyrmästarbostad 1925. Foto Lotsverket
Traktor och arbetsvagn 1943. Foto Lotsverket
Kyrkudden på Gotska Sandön, tidigt 50-tal. Foto Lotsverket
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
407200 C 7150 N 58 24, O 19 12 Fl W 5 s 24 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1859 (2 st) 1859 1969 1970 23,8 41,6


Området

Området utgörs av en undervattensrygg i en förlängning från Gotland. Norr om ön fortsätter grundområdet till Kopparstenarna, som varit station för fyrskepp.

Fyren tändes

1858-1859 anlades fyrplatsen. På grund av att marken bestod av lösan sand lät Nils Gustaf von Heidenstam pröva grundläggning med skruvpålar för fyrtornen, sk skruvpålsgrund.

  • Två lika torn byggdes, skelett i järn, åttakantigt, klätt med brädor, försett med lanternin och lins, allt lika i de båda tornen.
  • Linserna av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catoptrisk krona (5 fack à 72°) och 4 fack krans (4 ringar). Oljelampa med 2 vekar för rovolja.
  • Fyrarna var de första i järn i Sverige.
  • Den jämförelsevis lätta konstruktionen, jämfört med torn i sten eller tegel, var påkallad av de svåra grundförhållandena.

1867 uppfördes ett ytterligare boningshus. Ritat av A T Gellerstedt. Tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, vardera med fast sken. Lat. N. 58° 23’,2. Long. O. 19° 12’,9.

  • Fyrapparaten: 3:e ordningens lins-.
  • Tornens höjd från grund: 80 fot (24,0 m).
  • Fyrtornen: röd- och vitmålad träbeklädnad på järnstomme.
  • Fyrljusens höjd över vattenytan: 140 fot (42,0 m).
  • Lysvidd: 16 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 70 fot (21,0 m).
  • Lysfält: från S t V ½ V över N och O till O t S ½ S.

På nordvästra udden av Gotska Sandö är på där befintliga sandkullar de båda fullkomligt lika fyrtornen uppförda på ett avstånd av 800 fot från varandra i S 5º O och N 5º V. Fyrtornen, som är byggda på skruvpålar, består av ståndare och sammanbindningar av järn, inklädda med plank. Tornens nedre delar är rödmålade, men övre delarna jämte lanterninerna vitmålade. Såväl nedre delen av fyrtornen, som fyrbetjäningens nära invid dessa belägna boställshus, skyms av omgivande skog. Fyrarnas väsentligaste ändamål är att varna för grundflacket Kopparstenarna, vilka ligger i N ½ O omkring 11 minuter från fyrarna. Den av de båda fyrarna bestämda riktningslinjen går 1 minut väster om grundets västligaste klack. Fyrarnas övre vitmålade, över skogen uppskjutande, delar utgör goda dagmärken.”

1882 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke i båda fyrarna.

1883 installerades i den norra fyren en von Otters klippapparat med urverk och lod.

1893 byggdes ett kapell samt en ladugård.

1896 byggdes en båtslip.

1898 anordnades en skola.

1903 släcktes och revs den södra fyren.

Lux-ljus

1905 utbyttes det franska glödnätsljuset mot Lux-ljus i huvudfyren.

1908 utbyttes i bifyren fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.

1934 anordnades telefonlinje till Gotland.

  • Kapellet brann upp.

Elektriskt ljus och radiofyr

1939 elektrifierades fyrplatsen.

  • Ett nytt maskinhus byggdes.
  • Cirkulär radiofyr installerades.
  • Ett nytt hus för skolan samt boningshus för lärarinnan byggdes. Ritat av Hilmer Carlsson.

1950 byggdes ett nytt kapell.

1956 byggdes radiofyren om till flygfyr.

Avbemanning och personal

1969-1970 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Gotska Sandön

Och sedan

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.

  • Sändningarna med radiofyr på Gotska Sandön stängdes.

Nuvarande optik huvudfyr: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade ringar, 4 fack à 90°, omgående, glödlampa 1000 W, reserv 1000 W, som sista reserv en mindre akryllins monterad ovanpå den ordinarie linsen. 2x1000W 120V glödlampa, sjökabel, reservkraft från diesel

Nuvarande karaktär huvudfyr: Fl W 5 s 24 M. Lyshöjd: 41,6 m.

Nuvarande optik bifyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 30°, 2x1000W 120V glödlampa.

Nuvarande karaktär bifyr: F R 15 M. Lyshöjd: 37,0 m.

Länkar

Ur Fyrbesökshandboken

Fyrplatsbostäder Många övernattningsplatser i stugor och hyddor (även tältning). Mat, lakan, täcke måste medföras. Bokning etc se www.gotskasandon.se
Ägare SjöV äger fyr och maskinhus, Naturvårdsverket övriga hus
Kontaktperson besök Tillsyningsman Dan Broander 0702-690314 bor där året runt (kommer troligtvis att vara avbemannad vintertid).
Vägbeskrivning Bil Visby - Fårösund (väg 148) c:a 60 km därefter båt Fårösund-Gotska Sandön c:a 30 nm (2,5 tim. c:a 900:- t.o.r). Båt Nynäshamn - Gotska Sandön (3,5 tim. c:a 1100:- t.o.r.). En tur i vardera riktningen 4 dagar i veckan. Båt 1 maj - tidigt i sept. Bokning 0498-240450, fax 0498-241545, email: info@resestugan.se, www.resestugan.se
Övrigt Fyrarna från 1859 på öns norra del var de första av järn som konstruerades och byggdes av Heidenstam. De var till skillnad från hans senare fyrar klädda med trä. År 1883 byttes ett linsfack i båda ut mot varsin 72° katadioptrisk spegellins (9 prismor) och i den nordligaste installerades en persiennapparat med urverk och lod. År 1884 fick båda trevekiga fotogenlampor (45 cl/tim) för konstant nivå. År 1903 släcktes och revs den södra (Bredsand). Den ersattes av en bifyr i den norra fyren med ett helt 72° fack och lampan från den södra fyren. Den norra huvudfyren fick en 3:e ordn.(1000 mm) dioptrisk planlins bulls-eye 4 fack á 60° samt krona (11 ringar) och krans (4 ringar), roterande, urverk med lod (vikt 128 kg), kvicksilverlagrad (150 kg), en fransk fotogengaslampa och som reserv en fyrvekig fotogenlampa. År 1905 fick båda luxljus och år 1939 elektricitet (110V). År 1942 fick huvudfyren elektrisk rotator.

År 1883 byggdes på sydöstra sidan (Tärnudden) en ny 11,5 m hög träfyr vid gaveln på ett fyrbostadshus, tänd 15 nov. Fyren fick en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 10 fack á 36° med katadioptrisk krona (6 ringar) och krans (3 ringar) runt vilken röda glas roterade på metallhjul, urverk med lod (vikt 128 kg) och tvåvekig fotogenlampa för konstant nivå. Fyren revs 1913 och ersattes av Kyrkudden 13 m hög (nr. 407500, int.nr. C 7156) och Hamnudden 11 m hög (nr. 407700, int.nr. C 7154).

Fyrplatsen har på grund av sitt utsatta läge varit Sveriges mest bemannade (5 man). På ön finns även ett litet fyrmuseum.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, trätornet, utökat 2000 Hela ön är Nationalpark

Beställning av Svenska Fyrsällskapets Fyrbesökshandbok kan göras genom att klicka på länken.


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, skruvpålsgrund, järnfyr, fyroptik, Lux-ljus, radiofyr, bifyr, lotsbarnskola, Heidenstam, A T Gellerstedt