Gotska Sandön

Fyr med skog 1925. Foto Lotsverket

Gotska Sandön 1903. Foto Lotsverket

Biträdesbostad 1925. Foto Lotsverket

Biträdesbostad 1925. Foto Lotsverket

Fyrmästarbostad 1925. Foto Lotsverket

Traktor och arbetsvagn 1943. Foto Lotsverket

Kyrkudden på Gotska Sandön, tidigt 50-tal. Foto Lotsverket

Gotska Sandön, ö och fyrplats på öns NV udde, norr om Gotland. Mellersta Östersjön.

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
407200	C 7150	N 58 24, O 19 12	Fl W 5 s	24	F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd över havet m
1859 (2 st)	1859	1969	1970	23,8	41,6

Området

Området utgörs av en undervattensrygg i en förlängning från Gotland. Norr om ön fortsätter grundområdet till Kopparstenarna, som varit station för fyrskepp.

Fyren tändes

1858-1859 anlades fyrplatsen. På grund av att marken bestod av lösan sand lät Nils Gustaf von Heidenstam pröva grundläggning med skruvpålar för fyrtornen, sk skruvpålsgrund.

• Två lika torn byggdes, skelett i järn, åttakantigt, klätt med brädor, försett med lanternin och lins, allt lika i de båda tornen.
• Linserna av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catoptrisk krona (5 fack à 72°) och 4 fack krans (4 ringar). Oljelampa med 2 vekar för rovolja.
• Fyrarna var de första i järn i Sverige.
• Den jämförelsevis lätta konstruktionen, jämfört med torn i sten eller tegel, var påkallad av de svåra grundförhållandena.

1867 uppfördes ett ytterligare boningshus. Ritat av A T Gellerstedt. Tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, vardera med fast sken. Lat. N. 58° 23’,2. Long. O. 19° 12’,9.

• Fyrapparaten: 3:e ordningens lins-.
• Tornens höjd från grund: 80 fot (24,0 m).
• Fyrtornen: röd- och vitmålad träbeklädnad på järnstomme.
• Fyrljusens höjd över vattenytan: 140 fot (42,0 m).
• Lysvidd: 16 (distans)minuter.
• Grundens höjd över vattenytan: 70 fot (21,0 m).
• Lysfält: från S t V ½ V över N och O till O t S ½ S.

På nordvästra udden av Gotska Sandö är på där befintliga sandkullar de båda fullkomligt lika fyrtornen uppförda på ett avstånd av 800 fot från varandra i S 5º O och N 5º V. Fyrtornen, som är byggda på skruvpålar, består av ståndare och sammanbindningar av järn, inklädda med plank. Tornens nedre delar är rödmålade, men övre delarna jämte lanterninerna vitmålade. Såväl nedre delen av fyrtornen, som fyrbetjäningens nära invid dessa belägna boställshus, skyms av omgivande skog. Fyrarnas väsentligaste ändamål är att varna för grundflacket Kopparstenarna, vilka ligger i N ½ O omkring 11 minuter från fyrarna. Den av de båda fyrarna bestämda riktningslinjen går 1 minut väster om grundets västligaste klack. Fyrarnas övre vitmålade, över skogen uppskjutande, delar utgör goda dagmärken.”

1882 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke i båda fyrarna.

• Ett linsfack utbyttes mot 1 fack à 72° catadioptrisk spegellins (9 ringar) i båda fyrarna.

1883 installerades i den norra fyren en von Otters klippapparat med urverk och lod.

1893 byggdes ett kapell samt en ladugård.

1896 byggdes en båtslip.

1898 anordnades en skola.

1903 släcktes och revs den södra fyren.

• Den norra fyren utrustades med bifyr samt byte av lanternin och lins.
• Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins 4 fack à 60°, med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), omgående, kvicksilverlagring, driven med urverk och lod, lodvikt 128 kg.
• Fotogenlampa med veke utbyttes mot ett "Lux-ljus av fransk konstruktion och tillverkning".
• Bifyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 72° (lins och lampa från södra tornet).
• 2 fack à 72° flyttades till Haken (östra sidan av Ven).

Lux-ljus

1905 utbyttes det franska glödnätsljuset mot Lux-ljus i huvudfyren.

1908 utbyttes i bifyren fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.

1934 anordnades telefonlinje till Gotland.

• Kapellet brann upp.

Elektriskt ljus

1939 elektrifierades fyrplatsen.

• Ett nytt maskinhus byggdes.
• Cirkulär radiofyr installerades.
• Ett nytt hus för skolan samt boningshus för lärarinnan byggdes. Ritat av Hilmer Karlsson.

1950 byggdes ett nytt kapell.

1956 byggdes radiofyren om till flygfyr.

Avbemanning och personal

1969-1970 automatiserades fyren.

• Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Gotska Sandön

Och sedan

• Optisk karaktär: Bx(4) W 15 s. Lyshöjd: 41,6 m. Ljusstyrka: W 360 000 cd.
• Cirkulär radiofyr: RC 247. Räckvidd: 100 M. ID-signal: SDN. Frekvens: 395 kHz. Radiofyr för sjö- och luftfart (aero).
• Tornet målat brunt.

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.

• Sändningarna med radiofyr på Gotska Sandön stängdes.

Nuvarande optik huvudfyr: 4:e ordningen (500 mm Ø) catadioptrisk planlins 4 fack à 90°, omgående, glödlampa 1000 W, reserv 1000 W, som sista reserv en mindre akryllins monterad ovanpå den ordinarie linsen.

Nuvarande karaktär huvudfyr (2000): Fl W 5 s 24 M. Lyshöjd: 41,6 m.

Nuvarande optik bifyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 30°.

Nuvarande karaktär bifyr (2000): F R 15 M. Lyshöjd: 37,0 m.

Upplysningar

Vägbeskrivning	Bil Visby - Fårösund (väg 148) c:a 60 km därefter båt Fårösund-Gotska Sandön c:a 30 nm (2,5 tim. c:a 900:- t.o.r). Båt Nynäshamn - Gotska Sandön (3,5 tim. c:a 1100:- t.o.r.). En tur i vardera riktningen 4 dagar i veckan. Båt 1 maj - tidigt i sept. Bokning 0498-240450, fax 0498-241545, email: info@resestugan.se, http://www.resestugan.se
Ägare	SjöV äger fyr och maskinhus, Naturvårdsverket övriga hus
Fyrplatsbostäder	Många övernattningsplatser i stugor och hyddor (även tältning). Mat, lakan, täcke måste medföras. Bokning etc se http://www.gotskasandon.se
Kontaktperson besök	Tillsyningsman Dan Broander 0702-690314 bor där året runt (kommer troligtvis att vara avbemannad vintertid).
Skydd enligt lag	Statligt byggnadsminne 1935, trätornet. Föreslagen som nationalarv
Övrigt	Fyrarna från 1859 på öns norra del var de första av järn som konstruerades och byggdes av Heidenstam. De var till skillnad från hans senare fyrar klädda med trä. År 1883 byttes ett linsfack i båda ut mot varsin 72° katadioptrisk spegellins (9 prismor) och i den nordligaste installerades en persiennapparat med urverk och lod. År 1884 fick båda trevekiga fotogenlampor (45 cl/tim) för konstant nivå. År 1903 släcktes och revs den södra (Bredsand). Den ersattes av en bifyr i den norra fyren med ett helt 72° fack och lampan från den södra fyren. Den norra huvudfyren fick en 3:e ordn.(1000 mm) dioptrisk planlins bulls-eye 4 fack á 60° samt krona (11 ringar) och krans (4 ringar), roterande, urverk med lod (vikt 128 kg), kvicksilverlagrad (150 kg), en fransk fotogengaslampa och som reserv en fyrvekig fotogenlampa. År 1905 fick båda luxljus och år 1939 elektricitet (110V). År 1942 fick huvudfyren elektrisk rotator. År 1883 byggdes på sydöstra sidan (Tärnudden) en ny 11,5 m hög träfyr vid gaveln på ett fyrbostadshus, tänd 15 nov. Fyren fick en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 10 fack á 36° med katadioptrisk krona (6 ringar) och krans (3 ringar) runt vilken röda glas roterade på metallhjul, urverk med lod (vikt 128 kg) och tvåvekig fotogenlampa för konstant nivå. Fyren revs 1913 och ersattes av Kyrkudden 13 m hög (nr. 407500, int.nr. C 7156) och Hamnudden 11 m hög (nr. 407700, int.nr. C 7154). Fyrplatsen har på grund av sitt utsatta läge varit Sveriges mest bemannade (5 man). På ön finns även ett litet fyrmuseum.

Jfr Mellersta Östersjön, Gotland, skruvpålsgrund, järnfyr, fyroptik, Lux-ljus, radiofyr, bifyr, lotsbarnskola, Heidenstam, A T Gellerstedt.