Gotska Sandön: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 8: | Rad 8: | ||
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]] | [[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]] | ||
[[Fil:LotsSymbol2.jpg|47px|border|länk=Gotlands lotsfördelning]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | [[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | ||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=dubbelfyr]] | [[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=dubbelfyr]] | ||
Rad 24: | Rad 25: | ||
[[Fil:Gotska Sandön fmbostad 1925.jpg|thumb|250px| Fyrmästarbostad 1925. Foto Lotsverket]] | [[Fil:Gotska Sandön fmbostad 1925.jpg|thumb|250px| Fyrmästarbostad 1925. Foto Lotsverket]] | ||
[[Fil:Gotska Sandön traktor och arbetsvagn 1943.jpg|thumb|250px| Traktor och arbetsvagn 1943. Foto Lotsverket]] | [[Fil:Gotska Sandön traktor och arbetsvagn 1943.jpg|thumb|250px| Traktor och arbetsvagn 1943. Foto Lotsverket]] | ||
[[Fil:Kyrkudden G Sandön tidigt 50tal.jpg|thumb|250px| Kyrkudden på Gotska Sandön, tidigt 50-tal. Foto Lotsverket]] | [[Fil:Kyrkudden G Sandön tidigt 50tal.jpg|thumb|250px| [[Kyrkudden]] på Gotska Sandön, tidigt 50-tal. Foto Lotsverket]] | ||
[[Fil:TärnuddensFyr.jpg|thumb|250px| Gotska Sandöns sydöstra fyr: Tärnuddens fyr. Arkiv Gotlands Allehanda]] | |||
{{#display_map: 58.394063, 19.193039 ~ ~ ~ ~ ~ Gotska Sandön | {{#display_map: 58.394063, 19.193039 ~ ~ ~ ~ ~ Gotska Sandön | ||
Rad 124: | Rad 126: | ||
'''1956''' byggdes [[radiofyr]]en om till [[flygfyr]]. | '''1956''' byggdes [[radiofyr]]en om till [[flygfyr]]. | ||
= Lotsbarnskola = | == Lotsbarnskola == | ||
'''1898-1910''' hade Gotska Sandön [[lotsbarnskola]]. Lärare var: | '''1885''' och '''1898-1910''' hade Gotska Sandön [[lotsbarnskola]]. Lärare var: Gabriel Lindbom följd av Alma Dörring. Som skolsal användes ett hus för [[skola]]n samt som boningshus för lärarinnan | ||
* 1898-1910 Alma Dörring | * 1885 Gabriel Lindbom, 73 dagar, 6 elever varav 5 lots-/fyrbarn | ||
* 1898 Alma Dörring, 113 dagar, 4 elever varav 4 lots-/fyrbarn | |||
* 1899 Alma Dörring, 169 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn | |||
* 1900 Alma Dörring, 162 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn | |||
* 1901 Alma Dörring, 243 dagar, 6 elever varav 6 lots-/fyrbarn | |||
* 1902 Alma Dörring, 206 dagar, 6 elever varav 6 lots-/fyrbarn | |||
* 1903 Alma Dörring, 204 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn | |||
* 1904 Alma Dörring, 201 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn | |||
* 1905 Alma Dörring, 123 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn | |||
* 1906 Alma Dörring, 125 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn | |||
* 1907 Alma Dörring, 122 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn | |||
* 1908 Alma Dörring, 124 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn | |||
* 1909 Alma Dörring, 123 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn | |||
* 1910 Alma Dörring, 125 dagar, 1 elever varav 1 lots-/fyrbarn | |||
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump". Dock för följande årtal tjänstgjorde Alma Dörring som lärare i Mellersta Lotsdistriktet (där Gotland ingick): år 1912, 1915, 1918, 1921 och 1925. Sedan togs lotsbarnskolan över av den allmänna Skolstyrelsen och redovisas inte längre i Lotsverkets handlingar. | |||
== Avbemanning och personal == | == Avbemanning och personal == | ||
Rad 160: | Rad 180: | ||
* Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2016:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2016Extract/AdamSidenGotskaSandönOBorgholmsFyr.pdf Adam Sidén, Gotska Sandön och Borgholms fyr på Öland]''', Leif Elsby | * Ur '''[[Blänket]] Nr''' 2016:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2016Extract/AdamSidenGotskaSandönOBorgholmsFyr.pdf Adam Sidén, Gotska Sandön och Borgholms fyr på Öland]''', Leif Elsby | ||
* ''' [http://www.fyr.org/wiki-files/Manual/Tarnudden.pdf Julfirande vid förra sekelskiftet ]''', artikel ur Gotlands Allehanda | |||
* ''' [http://www.fyr.org/wiki-files/Films/SvenskUtpost1948.mp4 Svensk Utpost ]''' . En film av Åke G. Nilsson. Inspelad på Gotska Sandön 1948 (15 min). | * ''' [http://www.fyr.org/wiki-files/Films/SvenskUtpost1948.mp4 Svensk Utpost ]''' . En film av Åke G. Nilsson. Inspelad på Gotska Sandön 1948 (15 min). |
Versionen från 5 april 2019 kl. 18.08
Gotska Sandön, svensk ö och f.d. bemannad fyrplats på öns NV udde, norr om Gotland. Mellersta Östersjön. Bemannad 1859-1970
Fyrskenet är (1961) helt eller delvis skymt av skog cirka 280 - cirka 13 grad. Bifyren omfattar grundområdet Kopparstenarna (minsta djup 0,9 m)
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
407200 | C 7150 | N 58 24, O 19 12 | Fl W 5s | 24 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1859 (2 st) | 1859 | 1969 | 1970 | 23,8 | 41,6 |
Området och Petter Gottberg
Området utgörs av en undervattensrygg i en förlängning från Gotland. Norr om ön fortsätter grundområdet till Kopparstenarna, som varit station för fyrskepp.
Filmerna nedan om Gotska Sandön visar bland annat Gottbergs lada. Det går många historier om Petter Gottberg, som fått namn om sig att vara Östersjöns sista sjörövare. Detta var före fyrarna på ön. Han lär ha haft en halt märr som efter mörkrets inbott leddes på promenad längs stranden. På hästen var fäst en lykta som på avstånd kunde tas för lanternan på ett skepp. Fartyg till havs kunde på så vis tro att vattnet där var nog djupt för andra så att de kunde närma sig. När de kom tillräckligt nära gick det naturligtvis på grund för att bli vrak.
Gottberg hade två döttrar och ett par drängar. Tillsammans lär de ha gjort processen kort med besättningen när den sökte hjälp iland. Sedan var det bara att plundra vraket. Det som var av värde bytte sedan ägare.
Om ett skepp ankrat och sänt några ur sin besättning för att hämta vatten iland lär Gottberg ha bjudit hem dem till sig för att där göra processen kort. Då de efter ett tag saknades på fartyget sändes ett nytt sällskap iland. Samma öde gick de till mötes. Därefter tog Gottberg en båt och med döttrar och drängar begav de sig ut till skeppet och mördade den kvarvarande besättningen. De plundrade fartyget, kapade ankaret och lät det spårlöst driva till havs.
1817 dömdes Gottberg för plundring av vrak och fick straffet fängelse. Man lyckades inte få honom fälld för mord eller dråp. Den 23 december stod han vid skampålen utanför Fårö kyrka. Enligt vissa källor lär inte detta ha varit så betungande som brukligt. Många av Fåröborna lär nämligen ha varit ur hans kundkrets och som köpt fina varor för en billig penning.
Fyren tändes
1858-1859 anlades fyrplatsen. På grund av att marken bestod av lösan sand lät Nils Gustaf von Heidenstam pröva grundläggning med skruvpålar för fyrtornen, sk skruvpålsgrund.
- Två lika torn byggdes, skelett i järn, åttakantigt, klätt med brädor, försett med lanternin och lins, allt lika i de båda tornen.
- Linserna av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catoptrisk krona (5 fack à 72°) och 4 fack krans (4 ringar). Oljelampa med 2 vekar för rovolja.
- Fyrarna var de första i järn i Sverige.
- Den jämförelsevis lätta konstruktionen, jämfört med torn i sten eller tegel, var påkallad av de svåra grundförhållandena.
1867 uppfördes ett ytterligare boningshus. Ritat av A T Gellerstedt. Tillverkat av snickerifabrik Bark & Warburg i Göteborg.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”2:ne linsfyrar, vardera med fast sken. Lat. N. 58° 23’,2. Long. O. 19° 12’,9.
- Fyrapparaten: 3:e ordningens lins-.
- Tornens höjd från grund: 80 fot (24,0 m).
- Fyrtornen: röd- och vitmålad träbeklädnad på järnstomme.
- Fyrljusens höjd över vattenytan: 140 fot (42,0 m).
- Lysvidd: 16 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 70 fot (21,0 m).
- Lysfält: från S t V ½ V över N och O till O t S ½ S.
På nordvästra udden av Gotska Sandö är på där befintliga sandkullar de båda fullkomligt lika fyrtornen uppförda på ett avstånd av 800 fot från varandra i S 5º O och N 5º V. Fyrtornen, som är byggda på skruvpålar, består av ståndare och sammanbindningar av järn, inklädda med plank. Tornens nedre delar är rödmålade, men övre delarna jämte lanterninerna vitmålade. Såväl nedre delen av fyrtornen, som fyrbetjäningens nära invid dessa belägna boställshus, skyms av omgivande skog. Fyrarnas väsentligaste ändamål är att varna för grundflacket Kopparstenarna, vilka ligger i N ½ O omkring 11 minuter från fyrarna. Den av de båda fyrarna bestämda riktningslinjen går 1 minut väster om grundets västligaste klack. Fyrarnas övre vitmålade, över skogen uppskjutande, delar utgör goda dagmärken.”
1882 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke i båda fyrarna.
- Ett linsfack utbyttes mot 1 fack à 72° catadioptrisk spegellins (9 ringar) i båda fyrarna.
1883 installerades i den norra fyren en von Otters klippapparat med urverk och lod.
1893 byggdes ett kapell samt en ladugård.
1896 byggdes en båtslip.
1898 anordnades en skola.
1903 släcktes och revs den södra fyren.
- Den norra fyren utrustades med bifyr samt byte av lanternin och lins.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins 4 fack à 60°, med catadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar), omgående, kvicksilverlagring, driven med urverk och lod, lodvikt 128 kg.
- Fotogenlampa med veke utbyttes mot ett "Lux-ljus av fransk konstruktion och tillverkning".
- Bifyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 72° (lins och lampa från södra tornet).
- 2 fack à 72° flyttades till Haken (östra sidan av Ven).
Lux-ljus
1905 utbyttes det franska glödnätsljuset mot Lux-ljus i huvudfyren.
1908 utbyttes i bifyren fotogenlampa med veke mot Lux-ljus.
1934 anordnades telefonlinje till Gotland.
- Kapellet brann upp.
Elektriskt ljus och radiofyr
1939 elektrifierades fyrplatsen.
- Ett nytt maskinhus byggdes.
- Cirkulär radiofyr installerades.
- Ett nytt hus för skolan samt boningshus för lärarinnan byggdes. Ritat av Hilmer Carlsson.
1950 byggdes ett nytt kapell.
1956 byggdes radiofyren om till flygfyr.
Lotsbarnskola
1885 och 1898-1910 hade Gotska Sandön lotsbarnskola. Lärare var: Gabriel Lindbom följd av Alma Dörring. Som skolsal användes ett hus för skolan samt som boningshus för lärarinnan
- 1885 Gabriel Lindbom, 73 dagar, 6 elever varav 5 lots-/fyrbarn
- 1898 Alma Dörring, 113 dagar, 4 elever varav 4 lots-/fyrbarn
- 1899 Alma Dörring, 169 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn
- 1900 Alma Dörring, 162 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn
- 1901 Alma Dörring, 243 dagar, 6 elever varav 6 lots-/fyrbarn
- 1902 Alma Dörring, 206 dagar, 6 elever varav 6 lots-/fyrbarn
- 1903 Alma Dörring, 204 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn
- 1904 Alma Dörring, 201 dagar, 5 elever varav 5 lots-/fyrbarn
- 1905 Alma Dörring, 123 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
- 1906 Alma Dörring, 125 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
- 1907 Alma Dörring, 122 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
- 1908 Alma Dörring, 124 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
- 1909 Alma Dörring, 123 dagar, 3 elever varav 3 lots-/fyrbarn
- 1910 Alma Dörring, 125 dagar, 1 elever varav 1 lots-/fyrbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump". Dock för följande årtal tjänstgjorde Alma Dörring som lärare i Mellersta Lotsdistriktet (där Gotland ingick): år 1912, 1915, 1918, 1921 och 1925. Sedan togs lotsbarnskolan över av den allmänna Skolstyrelsen och redovisas inte längre i Lotsverkets handlingar.
Avbemanning och personal
1969-1970 automatiserades fyren.
- Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Gotska Sandön
Och sedan
- Optisk karaktär: Bx(4) W 15 s. Lyshöjd: 41,6 m. Ljusstyrka: W 360 000 cd.
- Cirkulär radiofyr: RC 247. Räckvidd: 100 M. ID-signal: SDN. Frekvens: 395 kHz. Radiofyr för sjö- och luftfart (aero).
- Tornet målat brunt.
1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, dvs 13 stycken behölls i drift.
- Sändningarna med radiofyr på Gotska Sandön stängdes.
Nuvarande optik huvudfyr: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade ringar, 4 fack à 90°, omgående, glödlampa 1000 W, reserv 1000 W, som sista reserv en mindre akryllins monterad ovanpå den ordinarie linsen. 2x1000W 120V glödlampa, sjökabel, reservkraft från diesel
Nuvarande karaktär huvudfyr: Fl W 5s 24 M. Lyshöjd: 41,6 m.
Nuvarande optik bifyr: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 30°, 2x1000W 120V glödlampa.
Nuvarande karaktär bifyr: F R 15 M. Lyshöjd: 37,0 m.
Länkar
- Ur Blänket Nr 2007:4 Brita – en fyrvaktarhustru, Kurth Augustson
- Ur Blänket Nr 2009:2 När tjuren kom till Gotska Sandöns Fyrplats, Folke Sjögren
- Ur Blänket Nr 2010:3 Ett långt fyrliv – från Dämman till Morups Tånge, Kurth Augustson
- Ur Blänket Nr 2016:3 Adam Sidén, Gotska Sandön och Borgholms fyr på Öland, Leif Elsby
- Julfirande vid förra sekelskiftet , artikel ur Gotlands Allehanda
- Svensk Utpost . En film av Åke G. Nilsson. Inspelad på Gotska Sandön 1948 (15 min).
- En solig sommarvecka på Gotska Sandön . En film av Gösta Wickström. Inspelad juli 1955. Smalfilm utan ljud. (14 min).
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
Bemanning | Fm, Fv, 3 Fb. |
Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: IV. Dyrortsgrupp: B. |
Fyrinrättningen | Elektrisk fyr, lins 3:e ordningen. Radiofyr (cirkulär). Elektrisk bifyr i samma torn. Brunt 24 m högt fyrtorn stående i skogen. Fyrplatsen anlagd 1859. |
Läge och natur | Gotska Sandön är belägen NO Gotland. Ön är skogbevuxen med en mycket säregen natur, den är 9 km lång och 7 km bred |
Bostäder | Nyrenoverade med el. ljus, vatten, avlopp och värme. Fm 4 rum och kök jämte 2 st. vindsrum. Övriga befattningshavare 2 rum och kök vardera. Varje tjänstebostad i särskilt hus (5 st. boningshus). Under Fv-huset är inrett gemensam tvättstuga och badrum. Särskild värmeledning för badrummet. |
Hamn | Dåliga förhållanden. |
Kommunikationer | Tjänstebåt. 1 resa var 14:e dag. |
Postanstalt | Fårösund. Väg dit: 32 dist.-min. öppen sjö. |
Skola | Skola finnes på ön, där för närvarande (1943) tre barn undervisas. |
Övrigt | Genom tjänstebåten plus de förbindelser, som verket bekostar genom särskilt förhyrd motorkutter, är platsen väl rustad på detta område. (Med den kännedom nuvarande (1943) fyrmästare har från olika platser, framhåller han Gotska Sandön som en idyllisk fyrplats.) |
Ur Fyrbesökshandboken
Fyrplatsbostäder | Många övernattningsplatser i stugor och hyddor (även tältning). Mat, lakan, täcke måste medföras. Bokning etc se www.gotskasandon.se |
Ägare | SjöV äger fyr och maskinhus, Naturvårdsverket övriga hus |
Kontaktperson besök | Tillsyningsman Dan Broander 0702-690314 bor där året runt (kommer troligtvis att vara avbemannad vintertid). |
Vägbeskrivning | Bil Visby - Fårösund (väg 148) c:a 60 km därefter båt Fårösund-Gotska Sandön c:a 30 nm (2,5 tim. c:a 900:- t.o.r). Båt Nynäshamn - Gotska Sandön (3,5 tim. c:a 1100:- t.o.r.). En tur i vardera riktningen 4 dagar i veckan. Båt 1 maj - tidigt i sept. Bokning 0498-240450, fax 0498-241545, email: info@resestugan.se, www.resestugan.se |
Övrigt | Fyrarna från 1859 på öns norra del var de första av järn som konstruerades och byggdes av Heidenstam. De var till skillnad från hans senare fyrar klädda med trä. År 1883 byttes ett linsfack i båda ut mot varsin 72° katadioptrisk spegellins (9 prismor) och i den nordligaste installerades en persiennapparat med urverk och lod. År 1884 fick båda trevekiga fotogenlampor (45 cl/tim) för konstant nivå. År 1903 släcktes och revs den södra (Bredsand). Den ersattes av en bifyr i den norra fyren med ett helt 72° fack och lampan från den södra fyren. Den norra huvudfyren fick en 3:e ordn.(1000 mm) dioptrisk planlins bulls-eye 4 fack á 60° samt krona (11 ringar) och krans (4 ringar), roterande, urverk med lod (vikt 128 kg), kvicksilverlagrad (150 kg), en fransk fotogengaslampa och som reserv en fyrvekig fotogenlampa. År 1905 fick båda luxljus och år 1939 elektricitet (110V). År 1942 fick huvudfyren elektrisk rotator.
År 1883 byggdes på sydöstra sidan (Tärnudden) en ny 11,5 m hög träfyr vid gaveln på ett fyrbostadshus, tänd 15 nov. Fyren fick en 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 10 fack á 36° med katadioptrisk krona (6 ringar) och krans (3 ringar) runt vilken röda glas roterade på metallhjul, urverk med lod (vikt 128 kg) och tvåvekig fotogenlampa för konstant nivå. Fyren revs 1913 och ersattes av Kyrkudden 13 m hög (nr. 407500, int.nr. C 7156) och Hamnudden 11 m hög (nr. 407700, int.nr. C 7154). Fyrplatsen har på grund av sitt utsatta läge varit Sveriges mest bemannade (5 man). På ön finns även ett litet fyrmuseum. |
Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, trätornet, utökat 2000 Hela ön är Nationalpark |
Beställning av Svenska Fyrsällskapets Fyrbesökshandbok kan göras genom att klicka på länken.
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Gotland, skruvpålsgrund, järnfyr, fyroptik, Lux-ljus, radiofyr, bifyr, lotsbarnskola, Heidenstam, A T Gellerstedt