Götaverken

Götaverken, varvsrörelse i Göteborg.

Verksamheten växte till att bli världens största skeppsvarv. Man konstruerade och tillverkade civila fartyg, örlogsfartyg, maskineri, mm. I koncernen kom att ingå Arendalsvarvet (en rationell fabrik för tillverkning av stora fartyg, ett av samtidens största skeppsvarv i Europa) och Öresundsvarvet (Landskrona).

1841 grundade den från Skottland inflyttade ingenjör Alexander Keiller (1804-1874) en mekanisk verkstad på Göta älvs södra strand. Den låg mitt i staden innanför vallgraven, vid Lilla Badhusgatan nedanför Otterhällan. Den var den första i landet med stångjärnssmedja. Därutöver hade man vällugn och gjuteri. Där tillverkades maskiner för textilindustrin.

1846 byggdes där en ångmaskin om 80 hk samt det första fartygsskrovet.

1847 den 10 april sjösattes för Kungliga Flottan ångaren Kare. Detta skedde 24 år efter det att den första ångbåten visat sig i Göteborg.

1855 inköptes en tomt på Hisingen.

1867 ombildades firma Alexander Keiller & Co till Göteborgs Mekaniska Verkstads AB. Skeppsbyggeriet överfördes till tomten på Hisingen. Varvet hade två slipar för upphalning och ägnade sig huvudsakligen åt reparationer av de ännu fåtaliga handelsfartyg som for i kusttrafik.

1898 den 23 december ödelades verksamheten på Hisingen av en eldsvåda. Den återuppbyggdes och fick en rationell utformning.

• 1906 ombildades varvet till Göteborgs Nya Verkstads AB. Fram till dess hade varvet i likhet med sina konkurrenter kämpat sig igenom många svåra depressioner.
• 1914 skaffade man licens enligt Burmeister & Wain för tillverkning av dieselmotorer.
• 1917 bytte man av praktiska skäl namn till Götaverken.
• 1918 brann verkstaden för tillverkning av ångpannor. Den ersattes av en modern sådan.
• 1921 sjösatte man det sista ångfartyg Götaverken byggt, Grängesbergsbolagets malmfartyg Kiruna.
• 1923 sjösatte Götaverken 90% av det i Sverige nybyggda tonnaget. Därutöver tillverkade man broar, lyftkranar, ångpannor och dieselmotorer för andra varvs räkning.
• 1926 var 80% av Götaverkens tillverkning beställda av utländska redare.
• 1927 hade man 5 stora fartygsbäddar för nytillverkning, 2 slipar och 2 flytdockor för reparationer. Samma år var en ny kaj klar med en längd av 193 m. Den och dess kranar användes för färdigställande av nybyggen och för reparation av fartyg.
• 1930 sysselsatte verksamheten 3 500 personer.

Vid mitten av 1940-talet tävlade Götaverken med SKF om att vara landets största enskilda arbetsplatser avseende antalet anställda.

• 1971 övertogs det av Salén-koncernen.
• 1977 överfördes Götaverken under varvskrisen till Svenska Varv AB.
• 1989 lades nybyggnadsverksamheten ner i Göteborg.
• 1992 levde det som var kvar Götaverken vidare genom Cityvarvet, med inriktning på reparationer.

Götaverken har för fyrändamål levererat

• 1933-1934 byggdes fyrskepp Nr 33 Sydostbrotten i stål på Götaverken i Göteborg.

Jfr Beckholmsvarvet, Bergsund, Bonnessens, Eriksberg, Finnboda, Jaques Larssons faktori, Karlskrona örlogsvarv, Kockums, Lindholmen, Ludvigsbergs, Hällefors bruk, Motala verkstad, Owens faktori, Överum, Gefle varv, fyrskepp, Sydostbrotten.