Fyrlins

Från fyrwiki
Version från den 31 december 2014 kl. 09.39 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till: navigering, sök
Fotogenlamp ritad.jpg
Planlins med onödigt glas bortskuret. Koncentrerar ljuset till en "pekpinne". Figur Leif Elsby
3:e ordningens planlins med krona, 16 fack à 22,5°, från Sandhammaren. Foto Leif Elsby
Trumlins med onödigt glas bortskuret. Koncentrerar ljuset till en skiva. Figur Leif Elsby
Totalreflektion, här i ett prisma. Figur Leif Elsby
Trumlins med krona och krans. Figur Leif Elsby
Hamnfyr här försedd med akryllins och skärmar för sektorindelning. Denna lins har slät utsida och "knugglerna" sitter på insidan. Observera spröten som gör den till en obekväm sittplats för pruttande fåglar. Foto Leif Elsby

fyrlins, lins med förmåga att samla in ljus för att i en fyr sända ut det i koncentrerad form.

Grundtyper av fyrljus

Det koncentrerade ljuset är av två grundtyper:

- form av en "pekpinne"

används bland annat i fyrar med omgående optik, till exempel angöringsfyr eller flygfyr med fyrkaraktären blänk / long flash eller blixtsken / flash
eller i riktade fyrar typ ensfyrar eller kantmarkering av farled

- form av en skiva

används bland annat i sektorindelade fyrar och förr i större fyrar i kombination med anordning som ger en fyrkaraktär (von Otters klippapparat, Lyths intermittenshylsa, dalén-ljus, elklipp)

Som det började

Parabolisk spegel har använts sedan 1752 då engelsmannen William Hutchinson konstruerade den paraboliska ljusreflektorn.

Små linser hade tillverkats sedan slutet av 1500-talet.

  • 1609 konstruerade Galileo Galilei med användande av glaslinser en kikare / teleskop som han använde för astronomi. Bland annat upptäckte han att 4 månar gick i bana runt planeten Jupiter. De kallas idag för de galileiska månarna. Senare har man upptäckt att planeten har betydligt flera och mindre.

Lins för att samla fyrljus var ännu inte möjliga att tillverka eller att använda.

  • En förutsättning för att använda lins var att man hade tillgång till en ljuskälla som brann med klar låga utan att sota.
  • Man fick vänta till 1784 då Argand uppfann rundbrännaren
  • Den kom att vidareutvecklas av Carcel för att ge högre ljusstyrka för fyrar.

Fresnel-linsen

1819 uppfann fransmannen Fresnel sin geniala konstruktion av fyrlins. För den optiska egenskapen onödigt material har tagits bort

  • Fresnellinsen blir härigenom tunnare och lättare. Den får ett ringformat ytmönster.
  • I och med att den inte behövde tillverkas i ett stycke blev den enklare att producera.
  • Den finns som platt planlins eller cirkulär trumlins.
  • Som planlins byggs den som en central lins med omgivande prismaliknande linsringar.
  • Den kombineras ofta med krona och krans

Konstruktionen med prismaliknande ringar, med samma krökning hos ytan som den konvexa lins den i funktion motsvarar, används idag för

  • optiska fyrar,
  • fartygslanternor,
  • trafikljus, mm samt
  • den platta planlinsen i sökaren på vissa kameror (systemkameror),
  • over-head- projektorer,
  • "platta" förstoringsglas,
  • TV- och datorskärmar (LCD-teknik), med mera.

1841 installerades den första fyrlinsen i Sverige. Detta gjordes på Vinga och var en fresnellins av 3:e ordningen och tillverkad i glas. Sedan dess har hundratals linser av kristallglas installerats i de svenska fyrarna.

Tillverkning i sektioner / fack

Vid tillverkningen av fyrlinser var det lättare om de kunde tillverkas i mindre delar. Det gjordes i sektioner, sk fack.

  • Varje sådan utgjorde en viss andel av ett fullt varv, som är 360°.
  • Exempel: 3 fack à 120°=360°. 5 fack à 72°=360°. 6 fack à 60°=360°. 8 fack à 45°=360°. 16 fack à 22,5°=360°. 18 fack à 20°=360°.

Sammansatta system

Ofta består linsen av ett sammansatt optiskt system, där vissa delar bryter ljuset och andra delar totalreflekterar ljuset. Sedan gammalt kallas de delar som bryter ljuset för dioptriska medan de delar som totalreflekterar ljuset kallas catoptriska.

Storlek / ordning

Linsens storlek anges med ett internationellt klassificeringssystem kallat ordning. Det fastställdes av Fresnel och Stevenson.

I Sverige talar man dock inte så mycket om vilken ordning linsen har utan mer om linsens diameter, sedd ovanifrån.

Ordning ___________ Diameter (mm) __ Brännvidd (mm)

  • Hyper-radial ____________ 2660 ___________ 1330
  • Meso-radial _____________ 2250 ___________ 1125
  • 1:a ordningens __________ 1840 ____________ 920
  • 2:a ordningens __________ 1400 ____________ 700
  • 3:e ordningens normal ___ 1000 ____________ 500
  • 3:e ordningens medel _____ 800 ____________ 400
  • 3:e ordningens liten _____ 750 ____________ 375
  • 4:e ordningens stor ______ 600 ____________ 300
  • 4:e ordningens normal ____ 500 ____________ 250
  • 5:e ordningens stor ______ 400 ____________ 200
  • 5:e ordningens normal ____ 375 ____________ 187,5
  • 6:e ordningens ___________ 300 ____________ 150
  • 7:e ordningens ___________ 200 ____________ 100

Fyrlinstillverkare

Några franska tillverkare (alla belägna i Paris, Frankrike !)

  • 1821-1844: Francois Soleil Sr, (Firman bytte namn till Jean Jacques Francois), adress: Chapelle St. Denis
  • 1825-1834: Francois Soleil Jr, adress: 35 Rue de l'Odeon
  • 1838-1854: Augustin Henry, adress: 247 Rue St.Honore
  • 1852-1965: Sautter, Lemonnier & Co. (Firman bytte namn flera gånger: Louis Sautter, Sautter, Harlé & Cie., Harlé, Anciens Etablissements Sautter-Harlé), adress: 26 Avenue de Suffren
  • 1854-1965: Henry Lepaute, bytte adress 4 gånger: Rue de Rivoli, Rue Vaugirard, 6 Rue Lafayette, 11 Rue Desnouettes
  • 1862-1965: Barbier, Benard & Turenne (Firman bytte namn flera gånger: Barbier & Barnard, Barbier et Fenestre, F. Barbier, Barbier et Bénard, BBT), adress: 82 Rue Carial


Några ej franska tillverkare

  • 1831-1845: Isaac Cookson and Co, adress: South Shields, Newcastle, England
  • 1845-1846: Robert W. Swinburne and Co, adress: Newcastle, England
  • 1848-1954: Chance Brothers, adress: Spon Lane, Smethwick, England
  • 1854-1965: Stone-Chance, adress: Crawley, England
  • 1858-1858: Brooklyn Flint Glass, adress: Brooklyn, New York, USA
  • 1866-1900: Nitsche & Günther Optische Werke (Firman bytte namn flera gånger: Altstätische Optische Industrieanstalt Nitsche und Günther, Gebrüder Picht & Co., adress: Kochstrasse 58, Rathenow, Tyskland
  • 1899-ännu: Wilhelm Weule, adress: Im Schleeke 40, Gosslar, Tyskland
  • 1910-1936: Macbeth-Evans, adress: Pittsburgh, USA
  • 1915-(minst) 1936: Corning Glass, adress: Corning, New York, USA
  • 1920-ännu: Nippon Koki Kogyo, adress: 290 Shimo Hirama Saiwai-ku, Kawasaki, Japan
  • 1925-1969: Japan Lighthouse Office, adress: Yokohama, Japan (Firman bytte namn: Taura Lens Factory, adress: Yokosuka, Japan)

Under 1900-talet skedde även tillverkning av förstklassiga fyrlinser av det svenska företaget AGA AB.

Några stora linser

Nedan listas för svenska fyrar linser av 1:a och 2:a ordningen.

Byggår_ Fyr ____________ Ordn __ Typ, fack antal & vinkel, mm Tillv. (lins flyttad till/från), mm

Norges första linsfyr var Oksöy, tänd 1832.

Nya tider

Fyrlinser finns tillverkade i glas och nu för tiden även i plast, se akryllins.

  • Många av dessa gamla linser byts nu för tiden både i utländska och svenska fyrar successivt ut mot plastlinser som för nutidens ljuskällor är effektivare, billigare, mindre och lättare.
  • Trenden idag är dock att förse fyrarna med armaturer med lysdioder, på engelska kallat LED


Jfr fyroptik, akryllins, trumlins, planlins, krona, krans, linstyper.