Fyrlins

Från fyrwiki
Version från den 28 december 2014 kl. 16.24 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till: navigering, sök
Fotogenlamp ritad.jpg
Planlins med onödigt glas bortskuret. Figur Leif Elsby
Planlins sedd framifrån. Figur Leif Elsby
3:e ordningens planlins, 16 fack à 22,5°, från Sandhammaren. Foto Leif Elsby
Trumlins med onödigt glas bortskuret. Figur Leif Elsby
Trumlins med krona och krans. Figur Leif Elsby

fyrlins, lins med förmåga att samla in ljus för att i en fyr sända ut det i koncentrerad form.

Grundtyper av fyrljus

Det koncentrerade ljuset är av två grundtyper:

- form av en "pekpinne"

används bland annat i fyrar med omgående optik, till exempel angöringsfyr eller flygfyr med fyrkaraktären blänk / long flash eller blixt / flash
eller i riktade fyrar typ ensfyrar eller kantmarkering av farled

- form av en skiva

används bland annat i sektorindelade fyrar
  • kan bildas genom trumlins eller (förr) sideralspegel, se sideralsken

Som det började

Parabolisk spegel har använts sedan 1752 då engelsmannen William Hutchinson konstruerade den paraboliska ljusreflektorn.

Små linser hade tillverkats sedan slutet 1500-talet.

  • 1609 konstruerade Galileo Galilei med användande av glaslinser en kikare / teleskop som han använde för astronomi. Bland annat upptäckte han att 4 månar gick i bana runt planeten Jupiter. De kallas idag för de galileiska månarna. Senare har man upptäckt att planeten har betydligt flera och mindre.
  • Lins för att samla fyrljus var inte möjliga att tillverka.

Fresnel-linsen

1819 uppfann fransmannen Fresnel sin geniala konstruktion av fyrlins. För den optiska egenskapen onödigt material har tagits bort

  • Fresnelinsen blir härigenom tunnare och lättare och har ett ringformat ytmönster.
  • I och med att den inte behövde tillverkas i ett stycke blev den enklare att producera.
  • Den finns som platt planlins eller cirkulär trumlins. Se fyrlins.
  • Som planlins byggs den som en central lins med omgivande prismaliknande linsringar.
  • Den kombineras ofta med krona och krans

Konstruktionen med prismaliknande ringar, med samma krökning hos ytan som den konvexa lins den i funktion motsvarar, används idag för

  • optiska fyrar,
  • fartygslanternor,
  • trafikljus, mm samt
  • den platta planlinsen i sökaren på vissa kameror,
  • over-head- projektorer,
  • "platta" förstoringsglas,
  • TV- och datorskärmar (LCD-teknik), med mera.


1841 installerades den första fyrlinsen i Sverige. Detta gjordes på Vinga och var en fresnellins av 3:e ordningen och tillverkad i glas. Sedan dess har hundratals linser av kristallglas installerats i de svenska fyrarna.

Ofta består linsen av ett sammansatt optiskt system, där vissa delar bryter ljuset och andra delar totalreflekterar ljuset. Sedan gammalt kallas de delar som bryter ljuset för dioptriska medan de delar som totalreflekterar ljuset kallas catoptriska.

Fyrlinser finns tillverkade i glas och nu för tiden även tillverkade i akrylplast, se akryllins.

  • Många av dessa gamla linser byts nu för tiden både i utländska och svenska fyrar successivt ut mot plastlinser som är effektivare, billigare, mindre och lättare.

Fyrlinstillverkare

Några franska tillverkare från 1800-talet av fyrlinser:

  • Sautter, Lemonnier & Co.
  • Henry Lepaute* Barbier & Barnard
  • Barbier, Benard & Turenne
  • F. Barbier & Fenestre
  • F. Barbier & Cie

Under 1900-talet skedde även tillverkning av förstklassiga fyrlinser av det svenska företaget AGA AB.


Jfr fyroptik, akryllins, trumlins, planlins, krona, krans, linstyper.