Fyrlins: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 67: | Rad 67: | ||
Fil:Bergudden lampor med lins.jpg|[[Bergudden]] lampor med lins. Foto Leif Elsby | Fil:Bergudden lampor med lins.jpg|[[Bergudden]] lampor med lins. Foto Leif Elsby | ||
Fil:Väderöbod Linsen.jpg|Denna [[planlins]] för [[fyrkaraktär]]en [[växelsken]] har suttit i den gamla fyren för [[Väderöbod]]. Varannat fack var med rött glas, varannat ofärgat. Fjällbacka Hembygdsmuseum | Fil:Väderöbod Linsen.jpg|Denna [[planlins]] för [[fyrkaraktär]]en [[växelsken]] har suttit i den gamla fyren för [[Väderöbod]]. Varannat fack var med rött glas, varannat ofärgat. Fjällbacka Hembygdsmuseum | ||
Fil:HelsborgLins137EsbjHillberg.jpg| Helsingborgs fyr. [[Trumlins]] med [[spegellins]] på baksidan. Foto Esbjörn Hillberg | |||
</gallery> | </gallery> | ||
Versionen från 29 december 2014 kl. 09.58
fyrlins, lins med förmåga att samla in ljus för att i en fyr sända ut det i koncentrerad form.
Grundtyper av fyrljus
Det koncentrerade ljuset är av två grundtyper:
- form av en "pekpinne"
- används bland annat i fyrar med omgående optik, till exempel angöringsfyr eller flygfyr med fyrkaraktären blänk / long flash eller blixtsken / flash
- eller i riktade fyrar typ ensfyrar eller kantmarkering av farled
- kan bildas genom användning av planlins eller parabolisk spegel
- form av en skiva
- används bland annat i sektorindelade fyrar
- kan bildas genom användning av trumlins eller (förr) sideralspegel, se sideralsken
Som det började
Parabolisk spegel har använts sedan 1752 då engelsmannen William Hutchinson konstruerade den paraboliska ljusreflektorn.
- Använd på fyren på Carlsten var den monterad i en omgående, vertikalt lagrad ställning.
- Då revolutionerande var att den gav fyrkaraktären blänk.
Små linser hade tillverkats sedan slutet av 1500-talet.
- 1609 konstruerade Galileo Galilei med användande av glaslinser en kikare / teleskop som han använde för astronomi. Bland annat upptäckte han att 4 månar gick i bana runt planeten Jupiter. De kallas idag för de galileiska månarna. Senare har man upptäckt att planeten har betydligt flera och mindre.
Lins för att samla fyrljus var ännu inte möjliga att tillverka eller att använda.
- En förutsättning för att använda lins var att man hade tillgång till en ljuskälla som brann med klar låga utan att sota.
- Man fick vänta till 1784 då Argand uppfann rundbrännaren
- Den kom att vidareutvecklas av Carcel för att ge högre ljusstyrka för fyrar.
Fresnel-linsen
1819 uppfann fransmannen Fresnel sin geniala konstruktion av fyrlins. För den optiska egenskapen onödigt material har tagits bort
- Fresnellinsen blir härigenom tunnare och lättare och har ett ringformat ytmönster.
- I och med att den inte behövde tillverkas i ett stycke blev den enklare att producera.
- Den finns som platt planlins eller cirkulär trumlins.
- Som planlins byggs den som en central lins med omgivande prismaliknande linsringar.
- Den kombineras ofta med krona och krans
Konstruktionen med prismaliknande ringar, med samma krökning hos ytan som den konvexa lins den i funktion motsvarar, används idag för
- optiska fyrar,
- fartygslanternor,
- trafikljus, mm samt
- den platta planlinsen i sökaren på vissa kameror (systemkameror),
- over-head- projektorer,
- "platta" förstoringsglas,
- TV- och datorskärmar (LCD-teknik), med mera.
1841 installerades den första fyrlinsen i Sverige. Detta gjordes på Vinga och var en fresnellins av 3:e ordningen och tillverkad i glas. Sedan dess har hundratals linser av kristallglas installerats i de svenska fyrarna.
Sammansatta system
Ofta består linsen av ett sammansatt optiskt system, där vissa delar bryter ljuset och andra delar totalreflekterar ljuset. Sedan gammalt kallas de delar som bryter ljuset för dioptriska medan de delar som totalreflekterar ljuset kallas catoptriska.
Catadioptrisk fyrlins, här av 1:a ordningen och för Hoburg och Kullen
Hoburgs lins av 1:a ordningen. Foto Leif Elsby
Hanö linsen. Foto Leif Elsby
Linsen på Understen visas av Bruus. Foto Cottman
Kullen linsen. Foto Leif Elsby
Ölands Norra Udde lins. Foto Evald Petersson
Rataskär linsen. Foto Leif Elsby
Bergudden lampor med lins. Foto Leif Elsby
Denna planlins för fyrkaraktären växelsken har suttit i den gamla fyren för Väderöbod. Varannat fack var med rött glas, varannat ofärgat. Fjällbacka Hembygdsmuseum
Helsingborgs fyr. Trumlins med spegellins på baksidan. Foto Esbjörn Hillberg
Linsrotator. Två Dalén-blandare vid foten av pedestalen förser fyren med gasblandning samt kraft för att vrida linsen. Foto Commonwealth Lighthouse Service, Melbourne
Pedestal PR50 med lins tillverkad av AGA AB. I foten skymtar mekanismen till glödnätsbytaren. Foto Commonwealth Lighthouse Service, Melbourne
Pedestal PR120 med lins tillverkad av AGA AB. Till höger ses ovandelen på en glödnätsbytare. Foto Commonwealth Lighthouse Service, Melbourne
Linspelare Ölands Södra Grund 1951. Foto AGA AB
Nya tider
Fyrlinser finns tillverkade i glas och nu för tiden även tillverkade i akrylplast, se akryllins.
- Många av dessa gamla linser byts nu för tiden både i utländska och svenska fyrar successivt ut mot plastlinser som är effektivare, billigare, mindre och lättare.
- Trenden idag är att förse fyrarna med armaturer med lysdioder
Fyrlinstillverkare
Några franska tillverkare från 1800-talet av fyrlinser:
- Sautter, Lemonnier & Co.
- Henry Lepaute* Barbier & Barnard
- Barbier, Benard & Turenne
- F. Barbier & Fenestre
- F. Barbier & Cie
Under 1900-talet skedde även tillverkning av förstklassiga fyrlinser av det svenska företaget AGA AB.
Jfr fyroptik, akryllins, trumlins, planlins, krona, krans, linstyper.