Fyrlins

Planlins med onödigt glas bortskuret. Figur Leif Elsby

3:e ordningens planlins, 16 fack à 22,5°, från Sandhammaren. Foto Leif Elsby

Trumlins med onödigt glas bortskuret. Figur Leif Elsby

Totalreflektion, här i ett prisma. Figur Leif Elsby

Trumlins med krona och krans. Figur Leif Elsby

Hamnfyr försedd med akryllins och skärmar för sektorindelning. Linsen har slät utsida. "Knugglerna" sitter på insidan. Observera spröten som gör den till en obekväm sittplats för pruttande fåglar. Foto Leif Elsby

fyrlins, lins med förmåga att samla in ljus för att i en fyr sända ut det i koncentrerad form.

Grundtyper av fyrljus

Det koncentrerade ljuset är av två grundtyper:

- form av en "pekpinne"

används bland annat i fyrar med omgående optik, till exempel angöringsfyr eller flygfyr med fyrkaraktären blänk / long flash eller blixtsken / flash

eller i riktade fyrar typ ensfyrar eller kantmarkering av farled

• kan bildas genom användning av planlins eller parabolisk spegel

- form av en skiva

används bland annat i sektorindelade fyrar

• kan bildas genom användning av trumlins eller (förr) sideralspegel, se sideralsken

Som det började

Parabolisk spegel har använts sedan 1752 då engelsmannen William Hutchinson konstruerade den paraboliska ljusreflektorn.

• Använd på fyren på Carlsten var den monterad i en omgående, vertikalt lagrad ställning.
• Då revolutionerande var att den gav fyrkaraktären blänk.

Små linser hade tillverkats sedan slutet av 1500-talet.

• 1609 konstruerade Galileo Galilei med användande av glaslinser en kikare / teleskop som han använde för astronomi. Bland annat upptäckte han att 4 månar gick i bana runt planeten Jupiter. De kallas idag för de galileiska månarna. Senare har man upptäckt att planeten har betydligt flera och mindre.

Lins för att samla fyrljus var ännu inte möjliga att tillverka eller att använda.

• En förutsättning för att använda lins var att man hade tillgång till en ljuskälla som brann med klar låga utan att sota.
• Man fick vänta till 1784 då Argand uppfann rundbrännaren
• Den kom att vidareutvecklas av Carcel för att ge högre ljusstyrka för fyrar.

Fresnel-linsen

1819 uppfann fransmannen Fresnel sin geniala konstruktion av fyrlins. För den optiska egenskapen onödigt material har tagits bort

• Fresnellinsen blir härigenom tunnare och lättare och har ett ringformat ytmönster.
• I och med att den inte behövde tillverkas i ett stycke blev den enklare att producera.
• Den finns som platt planlins eller cirkulär trumlins.
• Som planlins byggs den som en central lins med omgivande prismaliknande linsringar.
• Den kombineras ofta med krona och krans

Konstruktionen med prismaliknande ringar, med samma krökning hos ytan som den konvexa lins den i funktion motsvarar, används idag för

• optiska fyrar,
• fartygslanternor,
• trafikljus, mm samt
• den platta planlinsen i sökaren på vissa kameror (systemkameror),
• over-head- projektorer,
• "platta" förstoringsglas,
• TV- och datorskärmar (LCD-teknik), med mera.

1841 installerades den första fyrlinsen i Sverige. Detta gjordes på Vinga och var en fresnellins av 3:e ordningen och tillverkad i glas. Sedan dess har hundratals linser av kristallglas installerats i de svenska fyrarna.

Sammansatta system

Ofta består linsen av ett sammansatt optiskt system, där vissa delar bryter ljuset och andra delar totalreflekterar ljuset. Sedan gammalt kallas de delar som bryter ljuset för dioptriska medan de delar som totalreflekterar ljuset kallas catoptriska.

• 

  Catadioptrisk fyrlins, här av 1:a ordningen och för Hoburg och Kullen

• 

  Hoburgs lins av 1:a ordningen. Foto Leif Elsby

• 

  Hanö linsen. Foto Leif Elsby

• 

  Linsen på Understen visas av Bruus. Foto Cottman

• 

  Kullen linsen. Foto Leif Elsby

• 

  Ölands Norra Udde lins. Foto Evald Petersson

• 

  Rataskär linsen. Foto Leif Elsby

• 

  Bergudden lampor med lins. Foto Leif Elsby

• 

  Denna planlins för fyrkaraktären växelsken har suttit i den gamla fyren för Väderöbod. Varannat fack var med rött glas, varannat ofärgat. Fjällbacka Hembygdsmuseum

• 

  Helsingborgs fyr. Trumlins med spegellins på baksidan. Foto Esbjörn Hillberg

• 

  Linsrotator. Två Dalén-blandare vid foten av pedestalen förser fyren med gasblandning samt kraft för att vrida linsen. Foto Commonwealth Lighthouse Service, Melbourne

• 

  Pedestal PR50 med lins tillverkad av AGA AB. I foten skymtar mekanismen till glödnätsbytaren. Foto Commonwealth Lighthouse Service, Melbourne

• 

  Pedestal PR120 med lins tillverkad av AGA AB. Till höger ses ovandelen på en glödnätsbytare. Foto Commonwealth Lighthouse Service, Melbourne

• 

  Foto Commonwealth Lighthouse Service, Melbourne

• 

  Linspelare Ölands Södra Grund 1951. Foto AGA AB

Nya tider

Fyrlinser finns tillverkade i glas och nu för tiden även tillverkade i akrylplast, se akryllins.

• Många av dessa gamla linser byts nu för tiden både i utländska och svenska fyrar successivt ut mot plastlinser som är effektivare, billigare, mindre och lättare.
• Trenden idag är att förse fyrarna med armaturer med lysdioder

Fyrlinstillverkare

Några franska tillverkare från 1800-talet av fyrlinser:

• Sautter, Lemonnier & Co.
• Henry Lepaute* Barbier & Barnard
• Barbier, Benard & Turenne
• F. Barbier & Fenestre
• F. Barbier & Cie

Under 1900-talet skedde även tillverkning av förstklassiga fyrlinser av det svenska företaget AGA AB.

Jfr fyroptik, akryllins, trumlins, planlins, krona, krans, linstyper.