Fyrkaraktär: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 59: Rad 59:
|-
|-
| [[Fil:17.gif]] || Oc(2) 10s || [[Int]](2) 10s || Grupp-[[intermittent]]
| [[Fil:17.gif]] || Oc(2) 10s || [[Int]](2) 10s || Grupp-[[intermittent]]
|-
| [[Fil:18.gif]] || Mo (K) 10s|| Mo || [[morsefyr]] - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven K. Perioden är i exemplet 10 sekunder
|-
| [[Fil:19.gif]] || Mo (A) 10s || Mo ||[[morsefyr]] - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven A. Perioden är i exemplet 10 sekunder
|-
|-
| [[Fil:20.gif]] ||  ||  || (Släckt)
| [[Fil:20.gif]] ||  ||  || (Släckt)
Rad 79: Rad 75:
|-
|-
| [[Fil:27.gif]] || UQ || Sx || ultra-[[snabblixt]] - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 160 blixtar eller fler per minut
| [[Fil:27.gif]] || UQ || Sx || ultra-[[snabblixt]] - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 160 blixtar eller fler per minut
|}
{| border=2 style="text-align:center"
! Figur med nuvarande beteckning
! Gammal beteckning
! Förklaring
|-
| [[Fil:(släckt).jpg|550px]] ||  || Fyr ej längre i drift 
|-
| [[Fil:Fl 3s.jpg|550px]] || Bx 3s || [[blixtsken]] - kort varaktighet, i regel 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. Perioden är i exemplet 3 sekunder
|-
| [[Fil:Fl 15s.jpg|550px]] || Bx 15s || [[blixtsken]]. Period 15 sekunder
|-
| [[Fil:Mo (A) 10s.jpg|550px]] || Mo ||[[morsefyr]] - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven A. Perioden är i exemplet 10 sekunder
|-
| [[Fil:Mo (D) 20s.jpg|550px]] || Mo || [[morsefyr]] - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven D. Perioden är i exemplet 10 sekunder
|}
|}



Versionen från 17 september 2016 kl. 09.35

fyrkaraktär. För att i mörker göra möjligt att identifiera och särskilja fyrar från varandra ger man deras fyrsken olika fyrkaraktär. (Innan dess behövde man anlägga en dubbelfyr). Fyrkaraktären utgörs tillsammans av dels fyrskenets art och dels dess period. Fyrkaraktären anges i sjökortet med särskilda beteckningar invid fyrens position.

Fyrskenets art är t.ex. fast sken (fix), blixtsken (flash), blänk (long flash), klippsken (iso), intermittent (occulting), växelsken (alternating), morsefyr (morse) osv.

Fyrskenets period kallas den tid som åtgår för varje grupp bestående av ljus och mellanliggande mörker.

Om t.ex. ljusskenets varaktighet är 0,5 s och mörkertiden är 2,5 s är alltså perioden 0,5 + 2,5 = 3 s. I sjökortet anges då Fl 3 s. Tiden för mörker mellan grupperna inräknas alltså i perioden. Beteckningen Fl står för att att ljuset är ett "blixtsken", se tabellen nedan.

Fyrkaraktär ritad.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg


Fl(3) 9 s betyder en blixtfyr som avger 3 blixtar i en följd (en grupp om 3 blixtar) och tiden från första blixten i en grupp till första blixten i den nästa är 9 s. Det är perioden.

De fundamentala fyrkaraktärerna ges nedan med nuvarande internationella beteckningar i sjökortet resp de svenska som användes tidigare:

Iso WRG 3 s uttyds "klippsken med perioden 3 s, vit, röd och grön sektor".

LFl (2) 30 s 25 M uttyds "gruppblänk: 2 blänk med perioden 30 s, lysvidd 25 nautiska mil".


Figur Nuvarande beteckning Gammal beteckning Förklaring
0.gif F R F R Fast sken med färgen rött
1.gif Fl 3s Bx 3s blixtsken - kort varaktighet, i regel 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. Perioden är i exemplet 3 sekunder
2.gif Fl 5s Bx 5s blixtsken
3.gif Fl(2) 6s Bx(2) 6s Grupp-blixtsken
4.gif Q Sx snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 50-79 blixtar per minut
5.gif Q(3) 10s Sx(3) 10s grupp-snabblixt. Perioden är i exemplet 10 sekunder
6.gif Q(9) 15s Sx(9) 15s grupp-snabblixt.
7.gif Q(6) LFl 15s Sx(6) B 15s grupp-snabblixt med blänk
10.gif VQ(9) 10s snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 80-159 blixtar per minut
11.gif VQ(6) LFl 10s Sx(6) B 10s grupp-snabblixt med blänk
12.gif LFl 10s B 10s blänk - varaktighet minst 2 sekunder. Blänkets varaktighet är kort jämfört med mörkertiden mellan blänken
13.gif LFl(2) 20s B(2) 20s grupp-blänk
14.gif Iso 5s K 5s klippsken - ljus- och mörkertid är lika långa. Perioden är i exemplet 5 sekunder
15.gif Iso 6s K 6s klippsken
16.gif Oc 5s Int 5s intermittent - stadigt lysande fyrsken med plötslig förmörkelse. Mörkertiden är kort jämfört med ljustiden. Perioden är i exemplet 5 sekunder
17.gif Oc(2) 10s Int(2) 10s Grupp-intermittent
20.gif (Släckt)
21.gif
22.gif Fl(5) 10s Bx(5) 10s Grupp-blänk
23.gif Fl(8) 15s Bx(8) 15s Grupp-blänk
24.gif F W Fl 5s Fast vitt sken med blixt
25.gif Iso Al R W 5s Vx R W 5s växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna rött-vitt
26.gif Iso Al G W 5s Vx G W 5s växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna grönt-vitt
27.gif UQ Sx ultra-snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd, med takten 160 blixtar eller fler per minut


Figur med nuvarande beteckning Gammal beteckning Förklaring
(släckt).jpg Fyr ej längre i drift
Fl 3s.jpg Bx 3s blixtsken - kort varaktighet, i regel 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. Perioden är i exemplet 3 sekunder
Fl 15s.jpg Bx 15s blixtsken. Period 15 sekunder
Mo (A) 10s.jpg Mo morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven A. Perioden är i exemplet 10 sekunder
Mo (D) 20s.jpg Mo morsefyr - bildar ett regelbundet morsetecken, här exemplifierat med bokstaven D. Perioden är i exemplet 10 sekunder

Sverige 1872

Vid tiden runt sekelskiftet 1900 användes även fyrkaraktären "tindrande", en variant av blänk som följde tätt på varandra.

Historik

Förutom att använda dubbelfyrar osv för att särskilja kustfyrarna har olika anordningar konstruerats för att kunna ge fyrljuset dess fyrkaraktär.

Jonas Norberg , med loddrivet urverk drivet, kring vertikal axel roterande, uppsättning av oljelampor med reflektorer. Fyren på Carlstens fästning i Marstrand fick 1781 med denna konstruktion världens första roterande fyrljus.

von Otters klippapparat , kring fyrljuset monterad anordning med lodräta, vridbara persienner. De kunde med en mekanism tvärställas så att ljuset släpptes igenom eller blockerades. Mekanismen drevs med loddrivet urverk.

  • Mekanismen kunde dels ge olika fyrar skilda karaktärer (blixt, blänk, klipp, ..., t.o.m. morsekaraktär),
  • dels ge olika fyrkaraktär i olika sektorer på samma fyr (enklipp, tvåklipp, …).
  • Uppfanns 1865 men uppfördes i Sverige först 1878. Blev mycket populär i Skandinavien, Tyskland och England.
  • Använd i Sverige långt in på 1960-talet.

Omgående linsoptik, Cordouan blev den första fyren med roterande fyrlins.

  • 1872 hade Sverige 15 fyrplatser med roterande linser som gav fyrkaraktär tindrande, blänk, fast med blänk, resp fast med rött blänk. Rotationen av linsapparaterna drevs med urverk drivet av lod.

Lyths intermittenshylsa , driven med loddrivet urverk. En metallhylsa sänktes ner över fyrljuset och förmörkade det tills den lyftes upp. Slutet av 1800-talet.

Lindbergs rotator , drevs av den uppåtströmmande varmluften från ljuskällan och fick med konstant hastighet en ställning att rotera. På denna sattes ogenomskinliga skärmar och/eller färgade glasskivor. Olika fyrkaraktärer (blixt, blänk, klipp, ...) erhölls med skärmarna. Med de färgade glasen erhölls karaktären växelfyr. Senare hälften 1800-talet.

Dalén s uppfinningar, acetylengas infördes för fyrbelysning genom ett antal banbrytande uppfinningar: gasackumulatorn (säker gashantering), klippapparaten (gav fyrkaraktär och sparade gas), solventilen (sparade gas när solen var uppe), Dalén-ljuset (gasblandare och brännare med glödnät för maximalt ljus).

Elklipp , en slags programmerad strömbrytare, används numera för de fyrar som har elektriskt fyrljus.

Tabell

Nuvarande ____ Tidigare _______ Förklaring

______________ Sx n/m _________ snabblixt - blixtsken i snabb jämn följd. Antalet (n) blixtar per minut var 60 eller större.

Q n/m _________________________ med takten 50-79 blixtar per minut.

VQ n/m ________________________ med takten 80-159 blixtar per minut.

UQ n/m ________________________ med takten 160 blixtar eller fler per minut.

Fl n s ________ Bx n s ________ blixtsken - kort varaktighet, i regel 0,7 sekunder och alltid mindre än 2 sek. _______________________________ varaktighet är kort jämfört med mörkertiden mellan blixtarna. Perioden är n sekunder.

LFl n s _______ B n s _________ blänk - varaktighet minst 2 sekunder. Blänkets varaktighet är kort jämfört med mörkertiden mellan blänken.

Iso ___________ K n s _________ klippsken - ljus- och mörkertid är lika långa.

Oc n s ________ Int n s _______ intermittent - stadigt lysande fyrsken med plötslig förmörkelse. Mörkertiden är kort jämfört med ljustiden.

Mo (R) ________ M n s _________ morsefyr - bildar ett regelbundet uppträdande, var n:te sekund återkommande morsetecken, _______________________________ här exemplifierat med bokstaven R.

F _____________ F _____________ fast sken - stadigvarande styrka och färg.

Al RW _________ Vx RV _________ växelsken - fyrsken som inom perioden växlar färg, här i färgerna vitt-rött.


Jfr morsealfabetet, Norberg, von Otter, Lindberg, Lyth, Dalén, elklipp .