Fyr- och båkavgift: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 2: Rad 2:


Denna erlades av fartyg i samband med att det inlöpte till eller utlöpte från hamn, se [[lots]].  
Denna erlades av fartyg i samband med att det inlöpte till eller utlöpte från hamn, se [[lots]].  
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]


== Beräknades på ==
== Beräknades på ==
Rad 8: Rad 15:


== Historik ==
== Historik ==
Under 1200-talet började myndigheterna i Bordeaux att debitera passerande fartyg avgifter för att hålla elden brinnande i fyren Cordouan.  
Under 1200-talet började myndigheterna i Bordeaux att debitera passerande fartyg avgifter för att hålla elden brinnande i [[fyr]]en [[Cordouan]].  


'''1655''' infördes i Norge, då tillhörigt Danmark, att för fyren på [[Lindesnes]] skulle som betalning erläggas avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge.  
'''1655''' infördes i Norge, då tillhörigt Danmark, att för fyren på [[Lindesnes]] skulle som betalning erläggas avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge.  
Rad 16: Rad 23:
Då de första fyrarna i Sverige anlades av privatpersoner ([[entreprenör]]er) drevs de mot en avgift kallad fyrpenningar.  
Då de första fyrarna i Sverige anlades av privatpersoner ([[entreprenör]]er) drevs de mot en avgift kallad fyrpenningar.  
* Beloppet för dessa berodde på det för fyrens uppförande träffade avtalet och de privilegier som hörde till fyren.  
* Beloppet för dessa berodde på det för fyrens uppförande träffade avtalet och de privilegier som hörde till fyren.  
* För underhåll av övriga båkar och sjömärken erlades av hävd en båkavgift.  
* För underhåll av övriga [[båk]]ar och [[sjömärke]]n erlades av hävd en båkavgift.  
* Sedermera slogs dessa två avgifter samman till en avgift, vilken ömsom kallades "båk- och lotsinrättningsavgift", ömsom "allmän lots- och båkavgift".  
* Sedermera slogs dessa två avgifter samman till en avgift, vilken ömsom kallades "båk- och lotsinrättningsavgift", ömsom "allmän lots- och båkavgift".  
* Denna avgift baserades på fartygets '''djupgående'''.
* Denna avgift baserades på fartygets '''djupgående'''.
Rad 25: Rad 32:
* Den kom således att då '''gälla enbart utrikes trafik'''.
* Den kom således att då '''gälla enbart utrikes trafik'''.
   
   
'''1881''', den 15 februari, utkom en kunglig förordning, vanligen kallad lotsförordningen, angående förhållandet mellan sjöfarten och Lotsverket. I denna beskrevs bl a "'''fyr- och båkavgifter'''".  
'''1881''', den 15 februari, utkom en kunglig förordning, vanligen kallad lotsförordningen, angående förhållandet mellan sjöfarten och [[Lotsverket]]. I denna beskrevs bl a "'''fyr- och båkavgifter'''".  


'''1922''' medgavs vissa lättnader i skyldigheten att erlägga "fyr- och båkavgifter".  
'''1922''' medgavs vissa lättnader i skyldigheten att erlägga "fyr- och båkavgifter".  

Nuvarande version från 13 februari 2019 kl. 09.32

fyr- och båkavgift, avgift för underhåll av fyrar, sjömärken, utprickning och sjöräddningsstationer.

Denna erlades av fartyg i samband med att det inlöpte till eller utlöpte från hamn, se lots.


SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg

Beräknades på

Många avgifter beräknades efter fartygets lastförmåga, se dödvikt.

  • Andra baserades på fartygets djupgående, se längdmått.

Historik

Under 1200-talet började myndigheterna i Bordeaux att debitera passerande fartyg avgifter för att hålla elden brinnande i fyren Cordouan.

1655 infördes i Norge, då tillhörigt Danmark, att för fyren på Lindesnes skulle som betalning erläggas avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge.

  • Avgiften 2 danska skilling per läst dräktighet skulle inkasseras via tullen på orten. Se dödvikt, se riksdaler.
  • Del av denna bakades 1736 in i som andel i den danska öresundstullen. Motsvarande avgift togs från 1696 för drivning av Ferder fyr.

Då de första fyrarna i Sverige anlades av privatpersoner (entreprenörer) drevs de mot en avgift kallad fyrpenningar.

  • Beloppet för dessa berodde på det för fyrens uppförande träffade avtalet och de privilegier som hörde till fyren.
  • För underhåll av övriga båkar och sjömärken erlades av hävd en båkavgift.
  • Sedermera slogs dessa två avgifter samman till en avgift, vilken ömsom kallades "båk- och lotsinrättningsavgift", ömsom "allmän lots- och båkavgift".
  • Denna avgift baserades på fartygets djupgående.

1826, den 27 juni, föreskrevs i ett kungligt brev namnändringen till "fyr- och båkavgift" samt att avgiften skulle beräknas efter fartygets dräktighet, dvs lastförmåga.

1870 upphörde avgiften att gälla för inrikes sjöfart.

  • Den kom således att då gälla enbart utrikes trafik.

1881, den 15 februari, utkom en kunglig förordning, vanligen kallad lotsförordningen, angående förhållandet mellan sjöfarten och Lotsverket. I denna beskrevs bl a "fyr- och båkavgifter".

1922 medgavs vissa lättnader i skyldigheten att erlägga "fyr- och båkavgifter".

1925 uppgick "fyr- och båkavgift" erlagda via tullverket till 2,91 miljoner kr. Tullverket fick därvid behålla 2% av avgiften. Se riksdaler.


Jfr lots, öresundstullen, entreprenör, Cordouan, dödvikt, riksdaler.