Fyr- och båkavgift: Skillnad mellan sidversioner
mIngen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 2: | Rad 2: | ||
Denna erlades av fartyg i samband med att det inlöpte till eller utlöpte från hamn, se [[lots]]. | Denna erlades av fartyg i samband med att det inlöpte till eller utlöpte från hamn, se [[lots]]. | ||
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]] | |||
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]] | |||
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]] | |||
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]] | |||
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]] | |||
== Beräknades på == | == Beräknades på == | ||
Rad 8: | Rad 15: | ||
== Historik == | == Historik == | ||
Under 1200-talet började myndigheterna i Bordeaux att debitera passerande fartyg avgifter för att hålla elden brinnande i | Under 1200-talet började myndigheterna i Bordeaux att debitera passerande fartyg avgifter för att hålla elden brinnande i [[fyr]]en [[Cordouan]]. | ||
'''1655''' infördes i Norge, då tillhörigt Danmark, att för fyren på [[Lindesnes]] skulle som betalning erläggas avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge. | '''1655''' infördes i Norge, då tillhörigt Danmark, att för fyren på [[Lindesnes]] skulle som betalning erläggas avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge. | ||
Rad 16: | Rad 23: | ||
Då de första fyrarna i Sverige anlades av privatpersoner ([[entreprenör]]er) drevs de mot en avgift kallad fyrpenningar. | Då de första fyrarna i Sverige anlades av privatpersoner ([[entreprenör]]er) drevs de mot en avgift kallad fyrpenningar. | ||
* Beloppet för dessa berodde på det för fyrens uppförande träffade avtalet och de privilegier som hörde till fyren. | * Beloppet för dessa berodde på det för fyrens uppförande träffade avtalet och de privilegier som hörde till fyren. | ||
* För underhåll av övriga | * För underhåll av övriga [[båk]]ar och [[sjömärke]]n erlades av hävd en båkavgift. | ||
* Sedermera slogs dessa två avgifter samman till en avgift, vilken ömsom kallades "båk- och lotsinrättningsavgift", ömsom "allmän lots- och båkavgift". | * Sedermera slogs dessa två avgifter samman till en avgift, vilken ömsom kallades "båk- och lotsinrättningsavgift", ömsom "allmän lots- och båkavgift". | ||
* Denna avgift baserades på fartygets '''djupgående'''. | * Denna avgift baserades på fartygets '''djupgående'''. | ||
Rad 25: | Rad 32: | ||
* Den kom således att då '''gälla enbart utrikes trafik'''. | * Den kom således att då '''gälla enbart utrikes trafik'''. | ||
'''1881''', den 15 februari, utkom en kunglig förordning, vanligen kallad lotsförordningen, angående förhållandet mellan sjöfarten och Lotsverket. I denna beskrevs bl a "'''fyr- och båkavgifter'''". | '''1881''', den 15 februari, utkom en kunglig förordning, vanligen kallad lotsförordningen, angående förhållandet mellan sjöfarten och [[Lotsverket]]. I denna beskrevs bl a "'''fyr- och båkavgifter'''". | ||
'''1922''' medgavs vissa lättnader i skyldigheten att erlägga "fyr- och båkavgifter". | '''1922''' medgavs vissa lättnader i skyldigheten att erlägga "fyr- och båkavgifter". |
Nuvarande version från 13 februari 2019 kl. 09.32
fyr- och båkavgift, avgift för underhåll av fyrar, sjömärken, utprickning och sjöräddningsstationer.
Denna erlades av fartyg i samband med att det inlöpte till eller utlöpte från hamn, se lots.
Beräknades på
Många avgifter beräknades efter fartygets lastförmåga, se dödvikt.
- Andra baserades på fartygets djupgående, se längdmått.
Historik
Under 1200-talet började myndigheterna i Bordeaux att debitera passerande fartyg avgifter för att hålla elden brinnande i fyren Cordouan.
1655 infördes i Norge, då tillhörigt Danmark, att för fyren på Lindesnes skulle som betalning erläggas avgift från "alla skepp, skutor och fartyg, in- såväl som utländska, som lossar eller lastar från Bergen (i norr) till Bohus (i söder)" i Bohuslän, då tillhörigt Norge.
- Avgiften 2 danska skilling per läst dräktighet skulle inkasseras via tullen på orten. Se dödvikt, se riksdaler.
- Del av denna bakades 1736 in i som andel i den danska öresundstullen. Motsvarande avgift togs från 1696 för drivning av Ferder fyr.
Då de första fyrarna i Sverige anlades av privatpersoner (entreprenörer) drevs de mot en avgift kallad fyrpenningar.
- Beloppet för dessa berodde på det för fyrens uppförande träffade avtalet och de privilegier som hörde till fyren.
- För underhåll av övriga båkar och sjömärken erlades av hävd en båkavgift.
- Sedermera slogs dessa två avgifter samman till en avgift, vilken ömsom kallades "båk- och lotsinrättningsavgift", ömsom "allmän lots- och båkavgift".
- Denna avgift baserades på fartygets djupgående.
1826, den 27 juni, föreskrevs i ett kungligt brev namnändringen till "fyr- och båkavgift" samt att avgiften skulle beräknas efter fartygets dräktighet, dvs lastförmåga.
1870 upphörde avgiften att gälla för inrikes sjöfart.
- Den kom således att då gälla enbart utrikes trafik.
1881, den 15 februari, utkom en kunglig förordning, vanligen kallad lotsförordningen, angående förhållandet mellan sjöfarten och Lotsverket. I denna beskrevs bl a "fyr- och båkavgifter".
1922 medgavs vissa lättnader i skyldigheten att erlägga "fyr- och båkavgifter".
1925 uppgick "fyr- och båkavgift" erlagda via tullverket till 2,91 miljoner kr. Tullverket fick därvid behålla 2% av avgiften. Se riksdaler.
Jfr lots, öresundstullen, entreprenör, Cordouan, dödvikt, riksdaler.