Fulehuk
Fulehuk, ö, angöringsfyr och fyrplats på västra sidan av Oslofjordens mynning, Vestfold fylke, Skagerack. Norges första fyr att byggas efter 1814 samt Norges första mistsignal. Bemannad 1821-1989. Ersatt av Hollenderbåen, (se nedan)
Norskt Nr: 033600
WGS-84 Lat. N 59° 10'31. Long. E 10° 35'58
Bemannad 1821-1989
Ersatt av Hollenderbåen, se nedan
Förspel
1796 ansökte köpman Föyn i Tönsberg om kungligt privilegium att på skäret Fulehuk få anlägga en fyr, se entreprenör. Löwenörn avslog begäran med motiveringen att vinsten från en sådan verksamhet borde tillfalla restaureringen av Tönsberg kanal. Fulehuk låg på ägor tillhörande greve Wedel-Jarlsberg. Denne ville inte utan ersättning lämna det ifrån sig. Löwenörn förde långa resultatlösa förhandlingar.
1799-1802 pågick ombyggnad av Ferder. Löwenörn och andra trodde att behovet av Fulehuk därigenom skulle minska.
1802 befanns behovet av Fulehuk att kvarstå. Löwenörn tog åter upp frågan med greven men utan att komma till resultat.
1819 tog Marindepartementet initiativ till att lösa knuten. Löwenörn bistod. Man kom till beslut. "En blinkfyr så billig som möjligt" skulle byggas. Apparaten borde bara ha tre reflektorer med lampor och tiden mellan blänken borde vara ½ minuter. Reflektorer och oljelampor beställdes av Löwenörn i Köpenhamn, urverket hos mekaniker Gellertsen i Drammen och spegelglasrutorna från England.
Fyr på Fulehuk
1821 1 november tändes fyren. Den bestod av ett stentorn 7 alnar i fyrkant sammanbyggt med boningshuset. Byggmästare Voss hade låtit hugga stenen på Neslandet vid Drammen och därefter fraktat ut det hela. I källaren fanns en cistern av gjutjärn för vattnet och ett rum för lysoljan. Total kostnad 6 164 spd. Se riksdaler
1822 uppfördes en skyddsmur på östra sidan av byggnaden.
1841 uppfördes mistsignalering med en klocka av gjutjärn. Man slog 10-12 slag för hand varje kvart om natten och varje halvtimme på dagen. Det var den första mistsignalen i Norge
1848 höjdes tornet 10 fot (3 m). Spegelapparaten byttes mot en 4:e ordningens lins som gav karaktären "fast sken med blänk".
1849 utbyttes mistsignalklockan och monterades så att man med en lina inifrån köket kunde klämta klockan.
1874 anskaffades från Frankrike ett spelverk drivet med lod för att ge slag på mistklockan.
1885 skedde en strandning på själva skäret Fulehuk. En ny större mistklocka på 600 kg anskaffades.
1910 ersattes mistklockan med en misttrumpet. Ett maskinhus i betong uppfördes vid boningshuset och trumpeten monterades i tornet. Boningshuset av sten påbyggdes med en våning i trä.
1912 fick fyrplatsen hamn med båthus och landningsplats
1916 ersattes lampan med veke med en brännare typ Lux-ljus, som blivit ledig efter en större ombyggnad av Feistein fyr.
1938 fick fyren elektriskt ljus.
- Strömmen alstrades i ett eget elverk. Se reservkraft
- Radiofyr installerades.
- Fyrplatsen fick radiotelefon. Se VHF
1971 hade fyrplatsen
- Fyrkaraktär: F.m-B 30s 13 M, dvs fast sken med blänk
- Mistsignal: 1 ljud var 30 s
- Radiofyr
1989 ersattes fyren av den automatiska fyren Hollenderbåen (se bild samt nedan)
- Fyren på Fulehuk släcktes och ersattes av ett varningsljus som skydd mot påkörning
- Fyrplatsen avbemannades
Nuvarande karaktär Fulehuk: (släckt, ersatt av varningsljus)
Hollenderbåen
Hollenderbåen är ett grund med 7,5 m djup
1971 var Hollenderbåen markerad med en ljus- och ljudboj
- Karaktär: B 3s
1989 ersattes ljus- och ljudboj och fyren Fulehuk med en automatisk fyr (se bild)
Nuvarande karaktär Hollenderbåen: Oc R 6s 6 M. Lyshöjd: 9,0 m
Jfr norskt fyrväsende, Skagerack, angöringsfyr, Ferder, Löwenörn, fast sken med blänk, mistsignal, Lux-ljus, radiofyr, lysboj