Fulehuk: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Koster karta ritad.jpg|150px|left|border]] | [[Fil:Koster karta ritad.jpg|150px|left|border]] | ||
[[Fil:FulehukNorge.jpg|thumb| | [[Fil:FulehukNorge.jpg|thumb|300px|Fulehuk. Arkiv oslofjorden.com]] | ||
[[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]] | [[Fil:NorFlag.jpg|65 px|border|länk=norskt fyrväsende]] | ||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|58px|border|länk=radiofyr]] | [[Fil:Blixtsymbol.jpg|58px|border|länk=radiofyr]] | ||
[[Fil:FulehukNorway.jpg|thumb| | [[Fil:FulehukNorway2.jpg|thumb|300px|Fulehuk. Arkiv fyreneioslofjorden.no]] | ||
[[Fil:FulehukNorway.jpg|thumb|300px|Fulehuk. Arkiv reismedbarn.no]] | |||
[[Fil:HollendebåenNorway1.jpg|thumb|300px|Fyren Hollenderbåen som ersatte Fulehuk. Arkiv kappseiling.no]] | |||
'''Fulehuk''' | '''Fulehuk''', ö, angöringsfyr och fyrplats på västra sidan av Oslofjordens mynning, Vestfold fylke, [[Skagerack]] | ||
[[WGS-84]] Lat. 59° | '''Norges första fyr att byggas efter 1814''' | ||
Norskt Nr: 033600 | |||
[[WGS-84]] Lat. N 59° 10'31. Long. E 10° 35'58 | |||
'''Bemannad''' 1821-1989 | |||
== Förspel == | |||
'''1796''' ansökte köpman Föyn i Tönsberg om kungligt privilegium att på skäret Fulehuk få anlägga en fyr, se [[entreprenör]]. [[Löwenörn]] avslog begäran med motiveringen att vinsten från en sådan verksamhet borde tillfalla restaureringen av Tönsberg kanal. Fulehuk låg på ägor tillhörande greve Wedel-Jarlsberg. Denne ville inte utan ersättning lämna det ifrån sig. Löwenörn förde långa resultatlösa förhandlingar. | '''1796''' ansökte köpman Föyn i Tönsberg om kungligt privilegium att på skäret Fulehuk få anlägga en fyr, se [[entreprenör]]. [[Löwenörn]] avslog begäran med motiveringen att vinsten från en sådan verksamhet borde tillfalla restaureringen av Tönsberg kanal. Fulehuk låg på ägor tillhörande greve Wedel-Jarlsberg. Denne ville inte utan ersättning lämna det ifrån sig. Löwenörn förde långa resultatlösa förhandlingar. | ||
'''1799-1802''' pågick ombyggnad av Ferder. [[Löwenörn]] och andra trodde att behovet av Fulehuk därigenom skulle minska. | '''1799-1802''' pågick ombyggnad av [[Ferder]]. [[Löwenörn]] och andra trodde att behovet av Fulehuk därigenom skulle minska. | ||
'''1802''' befanns behovet av Fulehuk att kvarstå. Löwenörn tog åter upp frågan med greven men utan att komma till resultat. | '''1802''' befanns behovet av Fulehuk att kvarstå. [[Löwenörn]] tog åter upp frågan med greven men utan att komma till resultat. | ||
'''1819''' tog Marindepartementet initiativ till att lösa knuten. Löwenörn bistod. Man kom till beslut. "En blinkfyr så billig som möjligt" skulle byggas. Apparaten borde bara ha tre reflektorer med lampor och tiden mellan blänken borde vara ½ minuter. [[Reflektor]]er och oljelampor beställdes av Löwenörn i Köpenhamn, urverket hos mekaniker Gellertsen i Drammen och spegelglasrutorna från England. | '''1819''' tog Marindepartementet initiativ till att lösa knuten. Löwenörn bistod. Man kom till beslut. "En blinkfyr så billig som möjligt" skulle byggas. Apparaten borde bara ha tre reflektorer med lampor och tiden mellan blänken borde vara ½ minuter. [[Reflektor]]er och oljelampor beställdes av [[Löwenörn]] i Köpenhamn, urverket hos mekaniker Gellertsen i Drammen och spegelglasrutorna från England. | ||
'''1821''' 1 november '''tändes''' fyren. Den bestod av ett stentorn 7 alnar i fyrkant sammanbyggt med boningshuset. Byggmästare Voss hade låtit hugga stenen på Neslandet vid Drammen och därefter fraktat ut det hela. I källaren fanns en cistern av gjutjärn för vattnet och ett rum för | == Fyr på Fulehuk == | ||
'''1821''' 1 november '''tändes''' fyren. Den bestod av ett stentorn 7 alnar i fyrkant sammanbyggt med boningshuset. Byggmästare Voss hade låtit hugga stenen på Neslandet vid Drammen och därefter fraktat ut det hela. I källaren fanns en cistern av gjutjärn för vattnet och ett rum för [[lysolja]]n. Total kostnad 6 164 spd. Se [[riksdaler]] | |||
'''1822''' uppfördes en skyddsmur på östra sidan av byggnaden. | '''1822''' uppfördes en skyddsmur på östra sidan av byggnaden. | ||
'''1841''' uppfördes [[mistsignal]]ering med en [[klocka]] av gjutjärn. Man slog 10-12 slag för hand varje kvart om natten och | '''1841''' uppfördes [[mistsignal]]ering med en [[klocka]] av gjutjärn. Man slog 10-12 slag för hand varje kvart om natten och varje halvtimme på dagen. Det var '''den första mistsignalen i Norge''' | ||
'''1848''' höjdes tornet 10 fot (3 m). Spegelapparaten byttes mot en 4:e | '''1848''' höjdes tornet 10 fot (3 m). Spegelapparaten byttes mot en 4:e [[ordning]]ens [[lins]] som gav karaktären "[[fast sken med blänk]]". | ||
'''1849''' utbyttes mistsignalklockan och monterades så att man med en lina inifrån köket kunde klämta klockan. | '''1849''' utbyttes mistsignalklockan och monterades så att man med en lina inifrån köket kunde klämta klockan. | ||
| Rad 37: | Rad 47: | ||
'''1910''' ersattes [[mistklocka]]n med en misttrumpet. Ett maskinhus i [[betong]] uppfördes vid boningshuset och trumpeten monterades i tornet. Boningshuset av sten påbyggdes med en våning i trä. | '''1910''' ersattes [[mistklocka]]n med en misttrumpet. Ett maskinhus i [[betong]] uppfördes vid boningshuset och trumpeten monterades i tornet. Boningshuset av sten påbyggdes med en våning i trä. | ||
'''1916''' ersattes lampan med veke med en brännare [[Lux-ljus]], som blivit ledig efter en större ombyggnad av | '''1912''' fick fyrplatsen hamn med båthus och tilläggsplats | ||
'''1916''' ersattes lampan med veke med en brännare [[Lux-ljus]], som blivit ledig efter en större ombyggnad av [[Feistein]] fyr. | |||
'''1938''' | '''1938''' fick fyren [[elektriskt ljus]]. | ||
* Strömmen alstrades i ett '''eget elverk'''. Se [[reservkraft]] | |||
* [[Radiofyr]] installerades. | |||
* Fyrplatsen fick radio[[telefon]]. | |||
'''1989''' ersattes fyren av den automatiska fyren '''Hollenderbåen''' (se bild) | |||
* Fyren på Fulehuk släcktes och ersattes av ett varningsljus som skydd mot påkörning | |||
* Fyrplatsen avbemannades | |||
'''Nuvarande karaktär''': Oc R 6s 6 M. [[Lyshöjd]]: 9,0 m | |||
Jfr [[norskt fyrväsende]], [[Skagerack]], [[Ferder]], [[Löwenörn]], [[fast sken med blänk]], [[mistsignal]], [[Lux-ljus]], [[radiofyr]] | Jfr [[norskt fyrväsende]], [[Skagerack]], [[Ferder]], [[Löwenörn]], [[fast sken med blänk]], [[mistsignal]], [[Lux-ljus]], [[radiofyr]] | ||
Versionen från 5 januari 2016 kl. 17.05
Fulehuk, ö, angöringsfyr och fyrplats på västra sidan av Oslofjordens mynning, Vestfold fylke, Skagerack
Norges första fyr att byggas efter 1814
Norskt Nr: 033600
WGS-84 Lat. N 59° 10'31. Long. E 10° 35'58
Bemannad 1821-1989
Förspel
1796 ansökte köpman Föyn i Tönsberg om kungligt privilegium att på skäret Fulehuk få anlägga en fyr, se entreprenör. Löwenörn avslog begäran med motiveringen att vinsten från en sådan verksamhet borde tillfalla restaureringen av Tönsberg kanal. Fulehuk låg på ägor tillhörande greve Wedel-Jarlsberg. Denne ville inte utan ersättning lämna det ifrån sig. Löwenörn förde långa resultatlösa förhandlingar.
1799-1802 pågick ombyggnad av Ferder. Löwenörn och andra trodde att behovet av Fulehuk därigenom skulle minska.
1802 befanns behovet av Fulehuk att kvarstå. Löwenörn tog åter upp frågan med greven men utan att komma till resultat.
1819 tog Marindepartementet initiativ till att lösa knuten. Löwenörn bistod. Man kom till beslut. "En blinkfyr så billig som möjligt" skulle byggas. Apparaten borde bara ha tre reflektorer med lampor och tiden mellan blänken borde vara ½ minuter. Reflektorer och oljelampor beställdes av Löwenörn i Köpenhamn, urverket hos mekaniker Gellertsen i Drammen och spegelglasrutorna från England.
Fyr på Fulehuk
1821 1 november tändes fyren. Den bestod av ett stentorn 7 alnar i fyrkant sammanbyggt med boningshuset. Byggmästare Voss hade låtit hugga stenen på Neslandet vid Drammen och därefter fraktat ut det hela. I källaren fanns en cistern av gjutjärn för vattnet och ett rum för lysoljan. Total kostnad 6 164 spd. Se riksdaler
1822 uppfördes en skyddsmur på östra sidan av byggnaden.
1841 uppfördes mistsignalering med en klocka av gjutjärn. Man slog 10-12 slag för hand varje kvart om natten och varje halvtimme på dagen. Det var den första mistsignalen i Norge
1848 höjdes tornet 10 fot (3 m). Spegelapparaten byttes mot en 4:e ordningens lins som gav karaktären "fast sken med blänk".
1849 utbyttes mistsignalklockan och monterades så att man med en lina inifrån köket kunde klämta klockan.
1874 anskaffades från Frankrike ett spelverk drivet med lod för att ge slag på mistklockan.
1885 skedde en strandning på själva skäret Fulehuk. En ny större mistklocka på 600 kg anskaffades.
1910 ersattes mistklockan med en misttrumpet. Ett maskinhus i betong uppfördes vid boningshuset och trumpeten monterades i tornet. Boningshuset av sten påbyggdes med en våning i trä.
1912 fick fyrplatsen hamn med båthus och tilläggsplats
1916 ersattes lampan med veke med en brännare Lux-ljus, som blivit ledig efter en större ombyggnad av Feistein fyr.
1938 fick fyren elektriskt ljus.
- Strömmen alstrades i ett eget elverk. Se reservkraft
- Radiofyr installerades.
- Fyrplatsen fick radiotelefon.
1989 ersattes fyren av den automatiska fyren Hollenderbåen (se bild)
- Fyren på Fulehuk släcktes och ersattes av ett varningsljus som skydd mot påkörning
- Fyrplatsen avbemannades
Nuvarande karaktär: Oc R 6s 6 M. Lyshöjd: 9,0 m
Jfr norskt fyrväsende, Skagerack, Ferder, Löwenörn, fast sken med blänk, mistsignal, Lux-ljus, radiofyr