Flintrännan

Kantmarkeringsfyr i det nya inloppet till Göteborg. Foto Sjöfartsverket

Flintrännan, farled på svenska sidan av Öresund.

Grundområde med mera

• På den danska sidan av sundet går den djupare och raka, 8 m djupa men bara cirka 250 m breda leden kallad Drogden.
• På den svenska sidan var farleden krokig och med något mindre djup men cirka 450 m bred.

Det dröjde till 1873 innan Flintrännan blev utprickad.

• NV om Flintrännans norra ände ligger grundområdet Sjollen, som består av rullsten med ett minsta djup av 2 m, sträcker sig SV- NO, är cirka 1,5 M långt och 0,5 M brett.
• Strax SO om Flintrännans mitt ligger Kalkgrundet, som är cirka 0,4 M långt, har branta sidor och består av kalksten. Det ligger cirka 2 m under vattenytan.
• I södra änden av Flintrännan ligger grundområdet Oskarsgrundet bestående av rullsten och där det är cirka 5 m som minsta djup.

Farleder och tull

Så länge som Skåne tillhörde Danmark gick öresundstrafiken genom Drogden. Det fanns inget behov av utprickning även av Flintrännan. Vid Helsingör tog det danska kungahuset in den lukrativa öresundstullen. Under den senare delen av 1500-talet svarade denna för två tredjedelar av Danmarks statsinkomster.

• Den svenska trafiken var dock tullbefriad fram till 1720.
• 1857 avskaffades öresundstullen.

Utmärkning med fyrskepp

1870 lades fyrskeppsstationen Kalkgrundet ut i Flintrännan.

1873 beslöts i ett fördrag mellan Danmark och Sverige att svenska lotsar inte längre fick lotsa genom Drogden.

• Den genom sundet västligare gående Flintrännan försågs därför samma år med utprickning.

1876 lades fyrskeppsstationen Sjollen ut.

1879 lades fyrskeppsstationen Oskarsgrundet ut. Emellertid var grundstötningar inte ovanliga. Djupet i leden var då 6,25 m.

Utmärkning med kassunfyrar

Utredning efter utredning tillsattes om hur man kunde förbättra leden. En eventuell bro över sundet utreddes också. På 1950-talet föreslog Robert Gellerstad att flyttbara kassunfyrar skulle byggas för Flintrännan för att ersätta fyrskeppsstationerna. Och så blev det. Innan fyrarna lades ut hade Marinen minsvept området.

• 1961 var kassunfyrarna Oskarsgrundet NO och Kalkgrundet klara.
• 1962 var kassunfyren Oskarsgrundet SV klar.
• 1966 var kassunfyren Flinten klar.

Alla fyrarna försågs med sand som barlast. Denna kunde spolas ut, fyrarna kunde bli flytande och kunna flyttas till annan plats. Med facit i hand visade sig detta var en klok åtgärd. Som vi nu vet kom Öresundsbron till stånd och Flintrännan kom att modifieras.

Kalkgrundet, Oskarsgrundet NO och Oskarsgrundet SV försågs vardera med 4:e ordningens lins (500 mm Ø) med 500 W elektrisk glödlampa, lyshöjd cirka 10 m över vattenytan.

• Fyrarna strömförsörjdes via kabel från land. Oskarsgrundet NO försågs med dieseldriven generator som reservkraft. De andra var förbundna med kabel till denna fyr. Samtliga var försedda med dalén-ljus som reserv.
• Vardera fyren försågs med 2-grupps Nautofon.
• Kalkgrundet, Oskarsgrundet NO och Oskarsgrundet SV hade alla perioden 9 s och var synkroniserade (perioden tändes samtidigt).
• Fyrarna var i ens i 050° (230°) och märkte ut SO kanten av "gamla Flintrännan".

Nya Flintrännan

1999 öppnades "Nya Flintrännan", en 7,5 M lång, 370 m bred och 8,4 m djup, spikrak farled dimensionerad för internationell trafik utan lots.

• I samband med byggandet av Öresundsbron mellan Köpenhamn och Malmö hade farleden rätats och flyttats närmre den svenska sidan.
• Leden var försedd med 10 st fasadbelysta fyrar (varav 4 st återanvända), 8 st fasadbelysta radarkummel och 4 st lysbojar.
• Bron med segelfri höjd 55 m hade försetts med ljus för markering av enslinjen.
• Åtta av fyrarna, som tjänstgör som kantmarkering, samt brons ledjus blinkade synkront.

En angöringsfyr står i vardera änden av leden. De utgörs av Flintrännan NO (fd Oskarsgrundet) och Flintrännan SV (fd Flinten), båda återanvända och försedda med racon, total bygghöjd 20-22 m med en lyshöjd av 13-14 m.

• De byggdes på 1960-talet men flyttades till sina nya platser med mobilkran.
• Fyrapparaterna till de två sektorindelade fyrarna med lysvidd 11-16 M består av trumlins av 4:e ordningen (500 mm Ø) i mineralglas och 1000 W 120 V halogenlampa. Som reserv finns en likadan glödlampa samt som sista reserv en 2x20W batteridriven lågvoltslampa.
• Fasadbelysningen består av 8 st sealed-beam-lampor à 50 W 28 V, men matade med 22 V för att förlänga driftslängden. Fyrarna strömförsörjs via 3 kV kraftkabel. Fyrljus och racon har 16 dygns batterireserv.

Kantfyrar

De åtta kantfyrarna, (se kantmarkering) varav två är återanvända, har total bygghöjd 20-24,5 m med en lyshöjd av 10-14,5 m.

• De är röda resp gröna beroende på vilken sida av leden de står.
• Fyrapparaterna har lysvidd 8 M och består av 300 mm trumlins i akrylglas och 60/10 W lågvolts halogenlampa. Som ordinarie används glödtråden för 60 W, som reserv används glödtråden för 10 W.
• Fyrarna försågs med fasadbelysning och strömförsörjdes via sjökabel. Fyrljusen har batterireserv.

Radarkummel

De åtta radarkumlen utgörs av ståltorn med bottenplatta av betong.

• Total bygghöjd 20-21 m med en höjd över vattenytan av 12-13,5 m.
• Tornen är försedda med radarreflektor.
• Fasadbelysningen utgörs av natriumlampor med effekt 18 W.

Öresundsbron

2000 öppnades Öresundsbron för trafik.

Jfr Öresund, Drogden, Kalmarsund, Brofjorden, öresundstullen, Dalén-ljus, Nautofon, reservkraft, fyrskepp, kassunfyr, Västerhavet.