Fett: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|left|95 px|border]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|left|65 px|border]]


'''fett''', är för den fyrintresserade en grupp av '''estrar''' mellan fettsyror och glycerol. (För verkstadsmekanikern är det smörjolja som gjorts till krämform genom olika tillsatser.)  
'''fett''', är för den fyrintresserade en grupp av '''estrar''' mellan fettsyror och glycerol. (För verkstadsmekanikern är det smörjolja som gjorts till krämform genom olika tillsatser.)  

Versionen från 24 augusti 2014 kl. 13.11

Fotogenlamp ritad.jpg

fett, är för den fyrintresserade en grupp av estrar mellan fettsyror och glycerol. (För verkstadsmekanikern är det smörjolja som gjorts till krämform genom olika tillsatser.)

Fett är mono-, di- och triglycerider dvs två till tre molekyler fettsyra bundna till en molekyl glycerol (som innehåller tre hydroxylgrupper vilka syror alla kan binda till).

Fett eller olja

Beteckningen fett används som samlingsnamn för de som är fasta vid rumstemperatur (20 °C), resp beteckningen olja för de som är flytande vid rumstemperatur.

Hur naturen producerar dem

Växter bildar genom fotosyntes kolhydrat. Ur kolhydrat bildar de sedan fetter. Fetterna lagras främst i frön och frukter. Djuren äter växterna och får på så vis i sig fetter. Djuren lagrar fetter i kroppen, framför allt i form av små kulor i underhudens fettvävnad. För växter och djur utgör fetter främst reservnäring.

  • Fiskar och däggdjur i vatten, t. ex. val, befinner sig i en miljö med temperatur ner till 0 °C. Deras fett måste därför ha en motsvarande låg smältpunkt. De fettsyror som har låg smältpunkt är omättade. Därför har vattenlevande djur hög andel omättade fettsyror.
  • De flesta djur på land är varmblodiga, dvs har en kroppstemperatur över cirka 30 °C. De kan därför ha fett med högre smältpunkt, som de mättade fettsyrorna.

Fetter som talg, ister och smör har animaliskt ursprung och är huvudsakligen baserade på de mättade fettsyrorna laurinsyra, palmitinsyra resp. stearinsyra.

  • Oljor har oftast vegetabiliskt ursprung eller kan komma från fisk och val, och består av en hög andel omättade fettsyror, vilka har minst en dubbelbindning i kolkedjan. Vanligast är olje-, linol- resp. linolensyra. De så kallade omega-tre har en dubbelbindning mellan sista och näst sista kolatomen i fettsyran. (Omega är sista bokstaven i det grekiska alfabetet.)

Utvinning

Fetter utvinns ur råvaran genom smältning följt av pressning, eller genom extraktion med lösningsmedel.

  • Fett och olja, t.ex. rovolja, användes som ett tidigt bränsle i fyrar.
  • I Finland användes företrädesvis hampolja och linolja som är lättare att hantera vintertid pga lägre smältpunkt.


Jfr fyrljus, oljelampa, rovolja, sillolja, fettsyror.