Faros

Från fyrwiki
Version från den 28 november 2013 kl. 18.40 av Leif.elsby (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Faros''', ett numera raserat fyrtorn, på ön Faros/Pharos utanför Alexandria i Egypten, på sin tid '''ett av världens sju underverk''' men förföll så småningom pga ...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Faros, ett numera raserat fyrtorn, på ön Faros/Pharos utanför Alexandria i Egypten, på sin tid ett av världens sju underverk men förföll så småningom pga av krig och jordbävningar.


Fyrarnas original

Fyren betraktas som fyrtornens urtyp.


Ordet Faros/Pharos

Ordet Pharos har i betydelsen fyr eller fyrbåk inlemmats i många språk:

  • romarna sade pharus,
  • spanjorer och italienare faros,
  • fransmännen phare och
  • engelsmännen har under lång tid sagt pharos.


Hur fyren såg ut

Att en fyr har funnits på ön Faros står utom tvivel. Men hur fyren såg ut och hur stor den var är öppet för gissningar. Samtida källor beskriver inga detaljer om utseendet. Arkeologer tror emellertid att tornet kan ha varit cirka 135 m högt med basen 30 x 30 m i fyrkant.

  • Det uppfördes på befallning av den egyptiske kungen Ptolemaios II Philadelphos som en fästning med ett högt torn, som utrustades till fyr.
  • På en sten i tornet hade arkitekten och byggmästaren ristat in "Sostratus från Knidos, Dimokrates' son, till de frälsande gudarna, för dem som färdas på havet".


Uppgång och förfall

  • Fyren stod färdig cirka 280 f.Kr. på Faros, numera halvö, vid den västra sidan av inloppet till hamnen i Alexandria vid Nilen. Bygget av fyren pågick under många år. Tornet var uppfört i vit sten och smalnade av uppåt. Högst upp brann hela natten en vedeld. Bränslet fördes med häst och vagn uppför ett svagt lutande plan i tornets inre. För den sista biten använde man ett vindspel.
  • På 600-talet erövrade araberna Egypten och därmed Pharos.
  • På 700-talet e.Kr. förstördes den övre delen av fyren i en jordbävning.
  • Men mycket av tornet klarade sig i sin ursprungliga form fram till cirka 1200, då det utsattes för ytterligare en jordbävning.
  • Lämningarna fanns kvar och användes som dagmärke till 1350-1375 då det slutgiltigt störtade samman pga jordbävning.
  • Att ruinerna stod kvar så länge antyder att tornet var av ansenlig storlek.
  • På havsbottnen nära det nuvarande Fort Kait Bey kan man i lugnt väder skymta vad som påstås vara grundmurarna till fyrtornet i Alexandria.


Skrönor

  • Det finns många skrönor om hur högt tornet var, på vilket avstånd ljuset kunde ses och på vilket avstånd man kunde upptäcka att fientliga flottor nalkades. För att kunna ha ledning av ett fyrljus på ett lite större avstånd behöver ljuset komma upp över havsytan. Egyptens stränder är flacka.
  • Om ett sjömansöga befinner sig 3 m över vattenytan kan det se ett 135 m högt föremål på högst 50 km avstånd, sedan försvinner det under horisonten på grund av jordklotets krökning.
  • Om höjden ändras +/- 15 m resulterar detta i en ändring av avståndet med +/- 2,5 km. Om höjden är 60 m kan det ses på 36 km avstånd.

Jfr antikens fyrar, Kolossen vid Rhodos, fyr- och handelshistoria, världens sju underverk.