Faros: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Faros''', ett numera raserat [[fyr]]torn, på ön Faros/Pharos utanför Alexandria i Egypten, på sin tid '''ett av [[världens sju underverk]]''' men förföll så småningom pga av krig och [[jordbävning]]ar.  
'''Faros''', ett numera raserat [[fyr]]torn, på ön Faros/Pharos utanför Alexandria i Egypten, på sin tid '''ett av [[världens sju underverk]]''' men förföll så småningom pga av krig och [[jordbävning]]ar.  


[[Fil:FarosRekonstr.jpg|thumb|200px|Rekonstruktion av Faros. F Tiersch, efter "forntidens under"]]
Fyren på Faros/Pharos betraktas som '''fyrtornens urtyp'''.  
 


[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
[[Fil:F W.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]  
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|55 px|border|länk=navigation]]


[[Fil:FarosMagyarStamp.jpg|thumb|200px|Fyren Faros på ett ungerskt frimärke]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|45 px|border|länk=navigation]]


== Fyrarnas original ==
[[Fil:PharosAlexandria.jpg|thumb|250px|[[Faros]]. Illustrationen ur The Illustrated London News 1842-1882, arkiv Esbjörn Hillberg ]]
Fyren på Faros/Pharos betraktas som '''fyrtornens urtyp'''.
[[Fil:FarosRekonstr.jpg|thumb|250px|Rekonstruktion av [[Faros]]. F Tiersch, efter "forntidens under"]]
[[Fil:FarosMagyarStamp.jpg|thumb|250px|Fyren [[Faros]] ett ungerskt [[frimärken|frimärke]] ]]


== Ordet Faros/Pharos ==
== Ordet Faros/Pharos ==
Rad 18: Rad 21:
* fransmännen phare och  
* fransmännen phare och  
* engelsmännen har under lång tid sagt pharos.  
* engelsmännen har under lång tid sagt pharos.  
== Födsel och död ==
Fyren stod '''färdig cirka 280 f.Kr.''' på Faros, numera halvö, vid den västra sidan av inloppet till hamnen i Alexandria vid Nilen. Bygget av fyren pågick under många år.
På '''600-talet e.Kr.''' erövrade araberna Egypten och därmed Pharos.
På '''700-talet''' förstördes den övre delen av fyren i en [[jordbävning]].
* Men mycket av tornet klarade sig i sin ursprungliga form fram till '''cirka 1200''', då det utsattes för '''ytterligare en [[jordbävning]]'''.
* Lämningarna fanns kvar och användes som dagmärke till '''1350-1375''' då det pga '''[[jordbävning]]''' slutgiltigt störtade samman.
* Att ruinerna stod kvar så länge antyder att tornet var av ansenlig storlek.
* På havsbottnen nära det nuvarande Fort Kait Bey kan man i lugnt väder skymta vad som påstås vara grundmurarna till fyrtornet i Alexandria.


== Hur fyren såg ut ==
== Hur fyren såg ut ==
Att en fyr har funnits på ön Faros står utom tvivel. Men hur fyren såg ut och hur stor den var är öppet för gissningar.  
Att en fyr har funnits på ön Faros står utom tvivel. Men hur fyren såg ut och hur stor den var är öppet för gissningar.  
* Samtida källor beskriver inga detaljer om utseendet. Arkeologer tror emellertid att tornet kan ha varit cirka 135 m högt med basen 30 x 30 m i fyrkant.
 
* Det uppfördes på befallning av den egyptiske kungen '''Ptolemaios II Philadelphos''' som en fästning med ett högt torn, som utrustades till fyr.  
* Det uppfördes på befallning av den egyptiske kungen '''Ptolemaios II Philadelphos''' som en fästning med ett högt torn, som utrustades till fyr.  
* På en sten i tornet hade arkitekten och byggmästaren ristat in "'''Sostratus från Knidos, Dimokrates' son, till de frälsande gudarna, för dem som färdas på havet'''".  
* På en sten i tornet hade arkitekten och byggmästaren ristat in "'''Sostratus från Knidos, Dimokrates' son, till de frälsande gudarna, för dem som färdas på havet'''".  
* Tornet var uppfört i vit sten och smalnade av uppåt.  
* Tornet var uppfört i vit sten och smalnade av uppåt.  
* Högst upp brann hela natten en vedeld. Bränslet fördes med häst och vagn uppför ett svagt lutande plan i tornets inre. För den sista biten använde man ett vindspel.  
* Högst upp brann hela natten en vedeld. Bränslet fördes med häst och vagn uppför ett svagt lutande plan i tornets inre. För den sista biten använde man ett vindspel.  


== Födsel och död ==
* Samtida källor beskriver inte många detaljer om utseendet. Arkeologer tror emellertid att tornet kan ha varit cirka 135 m högt med basen 30 x 30 m i fyrkant.  
Fyren stod '''färdig cirka 280 f.Kr.''' på Faros, numera halvö, vid den västra sidan av inloppet till hamnen i Alexandria vid Nilen. Bygget av fyren pågick under många år.  


På '''600-talet e.Kr.''' erövrade araberna Egypten och därmed Pharos.  
* Den nordafrikanske juristen Abu Abdullah Muhammed Ibn Battutta (1304 - 1377) beskrev: "Den 5 april 1326 anlände jag till [[Alexandria]]. Jag passade på att besöka fyrtornet och jag lade märke till att den ena av sidorna var rena ruinen. Mittemot ingångsdörren stod en byggnad från vilken det gick en plankbro över till innerdörren. Innanför dörren hade fyrskötaren ett rum. Det fanns många rum i fyrtornet. Murarna var nästan två och en halv meter tjocka. Var och en av fyrtornets sidor mätte 32 meter på längden.  


På '''700-talet''' förstördes den övre delen av fyren i en [[jordbävning]].
: När jag 1349 på min resa hem kom tillbaka till [[Alexandria]] och försökte besöka fyrtornet, hade det rasat mycket att det inte längre var möjligt att komma in i det.  
* Men mycket av tornet klarade sig i sin ursprungliga form fram till '''cirka 1200''', då det utsattes för '''ytterligare en [[jordbävning]]'''.
* Lämningarna fanns kvar och användes som dagmärke till '''1350-1375''' då det slutgiltigt störtade samman pga '''[[jordbävning]]'''.
* Att ruinerna stod kvar länge antyder att tornet var av ansenlig storlek.
* På havsbottnen nära det nuvarande Fort Kait Bey kan man i lugnt väder skymta vad som påstås vara grundmurarna till fyrtornet i Alexandria.  


== Skrönor ==
== Skrönor ==
* Det finns många skrönor om hur högt tornet var, på vilket avstånd ljuset kunde ses och på vilket avstånd man kunde upptäcka att fientliga flottor nalkades. För att kunna ha ledning av ett fyrljus på ett lite större avstånd behöver ljuset komma upp över havsytan. Egyptens stränder är flacka.  
* Det finns många skrönor om hur högt tornet var, på vilket avstånd ljuset kunde ses och på vilket avstånd man kunde upptäcka att fientliga flottor nalkades. För att kunna ha ledning av ett fyrljus på ett lite större avstånd behöver ljuset komma upp över havsytan. Egyptens stränder är flacka.  
* Om ett sjömansöga befinner sig 3 m över vattenytan kan det se ett 135 m högt föremål på högst 50 km avstånd, sedan försvinner det under horisonten på grund av jordklotets krökning.  
* Om ett sjömansöga befinner sig 3 m över vattenytan kan det se ett 135 m högt föremål på högst 50 km avstånd, sedan försvinner det under horisonten på grund av jordklotets krökning.  
* Om höjden ändras +/- 15 m resulterar detta i en ändring av avståndet med +/- 2,5 km.  
* Om höjden ändras +/- 15 m resulterar detta i en ändring av avståndet med +/- 2,5 km.  
* Om höjden är 60 m kan det ses på 36 km avstånd.  
* Om höjden är 60 m kan det ses på 36 km avstånd.  




Jfr [[Faros]], [[Ostia]], [[Kolossen]] på Rhodos, [[Caepio]], [[Coronna]], [[Dover]], [[Alexandria]], [[världens sju underverk]], [[antikens fyrar]], [[medeltida fyrar]], [[Sverige från 1721]], [[fyr- och handelshistoria]], [[Suez-kanalen]].
Jfr [[Faros]], [[Ostia]], [[Kolossen]] på Rhodos, [[Caepio]], [[Coronna]], [[Dover]], [[Alexandria]], [[världens sju underverk]], [[antikens fyrar]], [[medeltida fyrar]], [[Sverige från 1721]], [[fyr- och handelshistoria]], [[Suez-kanalen]].

Nuvarande version från 11 juli 2020 kl. 14.59

Faros, ett numera raserat fyrtorn, på ön Faros/Pharos utanför Alexandria i Egypten, på sin tid ett av världens sju underverk men förföll så småningom pga av krig och jordbävningar.

Fyren på Faros/Pharos betraktas som fyrtornens urtyp.


F W.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg

Faros. Illustrationen ur The Illustrated London News 1842-1882, arkiv Esbjörn Hillberg
Rekonstruktion av Faros. F Tiersch, efter "forntidens under"
Fyren Faros på ett ungerskt frimärke

Ordet Faros/Pharos

Ordet Pharos har i betydelsen fyr eller fyrbåk inlemmats i många språk:

  • romarna sade pharus,
  • spanjorer och italienare faros,
  • fransmännen phare och
  • engelsmännen har under lång tid sagt pharos.

Födsel och död

Fyren stod färdig cirka 280 f.Kr. på Faros, numera halvö, vid den västra sidan av inloppet till hamnen i Alexandria vid Nilen. Bygget av fyren pågick under många år.

600-talet e.Kr. erövrade araberna Egypten och därmed Pharos.

700-talet förstördes den övre delen av fyren i en jordbävning.

  • Men mycket av tornet klarade sig i sin ursprungliga form fram till cirka 1200, då det utsattes för ytterligare en jordbävning.
  • Lämningarna fanns kvar och användes som dagmärke till 1350-1375 då det pga jordbävning slutgiltigt störtade samman.
  • Att ruinerna stod kvar så länge antyder att tornet var av ansenlig storlek.
  • På havsbottnen nära det nuvarande Fort Kait Bey kan man i lugnt väder skymta vad som påstås vara grundmurarna till fyrtornet i Alexandria.

Hur fyren såg ut

Att en fyr har funnits på ön Faros står utom tvivel. Men hur fyren såg ut och hur stor den var är öppet för gissningar.

  • Det uppfördes på befallning av den egyptiske kungen Ptolemaios II Philadelphos som en fästning med ett högt torn, som utrustades till fyr.
  • På en sten i tornet hade arkitekten och byggmästaren ristat in "Sostratus från Knidos, Dimokrates' son, till de frälsande gudarna, för dem som färdas på havet".
  • Tornet var uppfört i vit sten och smalnade av uppåt.
  • Högst upp brann hela natten en vedeld. Bränslet fördes med häst och vagn uppför ett svagt lutande plan i tornets inre. För den sista biten använde man ett vindspel.
  • Samtida källor beskriver inte många detaljer om utseendet. Arkeologer tror emellertid att tornet kan ha varit cirka 135 m högt med basen 30 x 30 m i fyrkant.
  • Den nordafrikanske juristen Abu Abdullah Muhammed Ibn Battutta (1304 - 1377) beskrev: "Den 5 april 1326 anlände jag till Alexandria. Jag passade på att besöka fyrtornet och jag lade märke till att den ena av sidorna var rena ruinen. Mittemot ingångsdörren stod en byggnad från vilken det gick en plankbro över till innerdörren. Innanför dörren hade fyrskötaren ett rum. Det fanns många rum i fyrtornet. Murarna var nästan två och en halv meter tjocka. Var och en av fyrtornets sidor mätte 32 meter på längden.
När jag 1349 på min resa hem kom tillbaka till Alexandria och försökte besöka fyrtornet, hade det rasat så mycket att det inte längre var möjligt att komma in i det.

Skrönor

  • Det finns många skrönor om hur högt tornet var, på vilket avstånd ljuset kunde ses och på vilket avstånd man kunde upptäcka att fientliga flottor nalkades. För att kunna ha ledning av ett fyrljus på ett lite större avstånd behöver ljuset komma upp över havsytan. Egyptens stränder är flacka.
  • Om ett sjömansöga befinner sig 3 m över vattenytan kan det se ett 135 m högt föremål på högst 50 km avstånd, sedan försvinner det under horisonten på grund av jordklotets krökning.
  • Om höjden ändras +/- 15 m resulterar detta i en ändring av avståndet med +/- 2,5 km.
  • Om höjden är 60 m kan det ses på 36 km avstånd.


Jfr Faros, Ostia, Kolossen på Rhodos, Caepio, Coronna, Dover, Alexandria, världens sju underverk, antikens fyrar, medeltida fyrar, Sverige från 1721, fyr- och handelshistoria, Suez-kanalen.