Djursten: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 7: | Rad 7: | ||
[[Fil:LFl 9s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]] | [[Fil:LFl 9s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]] | ||
[[Fil:SweFlag.jpg| | [[Fil:SweFlag.jpg|65px|border|länk=svenskt fyrväsende]] | ||
[[Fil:Symbol fyr.jpg| | [[Fil:Symbol fyr.jpg|45px|border|länk=fyr]] | ||
[[Fil:Lur ritad.jpg| | [[Fil:Lur ritad.jpg|46px|border|länk=mistsignal]] | ||
[[Fil:Blixtsymbol.jpg| | [[Fil:Blixtsymbol.jpg|49px|border|länk=radiofyr]] | ||
[[Fil:Historik.jpg| | [[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]] | ||
[[Fil:Livet.jpg| | [[Fil:Livet.jpg|41px|border|länk=livet]] | ||
[[Fil:SymbolIntFyrdagen.jpg| | [[Fil:SymbolIntFyrdagen.jpg|46px|border|länk=Internationella fyrdagen]] | ||
[[Fil:Djursten2018-3682.JPG|thumb| | [[Fil:Djursten2018-3682.JPG|thumb|250px|[[Djursten]]. Foto Lars-Jonny Landström 2018]] | ||
[[Fil:Djursten2018-3685.JPG|thumb| | [[Fil:Djursten2018-3685.JPG|thumb|250px|[[Djursten]]. Foto Lars-Jonny Landström 2018]] | ||
[[Fil:215200UV04.jpg|thumb| | [[Fil:215200UV04.jpg|thumb|250px|[[Djursten]]. Foto UV]] | ||
[[Fil:215200TA01.jpg|thumb| | [[Fil:215200TA01.jpg|thumb|250px|[[Djursten]]. Foto TA]] | ||
[[Fil:215200UV02.jpg|thumb| | [[Fil:215200UV02.jpg|thumb|250px|[[Djursten]]. Foto UV]] | ||
[[Fil:Djursten g.jpg|thumb| | [[Fil:Djursten g.jpg|thumb|250px|[[Djursten]]. Vykort]] | ||
[[Fil:Djursten öppenkolfyr ritad.jpg |thumb| | [[Fil:Djursten öppenkolfyr ritad.jpg |thumb|250px|[[Djursten]] [[öppen kolfyr]]. Figur Leif Elsby]] | ||
[[Fil:1852 ÖrskDjurskUnderst.jpg|thumb| | [[Fil:1852 ÖrskDjurskUnderst.jpg|thumb|250px| Fyrarna på [[Örskär]], [[Djursten]] och [[Understen]]. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken]] | ||
[[Fil:Djursten från sjön omkr 1900.jpg|thumb| | [[Fil:Djursten från sjön omkr 1900.jpg|thumb|250px|[[Djursten]] från sjön omkr 1900. Foto Lotsverket]] | ||
[[Fil:Treskenad spegel ritad.jpg|thumb| | [[Fil:Treskenad spegel ritad.jpg|thumb|250px|[[Treskenad spegel]], sedd uppifrån. Figur Leif Elsby]] | ||
[[Fil:Djursten från sjön 1926.jpg|thumb| | [[Fil:Djursten från sjön 1926.jpg|thumb|250px|[[Djursten]] från sjön 1926. Foto Lotsverket]] | ||
[[Fil:Djursten fyr från sjön 1937.jpg|thumb| | [[Fil:Djursten fyr från sjön 1937.jpg|thumb|250px|[[Djursten]] fyr från sjön 1937. Foto Lotsverket]] | ||
[[Fil:Spaltsektorljus.jpg|thumb| | [[Fil:Spaltsektorljus.jpg|thumb|250px|[[Spaltsektor]]ljus med en rad med ordinarie samt en rad med reservlampor. Figur Leif Elsby]] | ||
[[Fil:Djursten fyre 1942.jpg|thumb| | [[Fil:Djursten fyre 1942.jpg|thumb|250px|[[Djursten]] fyr 1942. Foto Lotsverket]] | ||
[[Fil:Djursten boningshus e tillbyggn 1926.jpg|thumb| | [[Fil:Djursten boningshus e tillbyggn 1926.jpg|thumb|250px|[[Djursten]] boningshus efter tillbyggnad 1926. Foto Lotsverket]] | ||
{{#display_map: 60.369015, 18.4012 ~ ~ ~ ~ ~ Djursten | {{#display_map: 60.369015, 18.4012 ~ ~ ~ ~ ~ Djursten | ||
Rad 68: | Rad 68: | ||
'''1838-1839''' uppfördes ett nytt fyrtorn i sten. Det gamla tornet revs. Stenen återanvändes till det nya som var runt cirka 15 m högt med lanternin för spegelapparat. Ritat av J T [[Byström]]. | '''1838-1839''' uppfördes ett nytt fyrtorn i sten. Det gamla tornet revs. Stenen återanvändes till det nya som var runt cirka 15 m högt med lanternin för spegelapparat. Ritat av J T [[Byström]]. | ||
* Den stillastående spegelapparaten bestod av åtta [[parabolisk]]a speglar i polerad mässing, med var sin oljelampa. Speglarna hade en diameter av cirka 45 cm. På en ring placerades de så att de täckta cirka 240° av horisonten. | * Den stillastående spegelapparaten bestod av åtta [[parabolisk]]a speglar i polerad mässing, med var sin oljelampa. Speglarna hade en diameter av cirka 45 cm. På en ring placerades de så att de täckta cirka 240° av horisonten. | ||
== Enligt [[Underrättelse 1848]] == | |||
[[Underrättelse 1848|Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848]] | |||
"'''Djursten'''. [[Stillastående]] [[spegelfyr]]. | |||
Lat. N 60° 22'13". Long. O. om Ferrö 36° 37'46". Long O. om Greenwichs meridian 18° 21'1" | |||
På den 23 fots höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, är uppfördt ett fyrtorn af sten, som har 30 fots höjd till altanen och hvars fyrsken är 64 fot öfver vattenytan samt i klart väder bör synas på 3:ne [[mil]]s afstånd. Denna fyr, som första gången tändes den 23 Oktober 1839, består af 8 stycken polerade messings-reverberer och tjenar till rättelse för seglingen i Öresunds-Grepen och i Öregrunds skärgård. " | |||
'''1872''' installerades ytterligare två lampor med paraboliska speglar, försedda med rött lampglas, i samband med fyrfartyget [[Grepen]]s utläggning. | '''1872''' installerades ytterligare två lampor med paraboliska speglar, försedda med rött lampglas, i samband med fyrfartyget [[Grepen]]s utläggning. | ||
== Enligt [[Beskrifning 1872]] == | |||
[[Beskrifning 1872|Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872]] | |||
'''1872''' enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast, rött och vitt sken. Lat. N. 60° 22’,2. Long. O. 18° 24’,5. | '''1872''' enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast, rött och vitt sken. Lat. N. 60° 22’,2. Long. O. 18° 24’,5. |
Versionen från 14 februari 2019 kl. 18.30
Djursten, svensk fyrplats på Gräsö, NV om Öregrund, O om leden genom Öregrundsgrepen. Ålands hav. Bemannad 1767-1964
Öregrundsgrepen. På Gräsö, NV om Öregrund, O om farleden. Fyrtornet och stranden nedanför fyren är fasadbelysta
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
215200 | C 6244 | N 60 22, O 18 24 | LFl 9 s | 11,5 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1767 | 1839 | 1955 | 1964 | 15 | 20 |
Vipp och kolfyr
1759 skedde eventuellt fyring med vippfyr.
1767 uppfördes en öppen kolfyr på Djursten. Ett massivt, i basen kvadratiskt, 6,5 m högt stentorn, avsmalnande mot altanen på toppen, vilken var försedd med en järnkorg för öppen stenkolsfyring. Upp till altanen ledde en stege i trä. Ritat av Carl Cronstedt. Under
1780-talet ersattes stegen av en i sten murad trappa med räcken.
Spegelfyr
1838-1839 uppfördes ett nytt fyrtorn i sten. Det gamla tornet revs. Stenen återanvändes till det nya som var runt cirka 15 m högt med lanternin för spegelapparat. Ritat av J T Byström.
- Den stillastående spegelapparaten bestod av åtta paraboliska speglar i polerad mässing, med var sin oljelampa. Speglarna hade en diameter av cirka 45 cm. På en ring placerades de så att de täckta cirka 240° av horisonten.
Enligt Underrättelse 1848
"Djursten. Stillastående spegelfyr.
Lat. N 60° 22'13". Long. O. om Ferrö 36° 37'46". Long O. om Greenwichs meridian 18° 21'1"
På den 23 fots höga bergklint, hvarest den gamla öppna stenkolsfyren underhölls på Gräsölandet, är uppfördt ett fyrtorn af sten, som har 30 fots höjd till altanen och hvars fyrsken är 64 fot öfver vattenytan samt i klart väder bör synas på 3:ne mils afstånd. Denna fyr, som första gången tändes den 23 Oktober 1839, består af 8 stycken polerade messings-reverberer och tjenar till rättelse för seglingen i Öresunds-Grepen och i Öregrunds skärgård. "
1872 installerades ytterligare två lampor med paraboliska speglar, försedda med rött lampglas, i samband med fyrfartyget Grepens utläggning.
Enligt Beskrifning 1872
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Spegelfyr med fast, rött och vitt sken. Lat. N. 60° 22’,2. Long. O. 18° 24’,5.
- Fyrapparaten: 10 st lampor med speglar.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 67 fot (20,1 m).
- Fyrtornet: av sten, vitt.
- Lysvidd: 12 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 23 fot (6,9 m).
- Lysfält: Öresundsgrepen och skärgården söder därom.
- Tornets höjd från grund: 55 fot (15 m).
Fyren är belägen i södra delen av Öregrundsgrepen på Gräsön. Fyrapparaten består nu av 10 st lampor med paraboliska speglar, därav 2:ne tjänar till att förstärka det röda skenet i vinkeln mellan N och NNV; i övrigt är de så ställda att de belyser Öregrundsgrepen och skärgården söder om Öregrund. Fyrskenet är i riktning från N t O åt NV rött, och därifrån, sydvart över, vitt. Fyrtornet är vitkalkat. Skogen innanför fyrtornet skymmer där liggande boningshus. Djurstens fyrs huvudsakliga ändamål är, att, tillsammans med fyrfartyget Grepen, leda fartyg fritt in mellan Engelska grundet och Länsmansgrundet, för vilket ändamål fartygen bör hålla sig i den av båda fyrarna bestämda riktningslinjen, eller, om fyrfartyget icke är på sin station, hålla Djurstens fyr i S t O 5/8 O, då densamma bör synas nära överens med klockstapeln i Öregrund.”
Treskenad spegel
1873 installerades ny lanternin med sideralsken med tre paraboliska speglar försedda med en gemensam fotogenlampa (treskenad spegelapparat). I ett fönster i vaktrummet monterades tre paraboliska speglar med var sin tillhörande lampa, riktade mellan N och NNV.
Linsfyr
1882 utbyttes den treskenade spegelapparaten och lanterninen mot en ny innehållande linsapparat och fotogenlampa.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 1 fack à 30°, med krona (11 ringar) och krans (4 ringar) samt catadioptrisk spegellins 1 fack à 30°, von Otters klippapparat med urverk och lod, lodvikt 52 kg. Fotogenlampa med veke.
- Lampan för sideralsken installerades i vaktrummet för att som bifyr lysa söderut.
1883 insattes ett linsfack av 6:e ordningen och ersatte sideralskenet.
1905 uppsattes på tornet en mistklocka med tillhörande urverk. Klockan hade tidigare suttit på Eggegrunds fyr.
Lux-ljus
1927 installerades Lux-ljus och intermittenshylsa. Bifyren drogs in.
1931 utbyttes mistklockan mot tryckluftsdriven tyfon. En fotogenmotor drev kompressorn till tyfonen.
Elektriskt ljus
1945 elektrifierades fyren och mistmaskineriet.
Riktad radiofyr
1947 installerades en riktad radiofyr, som tidigare suttit i Örskär.
Riktad radiofyr: RD 186.
Frekvens: 1611 kHz. Tonfrekvens: 535 Hz. Räckvidd: 20 M.
ID-signal: DS avgivna 1 gång var 60s
Sändningstider: tjocka - kontinuerligt, klart väder - 0-5 min och 30-35 m varje timme
Kurslinjeriktning: 152°.
Sändningsschema: A, dvs längs kurslinjen lika starka signaler, vid gång mot fyren hörs första bokstaven i igenkänningssignalen starkast om styrbord, andra bokstaven starkast om babord.
1970-talets början drogs den riktade radiofyren in.
Spaltsektor
1950 installerades el i ett nytt radiofyrrum. Experiment gjordes med uppsättning av Sveriges första spaltsektorfyr, utrustad med sealed-beam- lampor.
1962 helautomatiserades fyren.
Avbemanning och personal
1964 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Djursten
Och sedan
1968 var fyrtornet målat vitt med svart bälte och svart lanternin.
- Optisk karaktär: Int(2) W 18 s, B R 9 s (2 + 7), B(2) G 12 s (2 + 2 + 2 + 6). Lysvidd: 14 M. Sektorering: 136,5 - B(2) G - 149 - Int (2) W - 156,5 - B R - 167 - Int(2) - oförstärkt vit - sydostvart. Ljusstyrka: W 40 000 cd, R 18 000 cd, G 5 800 cd. Vid dis och tjocka ökades ljusstyrkan i röd sektor med cirka 60%.
- Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 30 s (2 + 4 +2 + 22)
- Fyrtornet och stranden nedanför var fasadbelysta.
19?? kommer fyrljuset från en 6:e ordningens lins i akrylplast och halogenlampa placerad på en stolpe ute på altanen. Sealed-beam- lamporna fanns kvar men användes ej.
19?? stängdes mistsignaleringen.
Nuvarande optik: 6:e ordningen (300 mm Ø) gjuten akryllins i form av trumlins, Tideland ML-300, 60W och 10W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Landkabel, batterier
Nuvarande karaktär: LFl WRG 9 s 11 M. Lyshöjd: 20 M.
Länkar
- Ur Blänket Nr 2012:2 I kustbandet, Björn Hagelin
- Ur Blänket Nr 2015:3 Fyrmästare Axel Bergström och Ålandsexpeditionen i februari 1918, Björn Hagelin
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
Bemanning | Fm, Fv, ex. bitr. 1/9-30/4, sem.-vik. hela tiden |
Klass | Fyrplats klass: II. Dyrortsgrupp: B. |
Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Tyfon, 1 st. 7 hkr. Bolinder-motor. Mistmaskinrummet är beläget å botten av fyrtornet, som är av sten, c:a 15 m. högt inkl. lanterninen. |
Läge och natur | Vackert läge med riklig växtlighet på västra sidan av Gräsön i södra delen av Öregrundsgrepen, c:a 2 dist.min norr om Öregrund. Planteringsland: fm. 354 kvm, fv. 286 kvm |
Bostäder | Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
Hamn | Ingen brygga, ingen tjänstebåt. Dålig hamn. |
Kommunikationer | Busstrafik till och från Öregrund, en resa per dag, c:a 8 km. |
Postanstalt | Öregrund. Väg dit: c:a 8 km. Posten hämtas framme vid landsvägen c:a 1 km. från fyrplatsen. |
Handelsbod | Öregrund. |
Skola | Folkskola B c:a 6 km., skolskjutsar. Realskola i Östhammar, 2 mil från Öregrund. Inackorderingsbidrag obekant. |
Övrigt | Vid elektrifiering av platsen kommer sannolikt personalen att bli indragen. |
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Västerbyn 4:2 ägs av SjöV. Västerbyn 3:2 och 4:6 med två bostadshus samt Västerbyn 4:7 med bagarstuga, ägs av Agne Andersson/Ditte Werner (0173-33038) somhyr ut fyrmästarbostaden per dag/vecka. Parkering finns för besökare. |
Ägare | SjöV äger fyren |
Kontaktperson | www.upplandsstiftelsen.se . Sjöfartsverket, Norrköping 0771-630000. |
Vägbeskrivning | Bilfärja Öregrund - Gräsö därefter c:a 4 km bilväg till Djursten |
Övrigt | Man planerade att bygga en vippfyr 1759 men den byggdes i stället på Holmögadd. Det första fyrtornet byggdes 1767 och var ett massivt stentorn som överst hade en öppen stenkolseld i en järngryta. Denna fyr revs, nuvarande fyr uppfördes 1839 och tändes 23 oktober. Den hade en fyrapparat med 8 paraboliska mässingspeglar (diameter 18 tum, djup 7 tum) monterade i en järnring med en envekig rovoljelampa (förbrukning 2,6 cl/tim) i varje spegel. Fyren var en stillastående spegelfyr och dess sken syntes 3 mil. År 1873 installerades en sideralskensspegelapparat med envekig fotogenlampa (förbrukning 8 cl/tim) med föränderlig yta. Dagens lanternin är från 1882 då en 3:e ordn.(1000 mm) dioptrisk trumlins 30° med katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (4 ringar) samt en 30° katadioptrisk spegellins installerades tillsammans med en persiennapparat med urverk och lod (vikt 52 kg) samt en trevekig fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim) med oföränderlig yta. År 1927 installerades luxljus och år 1945 elektricitet (200W 240V lampa). Cirka 1950 monterades Sveriges första spaltsektorfyr som ett experiment. Utrustningen är fortfarande kvar men används ej längre.
År 1873 monterades i vaktrummets fönster en bifyr bestående av 3 paraboliska speglar med 3 envekiga fotogenlampor (4,2 cl/tim) med oföränderlig yta, visande rött sken. År 1882 ersattes dessa av den sideralskensspegelapparat med envekig fotogenlampa (förbrukning 8 cl/tim) för föränderlig yta som från 1873 hade funnits i huvudfyren. År 1893 installerades en 6:e ordn.(300 mm) 90° trumlins och rotator med mörka skärmar. Bifyren släcktes 1928. Mistsignalering utfördes från 1905 med en klocka med urverk (från Eggegrund) och från 1931 med tyfon som först drevs av komprimerad luft och från 1945 av elektricitet. |
Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne 1935, fyren. |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Öregrundsgrepen
Här finns fyrarna:
Jfr Ålands hav, svenskt fyrväsende, öppen kolfyr, vippfyr, treskenad spegel, fotogen, fyrljusreflektor, fyroptik, spegellins, Lux-ljus, klippapparat, spaltsektorfyr, mistsignal, tyfon, bifyr, akryllins, Grepen, Engelska Grundet, Eggegrund, Cronstedt, Byström, Öregrundsgrepen.