Danskt fyrväsende

Från fyrwiki
Version från den 10 december 2015 kl. 10.09 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

SweFlag.jpg DKFlag.jpg NorFlag.jpg FiFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Historik.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Vantskruv.jpg Kompassros ritad.jpg KanalSymbol.jpg Symbol Person.jpg Maskaron.jpg

MåseskärFörlängd.jpg

SkagerackNordsjönKattegattSödra ÖstersjönTunöTunöVesborgVesborgStribStribBaagöBaagöHelnäsHelnäsSkjoldnäsSkjoldnäsKegnäsKegnäsKeldsnorKeldsnorSejeröSejeröRösnäsRösnäsSprogöSprogöKnudshovedKnudshovedLindesnesLindesnesSkagenSkagenHirtshalsHirtshalsRubjerg KnudeRubjerg KnudeHanstholmHanstholmLodbjergLodbjergTyborönTyborönBovbjergBovbjergLyngvigLyngvigBlåvandshukBlåvandshukPater NosterPater NosterGöteborgGöteborgLäsöLäsöNidingenNidingenAnholtAnholtFornäsFornäsSpodsbjergSpodsbjergKullenKullenNakkehovedNakkehovedKronborgKronborgFalsterboFalsterboStevnsStevnsMönMönGedserGedserArkonaArkonaRönneRönneChristiansöChristiansöHammer OddeHammer OddeHammerenSvanekeSvanekeDueoddeDueodde
Några danska fyrplatser (och några angränsande). Figur Leif Elsby

DKFlag.jpg Danskt fyrväsende

71 SWHorns RevERVylGrådybHR 1Danskt fyrväsendeSkagens RevLäsö NordLäsö TrindelLäsö RendeKobbergrundÖstre FlakHals BarreÅlborg BugtAnholt NordAnholt KnobSchultz GrundKattegatt SWKattegatt SGilleleje Flak NLappegrundDrogdenHalskov RevMön SEKadetrendenGedser RevSkagens RevLäsö NordLäsö TrindelLäsö RendeKobbergrundÖstre FlakHals BarreÅlborg BugtAnholt NordAnholt KnobSchultz GrundKattegatt SWKattegatt SGilleleje Flak NLappegrundDrogdenHalskov RevMön SEKadetrendenGedser Rev71 SWHorns RevERVylGrådybHR 1
Klickbara karta över danska fyrskeppsstationer. Figur Leif Elsby
Idag används för sjöfart besvärliga grundflak för basering av områden med vindkraftverk

Några danska f.d. bemannade fyrplatser och fyrskeppsstationer, alfabetiskt

A Anholt, Anholt Knob, Anholt Nord

B Baagö, Bovbjerg, Blåvandshuk

C Christiansö

D Drogden, Dueodde

E ER

F Fakkebjerg, (Falsterbo), Fornäs

G Gedser, Gedser Rev, Gilleleje Flak N, Grådyb

H Hals Barre, Halskov, Halskov Rev, Hammeren, Hammer Odde, Hanstholm, Helnäs, Horns Rev, HR 1

K Kadetrenden, Kattegatt S, Kattegatt SW, Kegnäs, Keldsnor, Knudshoved, Kobbergrund, Kronborg, (Kullen)

L Lappegrund, Lodbjerg, Lyngvig, Läsö, Läsö Nord, Läsö Rende, Läsö Trindel

M Mön, Mön SE

N Nakkehoved, (Nidingen)

R Rubjerg Knude, Rönne, Rösnäs

S Schultz Grund, Sejerö, Skagen, Skagens Rev, Skjoldnäs, Spodsbjerg, Sprogö, Stevns, Strib, Svaneke

T Tyborön, Tunö

V Vengeance Grund, Vesborg, Vyl

Å Ålborg Bugt

Ö Östre Flak

Utveckling

Cirka 1202 uppfördes på Falsterbo den första fyren i Danmark och Norden.

1400-talet anbringades en fyrlykta i Köge kyrktorn samt en öppen kolfyr i Dragör.

1560 beordrade Fredrik II att fyr skulle uppföras på Skagen, Anholt och Kullen.

1561 grundades det danska fyrväsendet. Detta var direkt underställt den danske kungen med länsherren som övervakande ansvarig och en lokalt boende person, vanligen tullaren, som förde tillsynen på fyrvaktarna. Öppen kolfyr användes för att ge fyrskenet.

1627 konstruerades vippfyren som uppfördes bland annat på Skagen (den första), Anholt (den sista i bruk i Danmark 1788), Falsterbo (den sista i bruk i Sverige 1796), Nidingen (dubbelfyr), Kvitsöy (Norge) och Spurn Point (England).

1631 gav kungen fyrarna i entreprenad till Jens Pedersen Grove, som anställdes som fyringsforvalter (fyrmästare).

  • Han fick en årlig summa av 3 500 riksdaler för skötseln av Skagen, Anholt, Nidingen (2 fyrar), Kullen och Falsterbo.
  • Beloppet skulle minskas med 200 riksdaler för var natt som fyringen försummades.
  • Han skulle stå för utgifter för järn, fyrfat samt avlöning till fyrvaktarna.
  • Kronans bönder skulle dock transportera kolen från skepp till fyrarna.

Efter krig med frederna i Brömsebro 1645 och Roskilde 1658 avträddes fyrplatserna Kullen, Falsterbo och Nidingen till Sverige. Därpå följde en period på mer än 100 år då det danska fyrbyggandet gick i stå.

1700 upphörde denna ordning med entreprenad för fyrarna. Se entreprenör.

  • Då underställdes fyrväsendet Räntekammaren (dåtidens finansministerium) och en fyrmästare anställdes för varje fyrplats.

1772 tändes fyren på Kronborg och de två på Nakkehoved.

  • Öresundstullen höjdes med hänvisning till fyravgiften för dessa.
  • Detta accepterades dock inte av de sjöfarande.
  • I en kunglig förordning daterad 17 augusti 1772 meddelades då att om inte avgiften accepterades så skulle fyrarna släckas den 1 december 1772.
  • Så blev det. Det datumet släcktes fyrarna och förblev så släckta i 28 år.

1797 övertog amiral Poul Löwenörn (1751-1826) ledningen för det danska lots- och fyrväsendet, som han organiserade om och ledde fram till 1815.

1798 den 2 mars presenterade Löwenörn sin plan om utbyggnaden av det danska fyrväsendet för Fredrik Moltke, 1:e deputerade i Generaltullkammaren.

Under 1800-talet utvecklades det danska fyrväsendet med ett flertal fyrar.

1852 övertog Carl Frederik Grove (1822-1883) ansvaret för det danska fyrväsendet, som han ledde fram till 1883. (Jämför von Heidenstam i Sverige)

  • Han utarbetade en plan för uppgifter och dess utveckling.
  • Denna överlämnades till den danske kungen som tillsatte en kommission.

1854 lämnade kommissionen sitt betänkande där behovet av en fyr vid Hirtshals påpekades.

  • Samtidigt påbjöd man en mörkläggning av kusten syd om Hanstholm för att avhålla fartygen från att komma nära den jylländska sydvästkusten, där många förlisningar skedde.

1883 avled C F Grove.

1893-1927 leddes det danska fyrväsendet av Hans Viggo Ravns.

Öresundstullen

1429 började den danske kungen att ta upp transitotull i Öresund, öresundstullen.

  • Pengarna gick i kungens egen ficka. Med dem kunde han "leva som en kung".
  • Med tiden tillkom flera mindre och större tullar och avgifter.
  • Öresundstullen kom att leda till många krig och osämja samt till byggandet av Göta kanal

1857 upphörde öresundstullen.

Den första danska fyr

Nuvarande fyrtorn

År ___ Fyrplats ___________ Farvatten ________ Huvudtyp __ Lyshöjd __ Tornhöjd __ Material

  • 1561 __ Skagen _________ Jyllands Norspets_ Angöring ____ 44 _______ 46 ______ Tegel
  • 1561 __ Anholt _________ Kattegatt ________ Angöring ____ 40 _______ 42 ______ Tegel
  • 1561 __ Kullen _________ Öresund __________ Angöring ____ 78,5 _____ 15 ______ Granit
  • 1624 __ Nidingen________ Kattegatt ________ Angöring ____ 25 _______ 24 ______ Sten
  • 1627 __ Falsterbo ______ Södra Östersjön __ Angöring ____ 24 _______ 25 ______ Tegel
  • 1705 __ Baagö __________ Lilla Bält _______ Ledfyr ______ 12 ________ 8 ______ Tegel
  • 1727 __ Halskov ________ Lilla Bält _______ Postfyr Ledfyr
  • 1750 __ Knudshoved _____ Stora Bält _______ Ledfyr ______ 16 _______ 12 ______ Tegel
  • 1772 __ Nakkehoved _____ Kattegatt ________ Angöring ____ 54 _______ 21 ______ Tegel
  • 1772 __ Kronborg _______ Öresund __________ Ledfyr ______ 34
  • 1800(?) Sprogö _________ Stora Bält _______ Angöring ____ 44 _______ 19 ______ Tegel
  • 1801 __ Tunö ___________ Kattegatt ________ Ledfyr ______ 31 _______ 25 ______ Tegel
  • 1802 __ Gedser _________ Södra Östersjön __ Angöring ____ 26 _______ 20 ______ Tegel
  • 1805 __ Christiansö ____ Södra Östersjön __ Angöring ____ 29 _______ 16 ______ Tegel
  • 1806 __ Fakkebjerg _____ Stora Bält _______ Angöring ____ 37 ________ 7 ______ Sten
  • 1818 __ Stevns _________ Öresund __________ Angöring ____ 64 _______ 27 ______ Kalksten
  • 1843 __ Hanstholm ______ Nordsjön _________ Angöring ____ 65 _______ 23 ______ Tegel
  • 1844 __ Rösnäs _________ Stora Bält _______ Angöring ____ 24 _______ 15 ______ Tegel
  • 1845 __ Kegnäs _________ Flensburg Fjord __ Ledfyr ______ 32 _______ 18 ______ Tegel
  • 1845 __ Mön ____________ Södra Östersjön __ Angöring ____ 25 _______ 13 ______ Tegel
  • 1845 __ Spodsbjerg _____ Kattegatt ________ Ledfyr ______ 40 ________ 9 ______ Tegel
  • 1852 __ Sejerö _________ Kattegatt ________ Angöring ____ 33 _______ 19 ______ Tegel
  • 1858 __ Vesborg ________ Kattegatt ________ Angöring ____ 36 _______ 19 ______ Tegel
  • 1863 __ Hirtshals ______ Skagerack ________ Angöring ____ 57 _______ 35 ______ Klinker
  • 1877 __ Bovbjerg _______ Nordsjön _________ Angöring ____ 62 _______ 26 ______ Tegel
  • 1880 __ Dueodde ________ Södra Östersjön __ Angöring ____ 48 _______ 47 ______ Arm. betong
  • 1881 __ Skjoldnäs ______ Sydfynska havet __ Angöring ____ 32 _______ 22 ______ Granit
  • 1883 __ Strib __________ Lilla Bält _______ Ledfyr ______ 21 _______ 21 ______ Tegel
  • 1884 __ Lodbjerg _______ Nordsjön _________ Angöring ____ 48 _______ 35 ______ Granit
  • 1885 __ Keldsnor _______ Stora Bält _______ Angöring ____ 39 _______ 34 ______ Tegel
  • 1888 __ Blåvandshuk ____ Nordsjön _________ Angöring ____ 55 _______ 39 ______ Betong
  • 1892 __ Fornäs _________ Kattegatt ________ Angöring ____ 32 _______ 27 ______ Granit
  • 1895 __ Hammer Odde ____ Södra Östersjön __ Angöring ____ 21 _______ 12 ______ Tegel
  • 1900 __ Rubjerg Knude __ Nordsjön _________ Släckt ______ 90 _______ 23 ______ Tegel
  • 1901 __ Helnäs _________ Lilla Bält _______ Ledfyr ______ 30 _______ 28 ______ Tegel
  • 1906 __ Lyngvig ________ Nordsjön _________ Angöring ____ 53 _______ 38 ______ Tegel

Danska fyrskeppsstationer, kronologiskt

År _________ Fyrskeppsstation _ Placering

Minsvepta leder

Under andra världskriget lade framför allt tyskar och engelsmän ut omfattande områden med mineringar. När freden väl var ett faktum återstod ett tålamodsprövande arbete med att svepa områdena fria från minor. Till att börja med koncentrerade man sig på att skapa säkra leder. De markerades tillfälligt med fyrskepp, tills man minsvept så mycket att "allt" betraktades som säkert.

Bland annat sveptes och markerades följande leder:

Tabell danska fyrskeppsstationer

Anholt Knob ______ Anholt Nord ______ Drogden __________________ ER (Esbjerg Route)

Gedser Rev _______ Gilleleje Flak N _ Grådyb ___________________ Hals Barre

Halskov Rev ______ Horns Rev ________ HR 1 (Hanstholm Route 1) _ Kadetrenden

Kattegatt S ______ Kattegatt SW _____ Kobbergrund ______________ Lappegrund

Läsö Nord ________ Läsö Rende _______ Läsö Trindel _____________ Mön SE

Skagens Rev ______ Schultz Grund ____ Vengeance Grund __________ Vyl

Ålborg Bugt ______ Östre Flak _______ 71 SW

Tabell danska fyrskepp

Fyrskib Nr I _________ Fyrskib Nr II _________ Fyrskib Nr III _________ Fyrskib Nr IV

Fyrskib Nr V _________ Fyrskib Nr VI _________ Fyrskib Nr VII _________ Fyrskib Nr VIII

Fyrskib Nr IX ________ Fyrskib Nr X __________ Fyrskib Nr XI __________ Fyrskib Nr XII

Fyrskib Nr XIII ______ Fyrskib Nr XIV ________ Fyrskib Nr XV __________ Fyrskib Nr XVI

Fyrskib Nr XVII ______ Fyrskib Nr XVIII ______ Fyrskib Nr XIX _________ Fyrskib Nr XX

Fyrskib Nr XXI

Motorfyrskib Nr I ____ Motorfyrskib Nr II ____ Motorfyrskib Nr III ____ Motorfyrskib Nr IV

Några danska utsjöfyrar

  • 1887 __ Nordre Röse fyr (Kastrup) __ byggd för att vara bemannad
  • 1892 __ Lysegrund
  • 1896 __ Själlands Rev
  • 1891 __ Läsö NW rev
  • 1907 __ Kobbergrund ________________ omkullvält av isen år 1922
  • 1912 __ Hals Barre _________________ byggd för att vara bemannad
  • 1937 __ Drogden ____________________ byggd för att vara bemannad
  • 1965 __ Läsö Rende kassunfyr _______ ersatte fyrskeppsstation Läsö Rende

Danska radiofyrar

Skagerack: Hanstholm, Hirtshals, Skagens Rev, Skagens hamn

Kattegatt: Hirsholm, Läsö Nord, Läsö Rende, Hals Barre, Fredrikshavn, Ålborg Bugt, Anholt Nord, Nakkehoved, Sletterhage, Kattegatt SW

Öresund: Middelgrunds Fort, Drogden, Hestehoved, Stevns, Gedser Rev

Södra Östersjön: Hammer Odde, Rönne

Decca Navigator

1946 öppnades världens första civila Decca-kedja genom att kedjan på den engelska sydkusten permanentades.

1947 byggdes den danska kedjan, den första fasta Decca-kedjan i Skandinavien. Den hade nr 7B. Den täckte Öresund, Kattegatt och Nordsjön. Den bekostades av Decca i London. Se Decca Navigator

D-GPS

1995 hade den danska motsvarigheten till Sjöfartsverket i drift 3 referensstationer för D-GPS:

Station _________ Frekvens (kHz)

Vindgenerator

Idag används grundflak för basering av områden med vindkraftverk för framställning av elektricitet


Jfr fyr- och handelshistoria, öresundstullen, öppen kolfyr, vippfyr, täckt stenkolsfyr, Löwenörn, Grove, Heidenstam, fyrskepp, Decca Navigator, norskt fyrväsende, finskt fyrväsende