Dämman: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med ''''Dämman''', grund, fyrplats och kassunfyr i Kalmarsund. '''Fyrplatsen bemannad 1874-1968'''. Lat. N. 57° 3’,6. Long. O. 16° 40’,5. Lotsverket valde att fylla u...')
 
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 11: Rad 11:
* ”Omgående spegelfyr med blänk. På det i norra delen av Kalmarsund belägna undervattensgrundet Dämman, SO om Wållö lotsplats, kommer att på utfylld grund byggas en fyr, som anses under 1874 bliva tänd. Vågbrytaren, som åt byggnaden skall ge skydd mot sjö- och isgång, är under innevarande år fullbordad, och grunden för fyrbyggnaden till en del utlagd.”
* ”Omgående spegelfyr med blänk. På det i norra delen av Kalmarsund belägna undervattensgrundet Dämman, SO om Wållö lotsplats, kommer att på utfylld grund byggas en fyr, som anses under 1874 bliva tänd. Vågbrytaren, som åt byggnaden skall ge skydd mot sjö- och isgång, är under innevarande år fullbordad, och grunden för fyrbyggnaden till en del utlagd.”
   
   
'''1872''' påbörjades grundläggningsarbetet under ledning av kapten C Knös vid Väg & Vattenbyggnadskåren. Fyrbyggnadens två understa våningar uppfördes i sten och den översta i trä. Byggnaden innehöll även ett rum för lotsar. Ritningar hade utförts av L Fr [[Lindberg]], G E [[Höjer]] samt A T [[Gellerstedt]]. Överst på det ena gaveln monterades ett rikt dekorerat hängtorn med en lanternin och fyrapparat. För fyrmästare och fyrvaktare byggdes dessutom ett boställe vid Svartö hamn nära Mönsterås.  
'''1872''' påbörjades grundläggningsarbetet under ledning av kapten C Knös vid Väg & Vattenbyggnadskåren. Fyrbyggnadens två understa våningar uppfördes i sten och den översta i trä. Byggnaden innehöll även ett rum för lotsar. Ritningar hade utförts av L Fr [[Lindberg]], G E [[Höjer]] samt A T [[Gellerstedt]]. Överst på den ena gaveln monterades ett rikt dekorerat hängtorn med en lanternin och fyrapparat.  
* Fyrapparaten var en omgående [[treskenad spegel]] med fotogenlampa, urverk och lod, lodvikt 20 kg.  
* Fyrapparaten var en omgående [[treskenad spegel]] med fotogenlampa, urverk och lod, lodvikt 20 kg.  
* För fyrmästare och fyrvaktare byggdes dessutom ett boställe vid Svartö hamn nära Mönsterås.


'''1874''' stod Dämman klar, Sveriges första utsjöfyr.  
'''1874''' stod Dämman klar, Sveriges första utsjöfyr.  

Versionen från 27 november 2013 kl. 16.52

Dämman, grund, fyrplats och kassunfyr i Kalmarsund.

Fyrplatsen bemannad 1874-1968. Lat. N. 57° 3’,6. Long. O. 16° 40’,5.

Lotsverket valde att fylla ut grundet och på detta bygga en fyrplats, i stället för att markera grundet med ett "fyrfartyg". På så vis blev det Sveriges första utsjöfyr.

	(Här skall karta och bild in)

Fyrplatsen Dämman

1872 enligt Lotsstyrelsen:

  • ”Omgående spegelfyr med blänk. På det i norra delen av Kalmarsund belägna undervattensgrundet Dämman, SO om Wållö lotsplats, kommer att på utfylld grund byggas en fyr, som anses under 1874 bliva tänd. Vågbrytaren, som åt byggnaden skall ge skydd mot sjö- och isgång, är under innevarande år fullbordad, och grunden för fyrbyggnaden till en del utlagd.”

1872 påbörjades grundläggningsarbetet under ledning av kapten C Knös vid Väg & Vattenbyggnadskåren. Fyrbyggnadens två understa våningar uppfördes i sten och den översta i trä. Byggnaden innehöll även ett rum för lotsar. Ritningar hade utförts av L Fr Lindberg, G E Höjer samt A T Gellerstedt. Överst på den ena gaveln monterades ett rikt dekorerat hängtorn med en lanternin och fyrapparat.

  • Fyrapparaten var en omgående treskenad spegel med fotogenlampa, urverk och lod, lodvikt 20 kg.
  • För fyrmästare och fyrvaktare byggdes dessutom ett boställe vid Svartö hamn nära Mönsterås.

1874 stod Dämman klar, Sveriges första utsjöfyr.

1890 erhöll fyrplatsen en mistlur driven för hand.

1904 installerades på taket en ny lanternin med lins av 3:e ordningen, Lux-ljus och von Otters persiennapparat. Dessa hade 1903 nedmonterats från det norra tornet på Gotska Sandön, som då släcktes. Dessutom utbyttes mistluren mot en mistsirén (tyfon?).

  • Linsen av 3:e ordningen var en dioptrisk trumlins (1000 mm Ø) med 4 fack à 72°, med krona på alla facken och krans på 3 av facken.

1925 utbyttes persiennapparaten mot en intermittensapparat, även den med urverk ock lod.

1928 uppsattes en signalställning för "vissa fall av nödlägen". Vågbrytaren och hamnen hade olika år förstärkts ett antal gånger.

1968 släcktes fyren, nu ersatt av en ny kassunfyr med samma namn.

  • Fyrplatsen avbemannades.

19?? såldes fyrplatsen. Där bedrivs hotell- och restaurangverksamhet.

Nuvarande optik: (nedmonterad) Nuvarande karaktär (2000): (släckt)


Kassunfyren Dämman

1968 tändes kassunfyren. WGS-84 Lat. N. 57° 3’,4. Long. O. 16° 41’,4. Orange 21 m högt fyrtorn med svart bälte och grå sockel i vattnet. Fyrapparaten utrustad med lins av 4:e ordningen (500 mm Ø), elektriskt ljus med dalén-reserv.

  • Optisk karaktär: K WRG 4 s 15 M. Ljusstyrka: W 14 000 cd, R 3 600 cd, G 1 800 cd.

19?? infördes solpaneldrift.

2000 var tornet 21 m högt, målat orange med svart bälte och grå sockel i vattnet.

Nuvarande karaktär (2000): LFl WRG 8 s 9 M. Lyshöjd: 20,0 m. Racon: ( _ . . . ) 30 s.

Jfr Kalmarsund, Lotsverket, treskenad spegel, spegelfyr, utsjöfyr, kassunfyr, mistsignal, Lux-ljus, klippapparat, racon, intermittenshylsa, utsjöfyr, optiska signalanordningar, dalén-reserv, solpaneldrift.