Carlsten: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 36: Rad 36:
* 1871 fick Marstrand elektrisk telegraf, se [[telegraf och telefon]].  
* 1871 fick Marstrand elektrisk telegraf, se [[telegraf och telefon]].  
* 1886 fick Marstrand [[telefon]].  
* 1886 fick Marstrand [[telefon]].  
* 1889 fick Hamngatan elektriska båglampor, se [[båglampa]].  
* 1889 fick Hamngatan elektriska båglampor, se [[bågljus]].  
** Marstrand blev därigenom den första stad i Sverige som införde kommunal elektrisk utomhusbelysning.  
** Marstrand blev därigenom den första stad i Sverige som införde kommunal elektrisk utomhusbelysning.  


Rad 57: Rad 57:
  (Här skall bild in)
  (Här skall bild in)


'''1819''' började [[rovolja]] att användas som lysolja. (Den "stora" sillperioden varade 1747-1808 och därefter tröt [[silloljan]].)  
'''1819''' började [[rovolja]] att användas som lysolja. (Den "stora" sillperioden varade 1747-1808 och därefter tröt [[sillolja]]n.)  


'''1822''' utbyttes lanterninen av trä mot en dito i järn och installerades nya "[[Argand]]ska" lampor tillverkade i England.  
'''1822''' utbyttes lanterninen av trä mot en dito i järn och installerades nya "[[Argand]]ska" lampor tillverkade i England.  
Rad 78: Rad 78:


== Mer om fästningen ==
== Mer om fästningen ==
* 1854 den 7 mars befalldes i ett kungligt brev att samtliga fångar på fästningen skulle transporteras till andra platser i landet. Anledningen var att en eventuell indragning i Krimkriget skulle göra det svårt att samtidigt ha fästningen som försvarsanläggning och fängelse fullproppat med förbrytare. 20 dagar senare fördes de 232 livstidsfångarna ombord på en galeas som bogserades in till Göteborg av ångfartyget Freja. 32 fångar fick stanna på Nya Älvsborg medan resten fördes till skansen Kronan i Göteborg.  
* 1854 den 7 mars befalldes i ett kungligt brev att samtliga fångar på fästningen skulle transporteras till andra platser i landet. Anledningen var att en eventuell indragning i Krimkriget skulle göra det svårt att samtidigt ha fästningen som försvarsanläggning och fängelse fullproppat med förbrytare. 20 dagar senare fördes de 232 livstidsfångarna ombord på en galeas som bogserades in till Göteborg av ångfartyget Freja. 32 fångar fick stanna på Nya [[Älvsborg]] medan resten fördes till skansen Kronan i Göteborg.  
* 1857 ansågs utbyggnaden av Carlstens fästning vara avslutad.  
* 1857 ansågs utbyggnaden av Carlstens fästning vara avslutad.  
* 1868 släcktes fyren den 1 november, samma dag ersatt av fyrljuset från Pater Noster och hamnfyren i Marstrand. Fyrtornet för fyren på Carlsten revs. Det hade varit beläget på toppen av centraltornet.  
* 1868 släcktes fyren den 1 november, samma dag ersatt av fyrljuset från [[Pater Noster]] och [[hamnfyr]]en i Marstrand.  
** '''Fyrtornet för fyren på Carlsten revs'''. Det hade varit beläget på toppen av centraltornet.  
* 1882 upphörde Carlstens fästning som funktion att vara militär fästning i landets fasta försvar.  
* 1882 upphörde Carlstens fästning som funktion att vara militär fästning i landets fasta försvar.  
   
   
Jfr [[Norberg]], [[fyrljusreflektor]], [[Argand]], [[sillolja]], [[rovolja]], [[blänk]], [[Pater Noster]], [[Marstrands hamnfyr]], [[Västerhavet]], [[Hanö]], [[kontinentalsystemet]], [[Diana]], [[Lasse-Maja]], [[straff]], [[elektriskt ljus]], [[Saumarez]], [[telegraf]], [[Christiansö]], [[Dreutzer]], [[optisk telegraf]].
Jfr [[Norberg]], [[fyrljusreflektor]], [[Argand]], [[sillolja]], [[rovolja]], [[blänk]], [[Pater Noster]], [[Marstrand]]s [[hamnfyr]], [[Västerhavet]], [[Hanö]], [[kontinentalsystemet]], [[Diana]], [[Lasse-Maja]], [[straff]], [[elektriskt ljus]], [[Saumarez]], [[telegraf och telefon]], [[Christiansö]], [[Dreutzer]], [[optisk telegraf]].

Versionen från 9 januari 2014 kl. 19.39

Carlstens fyr, fyrinrättning uppförd på Carlstens fästning i Marstrand i Bohuslän.

Fyren bemannad 1782-1868. WGS-84 Lat. N. 57° 53’. Long. O. 11° 35’.

Staden Marstrands historia

  • På 1200-talet blev Marstrands stad, anlagd av den norske kungen Håkon Håkonsson. Den centrala delen ligger på Marstrandsön, som med Koön på norra sidan gav en skyddad hamn, som ofta var isfri eller bara lätt tillfrusen på vintrarna.
  • På 1270-talet uppfördes kyrkan, ursprungligen som klosterkyrka för franciskanermunkarna.
  • 1442 är dock de äldsta bevarade stadsprivilegierna från. Marstrand fick rätt att uttaga så kallad pundtull från varje fartyg som anlöpte kusten. Borgarna fick rätt att driva handel var och när de ville i hela Bohuslän.
  • 1531 revs det norska, katolska klostret byggt i trä av lutheranskt sjöfolk från Danmark och Lübeck. De ansåg sig behöva virket som bränsle för att värma sig med under de kalla marsdagarna.
  • 1556-1589 varade en rik sillfiskeperiod. Marstrand var då centrum för fiskhandeln i Bohuslän och utmålades som ett syndens Sodom och Gomorra. När sillen kom betydde det rikedom, när den gått fattigdom.
  • 1566 försökte svenskarna att inta den rika, norska staden men försöket misslyckades.
  • 1581 lades allt sillfiske i hela Bohuslän under Marstrand. Utländska köpmän förbjöds att bedriva handel norr om staden.
  • 1586 jämnades staden med marken i en förödande eldsvåda. Två år senare försvann sillen med både rikedom och syndfullhet.
  • 1643, 1669, 1682 och 1699 härjades staden åter av svåra bränder.
  • 1656-1658 anlades en skans på Fiskholmen (svenskt namn Hedvigsholmen).
  • 1658 vid freden i Roskilde blev Bohuslän svenskt och därmed Marstrand som förlorade sina privilegier. Samtidigt avtog sillfisket och Göteborg började växa vilket fick till följd att Marstrands betydelse minskade.

Fästningen och mer om Marstrand

  • 1667 började fästningen Carlsten, efter ritningar av Erik Dahlberg (1625-1703), att uppföras på Marstrandsön. Fästningen har därefter byggts till under flera perioder. I början av 1700-talet var vallarna runt den stora borgården med det centrala tornet färdiga. På 1700- och 1800-talen byggdes de yttre delarna. 1860 bedömdes fästningen vara färdigbyggd.
  • 1677 intogs fästningen av en dansk- norsk flottstyrka ledd av Ulrik Fredrik Gyldenlöwe (1638-1704), dansk ståthållare i Norge och son till kung Fredrik III av Danmark. Detta skedde under det dansk-svenska kriget 1675-1679. Byggandet av skansen Gustavsborg i det södra inloppet till hamnen var då påbörjat.
  • 1719 intogs fästningen åter av en dansk- norsk flottstyrka, denna gång ledd av den norske sjöhjälten och amiralen Peder Tordenskjold (1691-1720) och som samtidigt beslagtog delar av den svenska flottan. Den 10 juli besattes Koön utan att möta något större motstånd och Tordenskjold hade snart också satt sig i besittning av fästningens utanverk. Den 15 juli kapitulerade Danckwardt och överlämnade Sveriges då starkaste fästning till fienden med alla sina förråd.
  • 1734 påbörjades byggandet av skansen Fredriksborg i det norra inloppet till hamnen.
  • 1746 besöktes staden av Carl von Linné.
  • Staden blomstrade i samband med sillperioderna. Den "stora" sillperioden 1747-1808 var den längsta kända.
  • 1775-1794 var Marstrand "porto franco" dvs frihamn och fristad. Detta innebar bland annat att vilket lands fartyg som helst fick fritt in- och utföra varor på Marstrand, och att vem som helst oavsett trosbekännelse kunde bosätta sig där. Flera judiska familjer, som senare kom att bli verksamma i Göteborg, invandrade. Svensk eller utlänning som flydde till Marstrand för någon förbrytelse som inte gällde ära eller liv kunde oantastad till person och egendom vistas i staden så länge han förblev där. Undantagna var politiska förbrytare och fångar på Carlstens fästning vilka lyckats rymma utanför murarna. Staden ansågs från svensk sida som utländsk ort. Varuutbytet mellan Marstrand och det övriga Sverige var alltså underkastat tullbehandling med undantag för livsmedel från fastlandet avsedda att säljas på torget. Smugglingen tog fart. Sillen kom tillbaka och staden blomstrade under denna tid.
  • För att få arbetskraft för fästningsbygget infördes "Marstrandsarbete" som straff i den svenska lagen. Straffets längd varierade från ett par år till livstid och utdömdes för såväl små som stora försyndelser. Fångarna arbetade och levde under vidriga förhållanden med hög dödlighet. De fick bära halsok och så kallad järnklädning, kedjor runt armar och ben. Den kanske mest kände fången Lars "Lasse-Maja" Molin dömdes 1813 till livstids marstrandsarbete men benådades 1837 av kung Karl XIV Johan. Den därnäst mest kände fången var Carl Fredrik Lilja, på Carlsten 1853-1854.
  • 1780 hade kolonien med judar blivit så stor att en mosaisk församling kunde bildas. Två år senare fick de sin första synagoga, inrymd i ett valv i strandverket Fredriksborg, och utgör Sveriges äldsta mosaiska tempel.
  • 1800 invigdes en optisk telegraf på Carlstens fästning. Den stod via Hisingen i förbindelse med Göteborg. I 70 år stod den stora träställningen på fästningen och sände budskap med militärt och civilt innehåll. 1871 ersattes den av elektrisk telegraf till Marstrand.
  • 1810, då Sverige av Napoleon tvingats förklara England krig, belägrades Marstrand av en engelsk flotta anförd av den ryktbare amiralen James de Saumarez ombord på flaggskeppet Victory. Belägringen blev bara ett spegelfäkteri och den engelska flottan drog vidare till Vinga varifrån kriget fortsattes med diplomati.
  • Sedan 1822 har Marstrand varit badort, sedan 1843 och Oscar II:s tid Sveriges främsta.
  • 1824 utbröt en större brand i staden. 59 fastigheter brann ner. 300 personer blev husvilla.
  • 1835 ersattes skansen Gustavsborg av det strax intill liggande Södra Strandverket.
  • 1854 tömdes Carlstens fästning på de där inhysta 232 livstidsfångarna. En av dessa var den beryktade Carl Fredrik Lilja.
  • 1868 fick Marstrand reguljär förbindelse med omvärlden via ett eget ångbåtsbolag med järnångare med propeller.
    • Detta hade med turlista trafik från Göteborg till Strömstad med ett antal mellanliggande orter som anlöptes.
  • 1871 fick Marstrand elektrisk telegraf, se telegraf och telefon.
  • 1886 fick Marstrand telefon.
  • 1889 fick Hamngatan elektriska båglampor, se bågljus.
    • Marstrand blev därigenom den första stad i Sverige som införde kommunal elektrisk utomhusbelysning.

Fyren på Carlsten

1781, den 15 februari, stod ett tillkännagivande i Inrikes Tidningar: "Till de sjöfarandes efterrättelse länder att på Carlstens eller Marstrands Fästnings Torn är en fyrbåk inrättad med 6 Bränspeglar, hvilka drifvas af ett urverk, så att de på 5 minuter gå rundt om och gifva under den tid ett skiftande sken af 6 starka och 3 svaga ljus. Denna fyr kommer att tändas den 1 nästkommande augusti."

1782, den 1 augusti, tändes fyrljuset i Carlstens fyr. Fyren var placerad högst upp på Carlstens fästning och var ritad av C Wijnblad. Tornet var runt, lågt och murat i tegel. Det kröntes av en lanternin av trä med spira, kula och vimpel.

	 (Här skall bild in)

Fyrapparaten, världens första med runt en vertikal axel omgående lampor med speglar, var konstruerad av Jonas Norberg. Sex grunda paraboliska speglar av förgylld koppar var monterade på en omgående ställning, som drogs runt av ett urverk. På ställningen satt tre oljelampor. Speglarna var monterade parvis och i vinkel så att varje par utnyttjade ljuset från en oljelampa placerad i respektive brännpunkt. De var en vidareutveckling av fyrljusen från Korsö fyr.

	 (Här skall bild in)

Genom speglarnas placering fick man 6 starka blänk "under varje omgång", som tog 5 minuter. Carlstens fyr blev därigenom världens första blänkfyr. Som lysolja användes sillolja.

  • Norbergs fyrapparat fick efterföljare i Dieppe, Liverpool, Christiansö, m fl fyrar)

1784 kompletterades fyrapparaten med ytterligare tre mindre speglar, vardera med sin oljelampa. Genom speglarnas placering fick man 6 starka och 3 svaga ljus "under varje omgång", som var 5 minuter.

	 (Här skall bild in)

1819 började rovolja att användas som lysolja. (Den "stora" sillperioden varade 1747-1808 och därefter tröt silloljan.)

1822 utbyttes lanterninen av trä mot en dito i järn och installerades nya "Argandska" lampor tillverkade i England.

1829 installerades nya paraboliska speglar, konstruerade av lotskapten Dreutzer i Göteborg.

1836 installerades ny spegelapparat, från England. Sexton paraboliska speglar av försilvrat koppar, placerade i en cirkel, med var sin oljelampa. Den stora ringen med lamporna vreds av ett urverk med ett varv på 8 minuter. Varje blänk var synligt i 25-30 sekunder.

    • Fyren betecknades som den starkaste i landet och var för sin tid av mycket hög klass.
    • Vid siktigt väder kunde seglare till havs ha känning samtidigt av den och Skagens fyr.
	 (Här skall bild in)
	Fyren på Carlsten som den såg ut på mitten av 1800-talet och den optiska telegrafen. 

Idag finns inga rester kvar som minner om att här en gång har varit en fyr.

Nuvarande optik: (nedmonterad)

Nuvarande karaktär (2000): (släckt)


Mer om fästningen

  • 1854 den 7 mars befalldes i ett kungligt brev att samtliga fångar på fästningen skulle transporteras till andra platser i landet. Anledningen var att en eventuell indragning i Krimkriget skulle göra det svårt att samtidigt ha fästningen som försvarsanläggning och fängelse fullproppat med förbrytare. 20 dagar senare fördes de 232 livstidsfångarna ombord på en galeas som bogserades in till Göteborg av ångfartyget Freja. 32 fångar fick stanna på Nya Älvsborg medan resten fördes till skansen Kronan i Göteborg.
  • 1857 ansågs utbyggnaden av Carlstens fästning vara avslutad.
  • 1868 släcktes fyren den 1 november, samma dag ersatt av fyrljuset från Pater Noster och hamnfyren i Marstrand.
    • Fyrtornet för fyren på Carlsten revs. Det hade varit beläget på toppen av centraltornet.
  • 1882 upphörde Carlstens fästning som funktion att vara militär fästning i landets fasta försvar.

Jfr Norberg, fyrljusreflektor, Argand, sillolja, rovolja, blänk, Pater Noster, Marstrands hamnfyr, Västerhavet, Hanö, kontinentalsystemet, Diana, Lasse-Maja, straff, elektriskt ljus, Saumarez, telegraf och telefon, Christiansö, Dreutzer, optisk telegraf.