Byggmaterial

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Byggmaterial. Under tidens gång har olika byggmaterial använts för fyrtornen, från natursten, trä, tegel, järn, betong, plast till aluminium.


F W.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Symbol kassfr.jpg Vantskruv.jpg Historik.jpg

Den nya farledfyren på Otterhällan i Söderhamn är byggd i plast och aluminium. Foto Hans Fryklund
Segerstad fyr är byggd i natursten (kalksten). Foto Esbjörn Hillberg
Bjuröklubb är byggd i tegel. Foto före 1921, Lotsverket
Svenska Högarna, tvillingfyr till Väderöbod, är byggda i järn. Foto Ulf Schloss
Hjortens udde är byggd i trä. Foto Esbjörn Hillberg

Natursten

De tidigaste fyrtornen var byggda av natursten, dvs det material som fanns lokalt på plats. Nackdelen var dock att detta bara lät sig göras på stabil grund och med korta transportavstånd. Med nya tider kom nya material.

1883 byggdes fyren Segerstad på Öland som sista fyr uppförd med natursten (i detta fallet kalksten) för fyrtornet.

  • Under slutet av 1800-talet uppfördes dock av arkitektoniska skäl de nya fyrtornen för Kullen och Vinga av huggen natursten.

Tegel

Under 1800-talets första hälft kom ett eldfast tegel från Höganäs.

För de senare byggda fyrarna Garpen (1893), Tjärven (1902-1903) och Tistlarna (1905-1906) användes tegel från Skromberga bruk. Det visade sig vara ett för frostsprängning inte lika bra tegel. Tornet för Garpen fick rivas.

Järn

Under 1800-talet var järn ett "framtidens" konstruktionsmaterial.

  • Fördelen med järn som byggmaterial för fyrtorn var att dessa kunde uppföras på platser med sämre grundförhållanden, samt
  • att de lät sig prefabriceras och snabbt kunde uppföras.
  • Nils Gustav von Heidenstam och hans medarbetare utvecklade konstruktionerna.

Se järnfyr.

Rund resp åttasidig fyrkur

För ledfyrar användes tidigt typ fyrkur i trä.

1890 började rund fyrkur i järn att ersätta fyrar och fyrkurer i trä. De placerades ofta på ett fundament av betong.

1900 infördes åttakantig fyrkur i järn och försedd med lutande fönster. Dessa användes för ledfyrar och försågs ofta med en 6:e ordningens trumlins. Denna typ fick mycket stor spridning i landet.

Trä

Trä är ett i Sverige allmänt förekommande byggmaterial, som också har använts för vippfyrar och fyrar.

De fyrar som år 1872 var byggda i trä var: Agö, Björn, Bokö, Borgholm, Eggegrund, Femörehuvud, Fjuk, Gotska Sandön, Hanö, Hjortens udde, Isboudd, Ledskär, Malören, Marstrands hamnfyr, Måsknuv, Näskubben, Simpnäsklubb, Ven och Ystad yttre.

Se träfyr.

Betong

Fyrar och fundament byggda av armerad betong kunde utformas "fritt" och krävde förhållandevis lite underhåll.

Se betong, betongfyr.

Plast

Äldre fyrkurar av järn kom att ersättas av runda fyrkurar tillverkade i galsfiberarmerad polyesterplast.

  • De användes även vid nyinstallation.

1978 monterades på Måseskär en i plast ny 13 m hög fyr försedd med 4:e ordningens lins.

Äldre fyrkurar ersätts av denna typ, konstruerad av det norska företaget Litus. Här Enholmen. Foto Per Norlin 2021.

Se armerad plast.

Aluminium

Aluminium är ett material som inte lätt låter sig svetsas, men det går. "Detaljer" som luckor och dörrar är dock lämpliga.

Länkar


Jfr Skromberga, Heidenstam, träfyr, tegel, cement, betong, betongfyr, järnfyr, armerad plast