Brofjorden
Brofjorden, svensk fjord och farled strax norr om Lysekil i Bohuslän, Skagerack. Leden som korsar Smögenleden markeras med lysbojar, ledfyrar, ensfyrar och två obemannade kassunfyrar
I fjorden ligger ett raffinaderi och Sveriges näst största hamn vad gäller ton hanterat gods. Endast den i Göteborg är större (år 2005). Brofjorden anlöps av en fullastad aframax-tanker på cirka 100 000 dödviktston var tredje dag året om. En stor del av raffinaderiets produkter går på export vilket innebär dagliga anlöp och utlöp av en mängd produkttankers. Fyrarna anses så betydelsefulla att fartyg över 200 000 dödviktston bara tas in om enslinjefyrarna är synliga vid passage av lysbojen Brofjordens angöring
Tillkomsten av raffinaderiet Scanraff
Etableringen av raffinaderiet Scanraff, idag med namnet Preemraff, föregicks av en infekterad debatt. Lokaliseringen var en politisk dragkamp mellan Hisingen i Göteborg och Lysekil i Bohuslän. Även politiker i storstaden Stockholm var engagerade och hade synpunkter och åsikter. Tiden präglades av miljörörelser, aktivister och protester mot förändringar. Sommargäster, främst från Göteborg, protesterade mot att i sin lantliga idyll få en industri som nära granne.
Efter många utredningar och undersökningar föll till slut valet av lokalisering på Brofjorden, strax norr om staden Lysekil. Anläggandet var på sin tid Sveriges största byggarbetsplats.
Innan testkörningar med tankers nedlastade med vatten hade farleden undersökts och kartlagts av biologer, minsvepts av Marinen, utprickningen med nya fyrar utförts av Sjöfartsverket, lotsarna tränats i simulator och tagit del av andra länders erfarenheter.
Mer information finner du i Tillkomsten av raffinaderiet Scanraff, författad av journalisten Terje W Fredh. En infekterad debatt om dragkampen mellan Göteborg och Bohuslän. 5,3 MB.
1975 invigdes raffinaderiet Scanraff.
Leden från Skagerack och in
Få leder i världen har diskuterats, utretts och planerats så mycket som denna som lades ut i samband med bygget av raffinaderiet Scanraff (nuvarande Preemraff).
1968-1969 gjordes kompletterande sjömätningar och specialsjökortet D 933 togs fram.
- SMHI utförde mätningar av strömförhållanden.
- Simuleringar utfördes vid Statens Skeppsprovningsanstalt. De följdes upp med praktiska prov med olika fartyg i storlek upp till 200 000 ton.
- Marinen minsvepte ett 65 km2 stort område, det största arbetet av detta slag i landet.
1974 färdigställdes inne i fjorden råolje- och produkthamnar för det nyetablerade raffinaderiet Scanraff.
Projektering och byggande av fyrarna Dynabrott och Brandskärsflak
Klicka här: för utredning om projektering, byggande och kostnader
Nya fyrar
1974 byggdes och tändes ett antal nya fyrar för markering av farleden: Dynabrott, Brandskärsflak, Tån, Kåvra, Tinnholmen, Stretudden Nedre och Övre, Lindholmen mellersta, östra och västra samt Fiskebäcksvik.
Lysbojen Brofjordens angöring är en utgångspunkt för inseglingen
Insegling
Inseglingen till Brofjorden från Skagerack är kort och rak med ett minsta djup av 30 m.
- Smalaste stället är 275 m brett. Det är vid passagen mellan kassunfyrarna Dynabrott och Brandskärsflak.
- Farleden är därutöver markerad med lysbojar, två system med ensfyrar och flera sektorfyrar.
- Farleden består av "två raksträckor (≠ 050° och ≠ 046°) med mellanliggande svag böj"
Fartygen assisteras på sina in- och utgående av kopplade bogserbåtar. Den i aktern har särdeles djup köl och kan genom sin manöver styra en stor supertanker om ett roderhaveri trots allt skulle inträffa.
Lots
Lotsplatsen i Lysekil flyttades till Fiskebäcksvik, inne i fjorden, där ny modern lotsutkik byggdes 58 m över havet.
- Den nya lotshamnen utrustades med vågbrytare, kontors- och dagrum för lotsar och båtsmän, förråd, verkstäder, mm.
- Lots följer med fartygen på sina in- och utpassager i farleden.
Fyrkaraktärer
Projekt Brofjorden var det då största i Sjöfartsverkets historia och kostade i dåtidens penningvärde 15 MKr. Se riksdaler.
Manövrering
- Från lotsutkiken i Fiskebäcksvik gjordes manövrering per radio av ljusstyrkan för Dynabrott, Brandskärsflak och ensfyrarna.
- De var utrustade med tre olika styrkor: normalljus, intensiv och högintensiv.
Enslinjer
- Enslinje Lindholmen & Fiskebäcksvik (2 Iso) ≠ 050°
- Enslinje Stretudden (2 Iso) ≠ 046°
Fyrkaraktärer
- Dynabrott, Brandskärsflak och ensfyrarna fick synkroniserade fyrkaraktärer.
- Brandskärsflak: Oc(2) WRG 8 s 15 M. Racon ( _…) 20 s.
- Dynabrott: Oc WRG 8 s 15 M
- Lindholmen (3 fyrar, 1 röd, 1 vit, 1 grön): Iso 8 s 16 M
- Fiskebäcksvik: Iso W 8 s 17 M
- Stretudden övre & Stretudden undre: Iso WRG 4 s 18 resp 17 M
Därutöver kantas leden av sektorfyrarna Kåvra, Tinnholmen, Svensholmen och Tån
Länkar
- Projektering kassunfyrar Brofjorden, PM Sjöfartsverkets Centralförvaltning 1972.
- Tillkomsten av raffinaderiet Scanraff, författad av journalisten Terje W Fredh. En infekterad debatt om dragkampen mellan Göteborg och Bohuslän. 5,3 MB.
- Ur Blänket 2015:2 Egon knäckte Tån, Göran Winge
Smögenleden
Klicka här för att se fyrarna i Smögenleden
Jfr Dynabrott, lysboj, lots, sektor, utsjöfyr, Skagerack, Smögenleden, Kalmarsund, Flintrännan, SMHI, Göteborg