Skillnad mellan versioner av "Brännö"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
(Skapade sidan med ''''Brännö''', svensk lotsplats, Göteborgs södra skärgård, Göteborgs lotsfördelning, Skagerack. Göteborgs skärgård, södra delen. S om farleden fr...')
 
 
Rad 21: Rad 21:
  
 
[[WGS-84]] Lat. N 57° 38,2' Long. 11° 46,2'.  
 
[[WGS-84]] Lat. N 57° 38,2' Long. 11° 46,2'.  
 +
 +
== Ur [[Minnesalbum 1914-1924]] ==
 +
 +
"'''[[Vinga]] lotsplats, Brännö'''. Postadress: Brännövik. Telegramadress: Rt. Vinga.
 +
 +
 +
'''Lots på Brännö och Vinga'''
 +
 +
Ön [[Brännö]], vilken är belägen utanför [[Göteborg]] i dess södra skärgård samt tillhörande Styrsö socken, har sedan långt tillbaka varit känd som lotsplats. De första kända lotsarna, som föddes på Brännö, var enligt gamla anteckningar Nils Svensson, född år 1679, Enart Larsson, född år 1685, Nils Nilsson, född år 1692 och Matias Larsson, född år 1698. Dock synes det av äldre instruktioner att det tidigare fanns s.k. ledsagare med hemvist på Brännö. Allt fortfarande ha de flesta lotsarna ägda bostäder på Brännö.
 +
 +
Efter [[Göteborg]]s stads anläggning torde sjöfarten kommit mera i behov av lotsarnas tjänster längre ut från sjön. Följaktligen blev lotsarnas tjänstgöring, i förening med uppassningen vid Brännö, utsträckt att uppassa vid ön [[Vinga]], den yttersta i havsbandet av [[Göteborgs skärgård]]. Å [[Vinga]] blev av [[Göteborg]]s stad för båkvaktarens tillhåll uppfört en vaktstuga, som sedermera uppläts åt lotsarna för deras bruk. 
 +
 +
Norr och söder förbi [[Vinga]] gå de större farlederna in till skärgården och [[Göteborg]].
 +
 +
Lotsarna uppassa på [[Brännö]] i båt, och å [[Vinga]]. Omkring mitten av förra århundradet, då däckade lotsbåtar kom i tjänst, uppassade lotsarna ute vid [[Skagen]], vilket fortgick till år 1910, då detta upphörde. Samma år flyttades överlotsen från [[Brännö]] till [[Vinga]], till en där av lotsverket uppförd bostad. Numera finns anställda, förutom överlotsen, 16 ordinarie lotsar.
 +
 +
'''Ön Vinga'''
 +
 +
Sedan långt tillbaka har [[Vinga]] varit av betydelse i sjöfartens historia, en märkespunkt för äldre tiders sjöfarande, vilka sökte sig in till denna trakt av Västkusten. Om öns historia förmäles enligt ett Riksarkivet i [[Stockholm]] förvarat dombrev, daterat i Sävedahl den 22 juni 1496, då svenska allmogen inför tvångsrätten intygade att [[Vinga]] sedan hedenhös tillhört Sverige.
 +
 +
Ur de nötta stenhällarna finnas ännu kvar inskriptioner och siffror från årtalen 1381 och 1630. Inskriptionen 'Hvinge hör Danmark til' vittnar säkerligen om människors vistelse där, samt att ön även en tid varit dansk. Inskriptionen härrör troligast från den tid då gränsen mellan Sverige och Danmark gick genom [[Vinga]].
  
 
== [[Lotsplats]] ==  
 
== [[Lotsplats]] ==  

Nuvarande version från 9 november 2019 kl. 14.28

Brännö, svensk lotsplats, Göteborgs södra skärgård, Göteborgs lotsfördelning, Skagerack.

Göteborgs skärgård, södra delen. S om farleden från Vinga. 
Göteborg karta ritad.jpg
Axelklaff för lots. Figur Leif Elsby

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg

Laddar karta ...


WGS-84 Lat. N 57° 38,2' Long. 11° 46,2'.

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Vinga lotsplats, Brännö. Postadress: Brännövik. Telegramadress: Rt. Vinga.


Lots på Brännö och Vinga

Ön Brännö, vilken är belägen utanför Göteborg i dess södra skärgård samt tillhörande Styrsö socken, har sedan långt tillbaka varit känd som lotsplats. De första kända lotsarna, som föddes på Brännö, var enligt gamla anteckningar Nils Svensson, född år 1679, Enart Larsson, född år 1685, Nils Nilsson, född år 1692 och Matias Larsson, född år 1698. Dock synes det av äldre instruktioner att det tidigare fanns s.k. ledsagare med hemvist på Brännö. Allt fortfarande ha de flesta lotsarna ägda bostäder på Brännö.

Efter Göteborgs stads anläggning torde sjöfarten kommit mera i behov av lotsarnas tjänster längre ut från sjön. Följaktligen blev lotsarnas tjänstgöring, i förening med uppassningen vid Brännö, utsträckt att uppassa vid ön Vinga, den yttersta i havsbandet av Göteborgs skärgård. Å Vinga blev av Göteborgs stad för båkvaktarens tillhåll uppfört en vaktstuga, som sedermera uppläts åt lotsarna för deras bruk.

Norr och söder förbi Vinga gå de större farlederna in till skärgården och Göteborg.

Lotsarna uppassa på Brännö i båt, och å Vinga. Omkring mitten av förra århundradet, då däckade lotsbåtar kom i tjänst, uppassade lotsarna ute vid Skagen, vilket fortgick till år 1910, då detta upphörde. Samma år flyttades överlotsen från Brännö till Vinga, till en där av lotsverket uppförd bostad. Numera finns anställda, förutom överlotsen, 16 ordinarie lotsar.

Ön Vinga

Sedan långt tillbaka har Vinga varit av betydelse i sjöfartens historia, en märkespunkt för äldre tiders sjöfarande, vilka sökte sig in till denna trakt av Västkusten. Om öns historia förmäles enligt ett Riksarkivet i Stockholm förvarat dombrev, daterat i Sävedahl den 22 juni 1496, då svenska allmogen inför tvångsrätten intygade att Vinga sedan hedenhös tillhört Sverige.

Ur de nötta stenhällarna finnas ännu kvar inskriptioner och siffror från årtalen 1381 och 1630. Inskriptionen 'Hvinge hör Danmark til' vittnar säkerligen om människors vistelse där, samt att ön även en tid varit dansk. Inskriptionen härrör troligast från den tid då gränsen mellan Sverige och Danmark gick genom Vinga.

Lotsplats

1894 tillhörde lotsplatsen Göteborgs lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:

  • Lotsförman: Johan Axel Rudolf Lange, f. 1839
  • Mästerlots: Andreas Svensson, f. 1835
  • Mästerlots: Johannes Gustafsson, f. 1837
  • Mästerlots: Lorentz Johannesson, f. 1838
  • Mästerlots: Johannes Larsson, f. 1842
  • Mästerlots: Andreas Börjesson, f. 1844
  • Mästerlots: Börje (Johannesson) Hamberg, f. 1843
  • Lots: Peter (Johannesson) Hallberg, f. 1849
  • Lots: Cornelius (Andersson) André, f. 1852
  • Lots: Carl August (Lorentsson) Lor+en, f. 1856
  • Lots:Carl Severin (Gustafsson) Granström, f. 1856
  • Extra lots: Johan Severin Friman, f. 1854
  • Lotslärling: Johan Otto Granström, f. 1860
  • Lotslärling: Bertrand Amandus Björnberg, f. 1874

Lotsbarnskola

1874-1877 hade Brännö lotsbarnskola. Lärare var Julie Möller

  • 1874 Julie Möller, 96 dagar, 26 elever varav 14 var lotsbarn
  • 1875 Julie Möller, 75 dagar, 16 elever varav 9 var lotsbarn
  • 1876 Julie Möller, 83 dagar, 22 elever varav 13 var lotsbarn
  • 1877 Clara Råberg, 82 dagar, 24 elever varav 13 var lotsbarn

1890 upphörde Brännös lotsbarnskola. Lotsbarnen gick sedan i den allmänna folkskolan.


Jfr Lots, Lotsbarnskola, Göteborgs lotsfördelning, Göteborg