Batteri
batteri, i fyrsammanhang menas en anordning som ur kemiskt bunden energi avger elektrisk energi. Batteriet består antingen av en cell eller av ett antal hopkopplade celler monterade i samma ytterhölje. Batterierna kan i sin tur seriekopplas för att ge en högre spänning eller parallellkopplas för att "räcka längre".
Den enskilda cellen består av två elektroder omgivna av ett elektriskt ledande material, sk elektrolyt, vanligen i halvflytande form. Den positiva elektroden kallas anod (pluspol), den negativa kallas katod (minuspol). Den för cellen karaktäristiska cellspänningen beror på materialvalet för anoden resp katoden.
Primärceller, kallas även engångsbatteri, förbrukas vid användningen. Exempel är det vanliga ficklampsbatteriet, som har brunsten (mangandioxid) som anod och en omslutande zinkburk som katod. "Alkaliska" batterier är en sådan variant. Båda har cellspänning 1,5 V. Kvicksilverbatteriet har kvicksilveroxid som anod och zink som katod. Cellspänning 1,35 V.
Sekundärceller, kallas även ackumulatorer, går att ladda upp igen. Exempel är blyackumulatorn med cellspänning 2 V, NiFe-ackumulatorn (nickel-järn) med cellspänning 1,4 V, NiCd-ackumulatorn (nickel-kadmium) med cellspänning 1,2 V samt NiMH-ackumulatorn (nickel-metallhydrid) med cellspänning 1,2 V. Litiumbatterier har cellspänningen cirka 3 V.
Jfr ackumulator, elektriskt ljus, solpaneldrift, lysboj, lysprick, atomdrift.