Skillnad mellan versioner av "Batteri"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
 
Rad 3: Rad 3:
 
'''1800''' uppfann '''Alessandro Volta''' det elektriska batteriet.
 
'''1800''' uppfann '''Alessandro Volta''' det elektriska batteriet.
  
[[Fil:Fl(2) 12s.jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
+
[[Fil:Fl(2) 12s.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
  
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
+
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|41 px|border|länk=teknik]]
+
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|33 px|border|länk=teknik]]
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
+
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
  
 
+
[[Fil:Fyrbatterier.jpg|thumb|220px|Laddningsbara batterier till förnyelsebar energi, t ex från [[solpanel]], här [[Högbonden]]. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:Fyrbatterier.jpg|thumb|200px|Laddningsbara batterier till förnyelsebar energi, t ex från [[solpanel]], här [[Högbonden]]. Foto Leif Elsby]]
+
[[Fil:FlintrännanNOBatterier.jpg|thumb|220px|Ackumulatorbatterier på [[Flintrännan NO]]. Foto Niels Stumman]]
[[Fil:FlintrännanNOBatterier.jpg|thumb|200px|Ackumulatorbatterier på [[Flintrännan NO]]. Foto Niels Stumman]]
+
[[Fil:Fladen32 1926e.jpg|thumb|220px|Ackumulatorbatterier typ NiFe på [[Fyrskepp Nr 32 Fladen]]. Foto Lotsverket 1926 ]]
  
 
== Uppbyggnad ==
 
== Uppbyggnad ==

Nuvarande version från 11 augusti 2019 kl. 14.08

batteri, i fyrsammanhang menas en anordning som ur kemiskt bunden energi avger elektrisk energi.

1800 uppfann Alessandro Volta det elektriska batteriet.

Fl(2) 12s.jpg

Symbol fyr.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Historik.jpg

Laddningsbara batterier till förnyelsebar energi, t ex från solpanel, här Högbonden. Foto Leif Elsby
Ackumulatorbatterier på Flintrännan NO. Foto Niels Stumman
Ackumulatorbatterier typ NiFe på Fyrskepp Nr 32 Fladen. Foto Lotsverket 1926

Uppbyggnad

Batteriet består antingen av en enskild cell eller av flera hopkopplade celler monterade i samma ytterhölje.

  • Batterierna kan i sin tur seriekopplas för att ge en högre spänning eller
  • parallellkopplas för att "räcka längre".

Den enskilda cellen består av två elektroder omgivna av ett elektriskt ledande material, sk elektrolyt, vanligen i halvflytande form.

  • Den positiva elektroden kallas anod (pluspol)
  • Den negativa kallas katod (minuspol).

Den för cellen karaktäristiska cellspänningen beror på materialvalet för anoden resp katoden.

Primärcell

Primärceller, kallas även engångsbatteri, förbrukas vid användningen.

  • Exempel är det vanliga ficklampsbatteriet, som har brunsten (mangandioxid) som anod och en omslutande zinkburk som katod.
  • "Alkaliska" batterier är en sådan variant. Båda har cellspänning 1,5 V.
Kvicksilverbatteriet har kvicksilveroxid som anod och zink som katod. Cellspänning 1,35 V.

Sekundärcell

Sekundärceller, kallas även ackumulatorer, går att ladda upp igen (ett antal gånger).

  • Exempel är blyackumulatorn med cellspänning 2 V,
  • NiFe-ackumulatorn (nickel-järn) med cellspänning 1,4 V,
  • NiCd-ackumulatorn (nickel-kadmium) med cellspänning 1,2 V samt
  • NiMH-ackumulatorn (nickel-metallhydrid) med cellspänning 1,2 V.
  • Litiumbatterier har cellspänningen cirka 3 V.

Kapacitet

Kapaciteten för ett batteri brukar anges med ett tal följt av Ah som är förkortning för ampèretimme.

  • Exempel: 70 Ah innebär att en ström av 1 A kan tas ut i 70 timmar.


Jfr ackumulator, elektriskt ljus, solpaneldrift, lysboj, lysprick, atomdrift, teknik.