Avbemanning

Från fyrwiki
Version från den 28 september 2015 kl. 11.25 av Leif.elsby (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

SweFlag.jpg Symbol Person.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol kassfr.jpg

avbemanning.

AGA-ljuset infördes i början av 1900-talet behövdes inte längre ständig tillsyn av fyrljuset. Ett antal fyrplatser kunde därför avbemannas. När kassunfyrarna var på plats kunde fyrskeppen dras in. När dimdetektorn var fungerande behövdes inte längre personal för att sköta mistsignalen.

Från omkring 1960 började i större skala fyrplatserna att avbemannas.

1960 fanns omkring 450 personer anställda vid Sjöfartsstyrelsens 62 bemannade fyrplatser och 15 fyrskepp.

År 2000 var endast Kullen och Holmögadd bemannade.

År 2003 avbemannades Holmögadd, Sveriges sista bemannade fyrplats.

Nya avtal

På grund av ändrade arbetsavtal i slutet av 1950-talet skulle personalstyrkan behöva ökas från 450 till cirka 800 personer för att bibehålla bemanning dygnet runt på svenska fyrplatser och fyrskepp. Förutom kostnad för utökad personal skulle det kosta stora summor att utöka och modernisera personalbostäder och den tekniska utrustningen. Därför utarbetades en plan för att i den takt medlen så tillät automatisera och avbemanna de fyrplatser som låg inom synhåll från annan bemannad plats.

Med en rullande 5-årsplan utvecklades förutsättningarna för att kunna genomföra automatiseringen.

Mistsignal

En av fyrpersonalens på den tiden viktigaste arbetsuppgifter var att sköta mistsignaleringen. Inom Sjöfartsstyrelsen satte man igång ett intensivt arbete för att få fram en användbar detektor för automatisering av mistsignalering.

1963 patenterades en svensk dimdetektor. Den har tillverkats i flera hundra exemplar och sålts till alla världsdelar. Genom tillkomsten av dimdetektorn kunde man nu automatisera även de fyrar som inte låg inom synhåll från annan bemannad plats.

Kassunfyrar

För att kunna ersätta fyrskeppen utvecklades och byggdes kassunfyrar. Teleskopfyren utvecklades och patenterades 1957. Den tekniska apparaturens tillförlitlighet bringades till en mycket hög nivå. Apparaturen försågs med en rad reservsystem och fjärrstyrd övervakning med rapportering av eventuella fel. För att hålla nere tiden för att fel skulle kunna åtgärdas försågs kassunfyrar och fyrplatser med landningsplats för helikopter så att reparatörer snabbt kunna komma på plats.

Elektroniska hjälpmedel

Även utvecklingen av elektroniska navigationshjälpmedel som Decca Navigator och radar bidrog till förutsättningarna för automatiseringen och avbemanningen. Den genomfördes i en takt som i stort stod i balans med pensionsavgången för fyrpersonalen. Ett antal omflyttningar av personal blev dock nödvändiga.

1970 övertogs fjärrkontrollen av de automatiserade fyrarna av Fyrjouren.

Kostnaden för hela den genomförda automatiseringen var 200 miljoner kronor i 1990 års penningvärde. Detta motsvarade ungefär den årliga lönekostnaden för den tänkta 800 man starka fyrbemanningen. Denna automatisering "torde vara en av de mest lönsamma investeringar som genomförts inom svensk statsförvaltning".

1975 överfördes fjärrkontrollen till det datoriserade Centralmonitorn i Norrköping.

Under 1990-talet stängdes mistsignaleringen, då den tekniska utvecklingen av elektroniska hjälpmedel för navigation ansågs ha gjort den överflödig.

Fyrplatserna avbemannades enligt följande

År Fyrplats Anmärkning

  • 1901 Alen
  • 1902 Bönan
  • 1903 Ledskär Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
  • 1904 Borgholm Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
  • 1906 Fjordskär Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.
  • 1909 Fjuk Personalen ersatt av ny fyr med AGA-ljus.


Jfr vakt, Sjöfartsverket, Decca Navigator, fyrjouren, mistsignal, bemanning, ovanstående namn på fyrplats, personal.