Antikens fyrar: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Antikens fyrar. Historien för sjöfart och fyrar går hand i hand med den för handeln. Tidigt utgjorde floder och hav viktiga transportleder. På floderna Eufrat och Tigris ...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(12 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Antikens fyrar. Historien för sjöfart och fyrar går hand i hand med den för handeln. Tidigt utgjorde floder och hav viktiga transportleder. På floderna Eufrat och Tigris samt på Nilen var fartygstrafiken igång 3000 år före Kristus. Reguljär handel mellan Egypten och Kreta beskrivs från tiden före 2500 år f.Kr. Fenicierna (från nutidens Libanon) utsträckte sina domäner över den nordafrikanska kusten cirka 1000 år f.Kr. och fortsatte via Spanien och Gibraltar till Cornwall i England för att få tillgång till silver och tenn. Först fick de dessa metaller via lokala spanska fartyg, senare med sina egna.  
'''Antikens fyrar'''. Historien för sjöfart och fyrar går hand i hand med den för [[fyr- och handelshistoria|handeln]]. Tidigt utgjorde floder och hav viktiga transportleder.  
* På floderna Eufrat och Tigris samt på Nilen var fartygstrafiken igång 3000 år före Kristus.  
* Reguljär handel mellan Egypten och Kreta beskrivs från tiden före år 2500 f.Kr.  
* '''Fenicierna''' (från nutidens Libanon) utsträckte sina domäner över den nordafrikanska kusten cirka 1000 år f.Kr. och fortsatte via Spanien och Gibraltar till Cornwall i England för att få tillgång till silver och tenn.  
* Först fick de dessa metaller via lokala spanska fartyg, senare med sina egna.  


(Här ska en karta in)


Grekerna koloniserade cirka 800 år f.Kr. områden vid Svarta havet. 100 år senare tog de sig också via de franska floderna Rhone och Seine till gruvorna i Cornwall. Grekerna var den då dominerande sjömakten tills de hade förlorat det peleponnesiska kriget år 401 f.Kr. Rhodos och senare Alexandria, grundad av kejsar Alexander den store 332 f.Kr., blev nya handelscentra. År 146 f.Kr. besegrade romarna den kartagiska flottan och romarriket, med nuvarande Italien som centrum, började att växa.  
[[Fil:F W.jpg|400px|right|border|länk=fyrkaraktär]]


De tidigaste sjömärkena utgjordes av på fasta land resta stenkummel samt stångmärken respektive i vattnet flytande bojar. Bojarna bestod av trästycken som förankrats med rep till en på bottnen nedsläppt sten. Användningen av sjömärken i den kända världen kan historiskt beläggas tillbaka i tiden till cirka 300 f.Kr. Vid denna tid uppförde egyptierna antikens mest kända fyr - fyren på Faros vid Alexandria.  
[[Fil:Symbol fyr.jpg|45px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Historik.jpg|52 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Kompassros ritad.jpg|46 px|border|länk=navigation]]


[[Fil:Antiken karta ritad.jpg|thumb|750px|Några av antikens [[fyr]]ar]]
[[Fil:FarosRekonstr.jpg|thumb|200px|Rekonstruktion av [[Faros]]. F Tiersch, efter "forntidens under"]]
== Greker ==
Grekerna koloniserade cirka 800 f.Kr. områden vid Svarta havet.
* 100 år senare tog de sig också via de franska floderna Rhone och Seine till gruvorna i Cornwall.
* Grekerna var den då dominerande sjömakten fram till det peleponnesiska kriget år 401 f.Kr.
* Rhodos och senare Alexandria, grundad av kejsar Alexander den store 332 f.Kr., blev nya handelscentra.
* År 146 f.Kr. besegrade romarna den kartagiska flottan och romarriket, med nuvarande Italien som centrum, började att växa.
== Sjömärken ==
De tidigaste [[sjömärke]]na utgjordes av på fasta land resta sten[[kummel]] samt stångmärken respektive i vattnet flytande [[boj]]ar.
* [[Boj]]arna bestod av trästycken som förankrats med rep till en på bottnen nedsläppt sten.
* Användningen av sjömärken i den kända världen kan historiskt beläggas tillbaka i tiden till cirka 300 f.Kr.
* Vid denna tid uppförde egyptierna antikens mest kända fyr - fyren på [[Faros]] vid Alexandria.
== Fyrbyggandet ==
Fyrbyggandet började i den östra delen av Medelhavet. Under tiden före Kristi födelse byggde fenicier, egyptier och romare andra men inte lika spektakulära torn med fyreldar. De uppfördes vid de då mera betydande hamnarna.  
Fyrbyggandet började i den östra delen av Medelhavet. Under tiden före Kristi födelse byggde fenicier, egyptier och romare andra men inte lika spektakulära torn med fyreldar. De uppfördes vid de då mera betydande hamnarna.  


Under de följande åren, fram till 300 e.Kr., har cirka 200 fyrar kunnat beläggas och cirka 30 kunnat identifieras till namngivna platser inom det Romerska Riket. Fyringen kom från vedeldar eller facklor som brann i det fria. I de mindre hamnfyrarna användes ibland oljelampa. Under tiden för romarriket (146 f.Kr. - 478 e.Kr.) ökade sjöfarten och flera hamnar anlades. När Romarriket upplöstes upphörde också allt byggande av fyrar. Fyrarna förföll. Det skriftliga omnämnandet av fyrar upphörde. Den tid vi kallar medeltid började.  
Under de följande åren, fram till 300 e.Kr., har cirka 200 fyrar kunnat beläggas och cirka 30 kunnat identifieras till namngivna platser inom det Romerska Riket. Fyringen kom från '''vedeldar''' eller '''facklor''' som brann i det fria. I de mindre hamnfyrarna användes ibland [[oljelampa]]. Under tiden för romarriket (146 f.Kr. - 478 e.Kr.) ökade sjöfarten och flera hamnar anlades. När Romarriket upplöstes upphörde också allt byggande av fyrar. Fyrarna förföll. Det skriftliga omnämnandet av fyrar upphörde. Den tid vi kallar medeltid började.  


Den tidiga sjöfarten bromsades av risken för ogynnsamma vindar, ängslan för storm och oväder samt faran av att gå på grund. För att ge ledning åt den lokala sjöfarten tändes förmodligen de första eldarna på stränder eller på torn, som anlagts för att försvara inloppen till hamnarna. De hölls släckta i tider av ofred.  
Den tidiga sjöfarten bromsades av risken för ogynnsamma vindar, ängslan för storm och oväder samt faran av att gå på grund. För att ge ledning åt den lokala sjöfarten tändes förmodligen de första eldarna på stränder eller på torn, som anlagts för att försvara inloppen till hamnarna. De hölls släckta i tider av ofred.  


De tidiga sjöfararna i Medelhavet hade stor nytta av vulkanerna Vesuvius, Stromboli och Etna. Under dager kunde röken ses miltals. Under nätterna kunde skenet och ljusreflexerna mot molnen ses på långt håll. Möjligen kan fyrfolket ha inspirerats av dessa naturföreteelser.  
De tidiga sjöfararna i Medelhavet hade stor nytta av [[vulkan]]erna Vesuvius, Stromboli och Etna. Under dager kunde röken ses miltals. Under nätterna kunde skenet och ljusreflexerna mot molnen ses på långt håll. Möjligen kan fyrfolket ha inspirerats av dessa naturföreteelser.
 
Antydningar om att [[fyr]]ar skulle ha omtalats i Homeros´ Iliaden och Odysséen finns i översättningar från grekiskan men kan inte beläggas i de ursprungliga grekiska texterna och är '''förmodligen en skröna, om dock en trevlig sådan'''. 
 
Ungefär vid tiden för Kristi födelse skrev den romerske historieskrivaren Plinius om [[fyr]]en på [[Faros]]:
: "Tornets ändamål är att, medelst nattetid brinnande eldar, giva en varningssignal till de skepp som befinna sig i angränsande farvatten, och för dem utpeka inloppet till hamnen. För närvarande finns liknande eldsignaler på många platser - exempelvis i [[Ostia]] och Ravenna. Den enda faran ligger i att dessa eldar, när de hålls brinnande utan avbrott, kunna av misstag tagas för stjärnor. Eldarna hava nämligen på avstånd ett med stjärnorna mycket nära överensstämmande utseende."
 
Efter det att fyren Faros vid Alexandria stod färdig ökade sjöfarten i den kända världen i takt med att det romerska riket expanderade.
* Hamnar anlades kring Medelhavet både i Afrika och i Europa.
* Fyrar uppfördes så långt bort som i Svarta Havet och Atlanten.
* 30-talet fyrar är definitivt kända och har varit i tjänst före 400 e.Kr. då det romerska imperiet började falla samman.  


Antydningar om att fyrar skulle ha omtalats i Homeros´ Iliaden och Odysséen finns i översättningar från grekiskan men kan inte beläggas i de ursprungliga grekiska texterna och är förmodligen en skröna, om dock en trevlig sådan.
== Tabell några antikens fyrar ==
<tt>
: '''Fyr _________________ Nuvarande land ___________ Klar, cirka'''
* Abydos ______________ Turkiet
* Aegae _______________ Turkiet __________________ före 164 f.Kr.
* Antalaya ____________ Turkiet
* Alexandria (Faros) __ Egypten __________________ 280 f.Kr.
* Boulogne ____________ Frankrike ________________ 44 e.Kr.
* Bysantium ___________ Turkiet
* Brindisi ____________ Italien
* [[Caepio]] ______________ Spanien __________________ före 20 f.Kr.
* Capri _______________ Italien
* Centumcellae ________ Italien __________________ cirka 120 e.Kr.
* Corint ______________ Grekland
* Chrysopolis _________ Turkiet
* [[Coronna]] _____________ Spanien __________________ första århundradet e.Kr.
* [[Dover]] _______________ England __________________ 50 e.Kr.
* [[Faros]] ([[Alexandria]]) __ Egypten __________________ 280 f.Kr.
* Frejus ______________ Frankrike
* Gades _______________ vid Spaniens sydkust _____ före Kristus
* Heracleia Pontica ___ vid Svarta Havet _________ före Kristus
* Kartago _____________ Tunisien _________________ före Kristus
* Laodicea ____________ Syrien
* Lepcis Magna ________ Libyen ___________________ 200 e.Kr.
* Neoptolomeia ________ Ukraina
* Messina _____________ Italien __________________ före Kristus
* [[Ostia]] _______________ Italien __________________ 50 e.Kr.
* Pireus ______________ Grekland _________________ före Kristus
* Pomposo _____________ Italien
* Putoeli _____________ Italien
* Ravenna _____________ Italien __________________ 10 f.Kr.
* Smyrna ______________ Turkiet __________________ före Kristus
* Terracina ___________ Italien
* Timeae ______________ vid Svarta Havet _________ före Kristus
* Zara ________________ Bosnien
</tt>


Ungefär vid tiden för Kristi födelse skrev den romerske historieskrivaren Plinius om fyren på Faros: "Tornets ändamål är att, medelst nattetid brinnande eldar, giva en varningssignal till de skepp som befinna sig i angränsande farvatten, och för dem utpeka inloppet till hamnen. För närvarande finns liknande eldsignaler på många platser - exempelvis i Ostia och Ravenna. Den enda faran ligger i att dessa eldar, när de hålls brinnande utan avbrott, kunna av misstag tagas för stjärnor. Eldarna hava nämligen på avstånd ett med stjärnorna mycket nära överensstämmande utseende."


Efter det att fyren Faros vid Alexandria stod färdig ökade sjöfarten i den kända världen i takt med att det romerska riket expanderade. Hamnar anlades kring Medelhavet både i Afrika och i Europa. Fyrar uppfördes så långt bort som i Svarta Havet och Atlanten. 30-talet fyrar är definitivt kända och har varit i tjänst före 400 e.Kr. då det romerska imperiet började falla samman.  
Källor:
* D Alan Stevenson, The World's Lighthouses before 1820.
* Ebbe Almqvist & Kenneth Sutton-Jones, Milestones in Lighthous Engineering, Pharos Marine Ltd / Automatic Power Inc., 1993


Fyr Nuvarande land Klar, cirka
* Abydos * Turkiet
* Aegae Turkiet före 164 f.Kr.
* Antalaya Turkiet
* Alexandria Egypten 280 f.Kr.
* Boulogne Frankrike 44 e.Kr.
* Bysantium Turkiet
* Brindisi Italien
* Caepio Spanien före 20 f.Kr.
* Capri Italien
* Centumcellae Italien cirka 120 e.Kr.
* Corint Grekland
* Chrysopolis Turkiet
* Corunna Spanien första århundradet e.Kr.
* Dover England 50 e.Kr.
* Frejus Frankrike
* Gades vid Spaniens sydkust före Kristus
* Heracleia Pontica vid Svarta Havet före Kristus
* Kartago Tunisien före Kristus
* Laodicea Syrien
* Lepcis Magna Libyen 200 e.Kr.
* Neoptolomeia Ukraina
* Messina Italien före Kristus
* Ostia Italien 50 e.Kr.
* Pireus Grekland före Kristus
* Pomposo Italien
* Putoeli Italien
* Ravenna Italien 10 f.Kr.
* Smyrna Turkiet före Kristus
* Terracina Italien
* Timeae vid Svarta Havet före Kristus
* Zara Bosnien (?)


Jfr [[Faros]], [[Ostia]], [[Kolossen på Rhodos]], [[Caepio]], [[Coronna]], [[Dover]], [[fyr- och handelshistoria]].
Jfr [[Faros]], [[Ostia]], [[Kolossen]] på Rhodos, [[Caepio]], [[Coronna]], [[Dover]], [[världens sju underverk]], [[medeltida fyrar]], [[Sverige från 1721]], [[fyr- och handelshistoria]], [[vulkan]], [[jordbävning]]

Nuvarande version från 16 juli 2020 kl. 10.45

Antikens fyrar. Historien för sjöfart och fyrar går hand i hand med den för handeln. Tidigt utgjorde floder och hav viktiga transportleder.

  • På floderna Eufrat och Tigris samt på Nilen var fartygstrafiken igång 3000 år före Kristus.
  • Reguljär handel mellan Egypten och Kreta beskrivs från tiden före år 2500 f.Kr.
  • Fenicierna (från nutidens Libanon) utsträckte sina domäner över den nordafrikanska kusten cirka 1000 år f.Kr. och fortsatte via Spanien och Gibraltar till Cornwall i England för att få tillgång till silver och tenn.
  • Först fick de dessa metaller via lokala spanska fartyg, senare med sina egna.


F W.jpg

Symbol fyr.jpg Historik.jpg Kompassros ritad.jpg

Några av antikens fyrar
Rekonstruktion av Faros. F Tiersch, efter "forntidens under"

Greker

Grekerna koloniserade cirka 800 f.Kr. områden vid Svarta havet.

  • 100 år senare tog de sig också via de franska floderna Rhone och Seine till gruvorna i Cornwall.
  • Grekerna var den då dominerande sjömakten fram till det peleponnesiska kriget år 401 f.Kr.
  • Rhodos och senare Alexandria, grundad av kejsar Alexander den store 332 f.Kr., blev nya handelscentra.
  • År 146 f.Kr. besegrade romarna den kartagiska flottan och romarriket, med nuvarande Italien som centrum, började att växa.

Sjömärken

De tidigaste sjömärkena utgjordes av på fasta land resta stenkummel samt stångmärken respektive i vattnet flytande bojar.

  • Bojarna bestod av trästycken som förankrats med rep till en på bottnen nedsläppt sten.
  • Användningen av sjömärken i den kända världen kan historiskt beläggas tillbaka i tiden till cirka 300 f.Kr.
  • Vid denna tid uppförde egyptierna antikens mest kända fyr - fyren på Faros vid Alexandria.

Fyrbyggandet

Fyrbyggandet började i den östra delen av Medelhavet. Under tiden före Kristi födelse byggde fenicier, egyptier och romare andra men inte lika spektakulära torn med fyreldar. De uppfördes vid de då mera betydande hamnarna.

Under de följande åren, fram till 300 e.Kr., har cirka 200 fyrar kunnat beläggas och cirka 30 kunnat identifieras till namngivna platser inom det Romerska Riket. Fyringen kom från vedeldar eller facklor som brann i det fria. I de mindre hamnfyrarna användes ibland oljelampa. Under tiden för romarriket (146 f.Kr. - 478 e.Kr.) ökade sjöfarten och flera hamnar anlades. När Romarriket upplöstes upphörde också allt byggande av fyrar. Fyrarna förföll. Det skriftliga omnämnandet av fyrar upphörde. Den tid vi kallar medeltid började.

Den tidiga sjöfarten bromsades av risken för ogynnsamma vindar, ängslan för storm och oväder samt faran av att gå på grund. För att ge ledning åt den lokala sjöfarten tändes förmodligen de första eldarna på stränder eller på torn, som anlagts för att försvara inloppen till hamnarna. De hölls släckta i tider av ofred.

De tidiga sjöfararna i Medelhavet hade stor nytta av vulkanerna Vesuvius, Stromboli och Etna. Under dager kunde röken ses miltals. Under nätterna kunde skenet och ljusreflexerna mot molnen ses på långt håll. Möjligen kan fyrfolket ha inspirerats av dessa naturföreteelser.

Antydningar om att fyrar skulle ha omtalats i Homeros´ Iliaden och Odysséen finns i översättningar från grekiskan men kan inte beläggas i de ursprungliga grekiska texterna och är förmodligen en skröna, om dock en trevlig sådan.

Ungefär vid tiden för Kristi födelse skrev den romerske historieskrivaren Plinius om fyrenFaros:

"Tornets ändamål är att, medelst nattetid brinnande eldar, giva en varningssignal till de skepp som befinna sig i angränsande farvatten, och för dem utpeka inloppet till hamnen. För närvarande finns liknande eldsignaler på många platser - exempelvis i Ostia och Ravenna. Den enda faran ligger i att dessa eldar, när de hålls brinnande utan avbrott, kunna av misstag tagas för stjärnor. Eldarna hava nämligen på avstånd ett med stjärnorna mycket nära överensstämmande utseende."

Efter det att fyren Faros vid Alexandria stod färdig ökade sjöfarten i den kända världen i takt med att det romerska riket expanderade.

  • Hamnar anlades kring Medelhavet både i Afrika och i Europa.
  • Fyrar uppfördes så långt bort som i Svarta Havet och Atlanten.
  • 30-talet fyrar är definitivt kända och har varit i tjänst före 400 e.Kr. då det romerska imperiet började falla samman.

Tabell några antikens fyrar

Fyr _________________ Nuvarande land ___________ Klar, cirka
  • Abydos ______________ Turkiet
  • Aegae _______________ Turkiet __________________ före 164 f.Kr.
  • Antalaya ____________ Turkiet
  • Alexandria (Faros) __ Egypten __________________ 280 f.Kr.
  • Boulogne ____________ Frankrike ________________ 44 e.Kr.
  • Bysantium ___________ Turkiet
  • Brindisi ____________ Italien
  • Caepio ______________ Spanien __________________ före 20 f.Kr.
  • Capri _______________ Italien
  • Centumcellae ________ Italien __________________ cirka 120 e.Kr.
  • Corint ______________ Grekland
  • Chrysopolis _________ Turkiet
  • Coronna _____________ Spanien __________________ första århundradet e.Kr.
  • Dover _______________ England __________________ 50 e.Kr.
  • Faros (Alexandria) __ Egypten __________________ 280 f.Kr.
  • Frejus ______________ Frankrike
  • Gades _______________ vid Spaniens sydkust _____ före Kristus
  • Heracleia Pontica ___ vid Svarta Havet _________ före Kristus
  • Kartago _____________ Tunisien _________________ före Kristus
  • Laodicea ____________ Syrien
  • Lepcis Magna ________ Libyen ___________________ 200 e.Kr.
  • Neoptolomeia ________ Ukraina
  • Messina _____________ Italien __________________ före Kristus
  • Ostia _______________ Italien __________________ 50 e.Kr.
  • Pireus ______________ Grekland _________________ före Kristus
  • Pomposo _____________ Italien
  • Putoeli _____________ Italien
  • Ravenna _____________ Italien __________________ 10 f.Kr.
  • Smyrna ______________ Turkiet __________________ före Kristus
  • Terracina ___________ Italien
  • Timeae ______________ vid Svarta Havet _________ före Kristus
  • Zara ________________ Bosnien


Källor:

  • D Alan Stevenson, The World's Lighthouses before 1820.
  • Ebbe Almqvist & Kenneth Sutton-Jones, Milestones in Lighthous Engineering, Pharos Marine Ltd / Automatic Power Inc., 1993


Jfr Faros, Ostia, Kolossen på Rhodos, Caepio, Coronna, Dover, världens sju underverk, medeltida fyrar, Sverige från 1721, fyr- och handelshistoria, vulkan, jordbävning