Skillnad mellan versioner av "Antikens fyrar"

Från fyrwiki
Hoppa till: navigering, sök
m
m
Rad 1: Rad 1:
Historien för sjöfart och fyrar går hand i hand med den för handeln. Tidigt utgjorde floder och hav viktiga transportleder. På floderna Eufrat och Tigris samt på Nilen var fartygstrafiken igång 3000 år före Kristus. Reguljär handel mellan Egypten och Kreta beskrivs från tiden före år 2500 f.Kr. Fenicierna (från nutidens Libanon) utsträckte sina domäner över den nordafrikanska kusten cirka 1000 år f.Kr. och fortsatte via Spanien och Gibraltar till Cornwall i England för att få tillgång till silver och tenn. Först fick de dessa metaller via lokala spanska fartyg, senare med sina egna.  
+
'''Antikens fyrar'''
 +
 
 +
==Tidigt ==
 +
Historien för sjöfart och fyrar går hand i hand med den för handeln. Tidigt utgjorde floder och hav viktiga transportleder.  
 +
* På floderna Eufrat och Tigris samt på Nilen var fartygstrafiken igång 3000 år före Kristus.  
 +
* Reguljär handel mellan Egypten och Kreta beskrivs från tiden före år 2500 f.Kr.  
 +
* '''Fenicierna''' (från nutidens Libanon) utsträckte sina domäner över den nordafrikanska kusten cirka 1000 år f.Kr. och fortsatte via Spanien och Gibraltar till Cornwall i England för att få tillgång till silver och tenn.  
 +
* Först fick de dessa metaller via lokala spanska fartyg, senare med sina egna.  
  
 
  (Här ska en karta in)
 
  (Här ska en karta in)
  
Grekerna koloniserade cirka 800 f.Kr. områden vid Svarta havet. 100 år senare tog de sig också via de franska floderna Rhone och Seine till gruvorna i Cornwall. Grekerna var den då dominerande sjömakten tills de hade förlorat det peleponnesiska kriget år 401 f.Kr. Rhodos och senare Alexandria, grundad av kejsar Alexander den store 332 f.Kr., blev nya handelscentra. År 146 f.Kr. besegrade romarna den kartagiska flottan och romarriket, med nuvarande Italien som centrum, började att växa.
+
== Greker ==
 
+
Grekerna koloniserade cirka 800 f.Kr. områden vid Svarta havet.  
De tidigaste sjömärkena utgjordes av på fasta land resta stenkummel samt stångmärken respektive i vattnet flytande bojar. Bojarna bestod av trästycken som förankrats med rep till en på bottnen nedsläppt sten. Användningen av sjömärken i den kända världen kan historiskt beläggas tillbaka i tiden till cirka 300 f.Kr. Vid denna tid uppförde egyptierna antikens mest kända fyr - fyren på Faros vid Alexandria.  
+
* 100 år senare tog de sig också via de franska floderna Rhone och Seine till gruvorna i Cornwall.  
 +
* Grekerna var den då dominerande sjömakten tills de hade förlorat det peleponnesiska kriget år 401 f.Kr.  
 +
* Rhodos och senare Alexandria, grundad av kejsar Alexander den store 332 f.Kr., blev nya handelscentra.  
 +
* År 146 f.Kr. besegrade romarna den kartagiska flottan och romarriket, med nuvarande Italien som centrum, började att växa.  
  
 +
== Sjömärken ==
 +
De tidigaste sjömärkena utgjordes av på fasta land resta sten[[kummel]] samt stångmärken respektive i vattnet flytande [[boj]]ar.
 +
* Bojarna bestod av trästycken som förankrats med rep till en på bottnen nedsläppt sten.
 +
* Användningen av sjömärken i den kända världen kan historiskt beläggas tillbaka i tiden till cirka 300 f.Kr.
 +
* Vid denna tid uppförde egyptierna antikens mest kända fyr - fyren på [[Faros]] vid Alexandria.
  
 
== Fyrbyggandet ==
 
== Fyrbyggandet ==
 
Fyrbyggandet började i den östra delen av Medelhavet. Under tiden före Kristi födelse byggde fenicier, egyptier och romare andra men inte lika spektakulära torn med fyreldar. De uppfördes vid de då mera betydande hamnarna.  
 
Fyrbyggandet började i den östra delen av Medelhavet. Under tiden före Kristi födelse byggde fenicier, egyptier och romare andra men inte lika spektakulära torn med fyreldar. De uppfördes vid de då mera betydande hamnarna.  
  
Under de följande åren, fram till 300 e.Kr., har cirka 200 fyrar kunnat beläggas och cirka 30 kunnat identifieras till namngivna platser inom det Romerska Riket. Fyringen kom från vedeldar eller facklor som brann i det fria. I de mindre hamnfyrarna användes ibland oljelampa. Under tiden för romarriket (146 f.Kr. - 478 e.Kr.) ökade sjöfarten och flera hamnar anlades. När Romarriket upplöstes upphörde också allt byggande av fyrar. Fyrarna förföll. Det skriftliga omnämnandet av fyrar upphörde. Den tid vi kallar medeltid började.  
+
Under de följande åren, fram till 300 e.Kr., har cirka 200 fyrar kunnat beläggas och cirka 30 kunnat identifieras till namngivna platser inom det Romerska Riket. Fyringen kom från '''vedeldar''' eller '''facklor''' som brann i det fria. I de mindre hamnfyrarna användes ibland [[oljelampa]]. Under tiden för romarriket (146 f.Kr. - 478 e.Kr.) ökade sjöfarten och flera hamnar anlades. När Romarriket upplöstes upphörde också allt byggande av fyrar. Fyrarna förföll. Det skriftliga omnämnandet av fyrar upphörde. Den tid vi kallar medeltid började.  
  
 
Den tidiga sjöfarten bromsades av risken för ogynnsamma vindar, ängslan för storm och oväder samt faran av att gå på grund. För att ge ledning åt den lokala sjöfarten tändes förmodligen de första eldarna på stränder eller på torn, som anlagts för att försvara inloppen till hamnarna. De hölls släckta i tider av ofred.  
 
Den tidiga sjöfarten bromsades av risken för ogynnsamma vindar, ängslan för storm och oväder samt faran av att gå på grund. För att ge ledning åt den lokala sjöfarten tändes förmodligen de första eldarna på stränder eller på torn, som anlagts för att försvara inloppen till hamnarna. De hölls släckta i tider av ofred.  
Rad 17: Rad 32:
 
De tidiga sjöfararna i Medelhavet hade stor nytta av vulkanerna Vesuvius, Stromboli och Etna. Under dager kunde röken ses miltals. Under nätterna kunde skenet och ljusreflexerna mot molnen ses på långt håll. Möjligen kan fyrfolket ha inspirerats av dessa naturföreteelser.  
 
De tidiga sjöfararna i Medelhavet hade stor nytta av vulkanerna Vesuvius, Stromboli och Etna. Under dager kunde röken ses miltals. Under nätterna kunde skenet och ljusreflexerna mot molnen ses på långt håll. Möjligen kan fyrfolket ha inspirerats av dessa naturföreteelser.  
  
Antydningar om att fyrar skulle ha omtalats i Homeros´ Iliaden och Odysséen finns i översättningar från grekiskan men kan inte beläggas i de ursprungliga grekiska texterna och är förmodligen en skröna, om dock en trevlig sådan.   
+
Antydningar om att [[fyr]]ar skulle ha omtalats i Homeros´ Iliaden och Odysséen finns i översättningar från grekiskan men kan inte beläggas i de ursprungliga grekiska texterna och är '''förmodligen en skröna, om dock en trevlig sådan'''.   
 +
 
 +
Ungefär vid tiden för Kristi födelse skrev den romerske historieskrivaren Plinius om fyren på Faros:
 +
: "Tornets ändamål är att, medelst nattetid brinnande eldar, giva en varningssignal till de skepp som befinna sig i angränsande farvatten, och för dem utpeka inloppet till hamnen. För närvarande finns liknande eldsignaler på många platser - exempelvis i [[Ostia]] och Ravenna. Den enda faran ligger i att dessa eldar, när de hålls brinnande utan avbrott, kunna av misstag tagas för stjärnor. Eldarna hava nämligen på avstånd ett med stjärnorna mycket nära överensstämmande utseende."
  
Ungefär vid tiden för Kristi födelse skrev den romerske historieskrivaren Plinius om fyren på Faros: "Tornets ändamål är att, medelst nattetid brinnande eldar, giva en varningssignal till de skepp som befinna sig i angränsande farvatten, och för dem utpeka inloppet till hamnen. För närvarande finns liknande eldsignaler på många platser - exempelvis i Ostia och Ravenna. Den enda faran ligger i att dessa eldar, när de hålls brinnande utan avbrott, kunna av misstag tagas för stjärnor. Eldarna hava nämligen på avstånd ett med stjärnorna mycket nära överensstämmande utseende."
+
Efter det att fyren Faros vid Alexandria stod färdig ökade sjöfarten i den kända världen i takt med att det romerska riket expanderade.
 +
* Hamnar anlades kring Medelhavet både i Afrika och i Europa.
 +
* Fyrar uppfördes så långt bort som i Svarta Havet och Atlanten.  
 +
* 30-talet fyrar är definitivt kända och har varit i tjänst före 400 e.Kr. då det romerska imperiet började falla samman.  
  
Efter det att fyren Faros vid Alexandria stod färdig ökade sjöfarten i den kända världen i takt med att det romerska riket expanderade. Hamnar anlades kring Medelhavet både i Afrika och i Europa. Fyrar uppfördes så långt bort som i Svarta Havet och Atlanten. 30-talet fyrar är definitivt kända och har varit i tjänst före 400 e.Kr. då det romerska imperiet började falla samman.  
+
== Tabell ==
 +
<tt>
 +
'''Fyr _____________ Nuvarande land ______________ Klar, cirka'''
 +
* Abydos ______________ Turkiet
 +
* Aegae _______________ Turkiet __________________ före 164 f.Kr.
 +
* Antalaya ____________ Turkiet
 +
* Alexandria __________ Egypten __________________ 280 f.Kr.
 +
* Boulogne ____________ Frankrike ________________ 44 e.Kr.
 +
* Bysantium ___________ Turkiet
 +
* Brindisi ____________ Italien
 +
* Caepio ______________ Spanien __________________ före 20 f.Kr.
 +
* Capri _______________ Italien
 +
* Centumcellae ________ Italien __________________ cirka 120 e.Kr.
 +
* Corint ______________ Grekland
 +
* Chrysopolis _________ Turkiet
 +
* Corunna _____________ Spanien __________________ första århundradet e.Kr.
 +
* Dover _______________ England __________________ 50 e.Kr.  
 +
* Frejus ______________ Frankrike
 +
* Gades _______________ vid Spaniens sydkust _____ före Kristus
 +
* Heracleia Pontica ___ vid Svarta Havet _________ före Kristus
 +
* Kartago _____________ Tunisien _________________ före Kristus
 +
* Laodicea ____________ Syrien
 +
* Lepcis Magna ________ Libyen ___________________ 200 e.Kr.
 +
* Neoptolomeia ________ Ukraina
 +
* Messina _____________ Italien __________________ före Kristus
 +
* Ostia _______________ Italien __________________ 50 e.Kr.  
 +
* Pireus ______________ Grekland _________________ före Kristus
 +
* Pomposo _____________ Italien
 +
* Putoeli _____________ Italien
 +
* Ravenna _____________ Italien __________________ 10 f.Kr.  
 +
* Smyrna ______________ Turkiet __________________ före Kristus
 +
* Terracina ___________ Italien
 +
* Timeae ______________ vid Svarta Havet _________________ före Kristus
 +
* Zara ________________ Bosnien
 +
</tt>
  
'''Fyr Nuvarande land Klar, cirka'''
 
* Abydos Turkiet
 
* Aegae Turkiet före 164 f.Kr.
 
* Antalaya Turkiet
 
* Alexandria Egypten 280 f.Kr.
 
* Boulogne Frankrike 44 e.Kr.
 
* Bysantium Turkiet
 
* Brindisi Italien
 
* Caepio Spanien före 20 f.Kr.
 
* Capri Italien
 
* Centumcellae Italien cirka 120 e.Kr.
 
* Corint Grekland
 
* Chrysopolis Turkiet
 
* Corunna Spanien första århundradet e.Kr.
 
* Dover England 50 e.Kr.
 
* Frejus Frankrike
 
* Gades vid Spaniens sydkust före Kristus
 
* Heracleia Pontica vid Svarta Havet före Kristus
 
* Kartago Tunisien före Kristus
 
* Laodicea Syrien
 
* Lepcis Magna Libyen 200 e.Kr.
 
* Neoptolomeia Ukraina
 
* Messina Italien före Kristus
 
* Ostia Italien 50 e.Kr.
 
* Pireus Grekland före Kristus
 
* Pomposo Italien
 
* Putoeli Italien
 
* Ravenna Italien 10 f.Kr.
 
* Smyrna Turkiet före Kristus
 
* Terracina Italien
 
* Timeae vid Svarta Havet före Kristus
 
* Zara Bosnien (?)
 
  
Jfr [[Faros]], [[Ostia]], [[Kolossen på Rhodos]], [[Caepio]], [[Coronna]], [[Dover]], [[fyr- och handelshistoria]].
+
Jfr [[Faros]], [[Ostia]], [[Kolossen]] på Rhodos, [[Caepio]], [[Coronna]], [[Dover]], [[fyr- och handelshistoria]], [[världens sju underverk]].

Versionen från 22 januari 2014 kl. 17.37

Antikens fyrar

Tidigt

Historien för sjöfart och fyrar går hand i hand med den för handeln. Tidigt utgjorde floder och hav viktiga transportleder.

  • På floderna Eufrat och Tigris samt på Nilen var fartygstrafiken igång 3000 år före Kristus.
  • Reguljär handel mellan Egypten och Kreta beskrivs från tiden före år 2500 f.Kr.
  • Fenicierna (från nutidens Libanon) utsträckte sina domäner över den nordafrikanska kusten cirka 1000 år f.Kr. och fortsatte via Spanien och Gibraltar till Cornwall i England för att få tillgång till silver och tenn.
  • Först fick de dessa metaller via lokala spanska fartyg, senare med sina egna.
	(Här ska en karta in)

Greker

Grekerna koloniserade cirka 800 f.Kr. områden vid Svarta havet.

  • 100 år senare tog de sig också via de franska floderna Rhone och Seine till gruvorna i Cornwall.
  • Grekerna var den då dominerande sjömakten tills de hade förlorat det peleponnesiska kriget år 401 f.Kr.
  • Rhodos och senare Alexandria, grundad av kejsar Alexander den store 332 f.Kr., blev nya handelscentra.
  • År 146 f.Kr. besegrade romarna den kartagiska flottan och romarriket, med nuvarande Italien som centrum, började att växa.

Sjömärken

De tidigaste sjömärkena utgjordes av på fasta land resta stenkummel samt stångmärken respektive i vattnet flytande bojar.

  • Bojarna bestod av trästycken som förankrats med rep till en på bottnen nedsläppt sten.
  • Användningen av sjömärken i den kända världen kan historiskt beläggas tillbaka i tiden till cirka 300 f.Kr.
  • Vid denna tid uppförde egyptierna antikens mest kända fyr - fyren på Faros vid Alexandria.

Fyrbyggandet

Fyrbyggandet började i den östra delen av Medelhavet. Under tiden före Kristi födelse byggde fenicier, egyptier och romare andra men inte lika spektakulära torn med fyreldar. De uppfördes vid de då mera betydande hamnarna.

Under de följande åren, fram till 300 e.Kr., har cirka 200 fyrar kunnat beläggas och cirka 30 kunnat identifieras till namngivna platser inom det Romerska Riket. Fyringen kom från vedeldar eller facklor som brann i det fria. I de mindre hamnfyrarna användes ibland oljelampa. Under tiden för romarriket (146 f.Kr. - 478 e.Kr.) ökade sjöfarten och flera hamnar anlades. När Romarriket upplöstes upphörde också allt byggande av fyrar. Fyrarna förföll. Det skriftliga omnämnandet av fyrar upphörde. Den tid vi kallar medeltid började.

Den tidiga sjöfarten bromsades av risken för ogynnsamma vindar, ängslan för storm och oväder samt faran av att gå på grund. För att ge ledning åt den lokala sjöfarten tändes förmodligen de första eldarna på stränder eller på torn, som anlagts för att försvara inloppen till hamnarna. De hölls släckta i tider av ofred.

De tidiga sjöfararna i Medelhavet hade stor nytta av vulkanerna Vesuvius, Stromboli och Etna. Under dager kunde röken ses miltals. Under nätterna kunde skenet och ljusreflexerna mot molnen ses på långt håll. Möjligen kan fyrfolket ha inspirerats av dessa naturföreteelser.

Antydningar om att fyrar skulle ha omtalats i Homeros´ Iliaden och Odysséen finns i översättningar från grekiskan men kan inte beläggas i de ursprungliga grekiska texterna och är förmodligen en skröna, om dock en trevlig sådan.

Ungefär vid tiden för Kristi födelse skrev den romerske historieskrivaren Plinius om fyren på Faros:

"Tornets ändamål är att, medelst nattetid brinnande eldar, giva en varningssignal till de skepp som befinna sig i angränsande farvatten, och för dem utpeka inloppet till hamnen. För närvarande finns liknande eldsignaler på många platser - exempelvis i Ostia och Ravenna. Den enda faran ligger i att dessa eldar, när de hålls brinnande utan avbrott, kunna av misstag tagas för stjärnor. Eldarna hava nämligen på avstånd ett med stjärnorna mycket nära överensstämmande utseende."

Efter det att fyren Faros vid Alexandria stod färdig ökade sjöfarten i den kända världen i takt med att det romerska riket expanderade.

  • Hamnar anlades kring Medelhavet både i Afrika och i Europa.
  • Fyrar uppfördes så långt bort som i Svarta Havet och Atlanten.
  • 30-talet fyrar är definitivt kända och har varit i tjänst före 400 e.Kr. då det romerska imperiet började falla samman.

Tabell

Fyr _____________ Nuvarande land ______________ Klar, cirka

  • Abydos ______________ Turkiet
  • Aegae _______________ Turkiet __________________ före 164 f.Kr.
  • Antalaya ____________ Turkiet
  • Alexandria __________ Egypten __________________ 280 f.Kr.
  • Boulogne ____________ Frankrike ________________ 44 e.Kr.
  • Bysantium ___________ Turkiet
  • Brindisi ____________ Italien
  • Caepio ______________ Spanien __________________ före 20 f.Kr.
  • Capri _______________ Italien
  • Centumcellae ________ Italien __________________ cirka 120 e.Kr.
  • Corint ______________ Grekland
  • Chrysopolis _________ Turkiet
  • Corunna _____________ Spanien __________________ första århundradet e.Kr.
  • Dover _______________ England __________________ 50 e.Kr.
  • Frejus ______________ Frankrike
  • Gades _______________ vid Spaniens sydkust _____ före Kristus
  • Heracleia Pontica ___ vid Svarta Havet _________ före Kristus
  • Kartago _____________ Tunisien _________________ före Kristus
  • Laodicea ____________ Syrien
  • Lepcis Magna ________ Libyen ___________________ 200 e.Kr.
  • Neoptolomeia ________ Ukraina
  • Messina _____________ Italien __________________ före Kristus
  • Ostia _______________ Italien __________________ 50 e.Kr.
  • Pireus ______________ Grekland _________________ före Kristus
  • Pomposo _____________ Italien
  • Putoeli _____________ Italien
  • Ravenna _____________ Italien __________________ 10 f.Kr.
  • Smyrna ______________ Turkiet __________________ före Kristus
  • Terracina ___________ Italien
  • Timeae ______________ vid Svarta Havet _________________ före Kristus
  • Zara ________________ Bosnien


Jfr Faros, Ostia, Kolossen på Rhodos, Caepio, Coronna, Dover, fyr- och handelshistoria, världens sju underverk.