Anholt: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(16 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Anholt''', dansk ö och fyrplats V om öns NO-spets, ungefär i jämnhöjd med Halmstad, Kattegatt.  
'''Anholt''', dansk ö och fyrplats, ungefär i jämnhöjd med [[Halmstad]], [[Kattegatt]].  


'''Bemannad 1561-19??.''' Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’.  
[[Fil:AnholtKartaRitad.jpg|100px|left|border|länk=Kattegatt]]


(Här skall bilder in)
[[Fil:AnholtByAir.jpg|thumb|300px|Fyrplatsen Anholt sett från luften. Arkiv www.anholtturist.dk]]


[[Fil:DKFlag.jpg|65 px|border|länk=danskt fyrväsende]]
Avståndet från Anholt till närmsta land är 23 M. Öns östra del består av öde sandängar och klitter, tidigare skogbevuxen men där virket troligen använts som bränsle till fyren.
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border|länk=fyr]]
[[Fil:Symbol fsk.jpg|58px|border|länk=fyrskepp]]
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Livet.jpg|49px|border|länk=livet]]


'''1560''' gav kung Fredrik II av Danmark order om att låta sätta upp 'fyrpannor' på Skagen, Anholt och Kullen.  
[[Fil:AnholtÖByAir.jpg|thumb|300px|Ön Anholt liknar till formen en fågel. Vid näbben till vänster ligger hamnen. Vid stjärten till höger ligger fyrplatsen. Arkiv www.smilingglobe.com]]
[[Fil:AnholtFyrarRitad.jpg|thumb|300px|Fyrplatsen Anholt som [[vippfyr]] 1627, [[öppen kolfyr]] 1788 och [[täckt stenkolsfyr]] 1814. Figur Leif Elsby]]
[[Fil:AnholtRitningLinsfyr.jpg|thumb|300px|Ritning till linsfyren för Anholt]]
[[Fil:AnholtFyrVykort.jpg|thumb|300px|Vykort visande fyrplatsen Anholt]]


'''1561''' uppfördes fyren på öns O udde i form av "papegojfyr", vilket troligen är en form av vippfyr. Den ersattes efter några år av olika typer av lampfyrar. Fyren varnade för det farliga revet Anholt Knob.  
{{#display_map: 56.70, 11.53 ~ ~ ~ ~ ~ Anholt
|height=300px
|minzoom=4
|zoom=8
|maxzoom=18
|icon=PluppFyr.png
}}


'''1623''' uppfördes ett torn med öppen kolfyr.
'''Bemannad 1561- '''


'''1627''' uppfördes en vippfyr.  
[[WGS-84]] Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’.
 
== Området ==
Från [[Anholt]] till närmsta land är avståndet 23 M.
 
Öns östra del består av öde sandängar och klitter, tidigare skogbevuxen men där virket troligen använts som bränsle till fyren.
 
NO om [[Anholt]] finns revet Anholt Knob, som markerats med [[fyrskeppsstation]]en [[Anholt Knob]] och därefter [[Anholt Nord]]
 
Under napoleonkrigen, och för att skydda smyghandeln mellan Sverige och England, staionerade engelsmännen ut egna skepp utanför [[Skagen]] och [[Anholt]]. Se [[Saumarez]]. De var civila fartyg som försågs med tillfälliga fyrljus och fick rollen som [[fyrskepp]].
 
Vintern 1808-09 var kall så det räckte till. Havet frös och fångade fyrskeppet utanför Anholt i sitt grepp. Isskruvningen sänkte sänkte det. Men istället för att lägga ut ett nytt ockuperade engelsmännen [[Anholt]] 1809-1814.
 
== Fyrplatsen ==
'''1560''' gav kung Fredrik II av Danmark order om att låta sätta upp 'fyrpannor' på [[Skagen]], [[Anholt]] och [[Kullen]].
 
'''1561''' uppfördes fyren på öns O udde i form av "papegojfyr", vilket troligen är en form av [[vippfyr]]. Den ersattes efter några år av olika typer av lampfyrar. Fyren varnade för det farliga revet [[Anholt Knob]].
 
'''1623''' uppfördes ett torn med [[öppen kolfyr]].
 
'''1627''' uppfördes en [[vippfyr]].  


'''1700''' ödelades fyr och fyrplats i en storm där havet åt sig in i den lösa sandstranden.  
'''1700''' ödelades fyr och fyrplats i en storm där havet åt sig in i den lösa sandstranden.  


'''1788''' ersattes [[vippfyr]]en, den sista i bruk i Danmark, genom uppförandet av ett 30 m högt torn av [[tegel]] med [[öppen kolfyr]].
== Napoleonkrigen ==
Under napoleonkrigen, och för att skydda smyghandeln mellan Sverige och England, staionerade engelsmännen ut egna skepp utanför [[Skagen]] och [[Anholt]]. Se [[Saumarez]]. De var civila fartyg som försågs med tillfälliga fyrljus och fick rollen som [[fyrskepp]].


(Här skall bilder in)
Vintern 1808-09 var kall så det räckte till. Havet frös och fångade fyrskeppet utanför Anholt i sitt grepp. Isskruvningen sänkte sänkte det. Men istället för att lägga ut ett nytt ockuperade engelsmännen [[Anholt]] 1809-1814.


1627 1788 1814
'''1809-1814''' ockuperade engelsmännen Anholt under napoleonkriget. Se [[kontinentalsystemet]]
* Ett fort kallat "Fort York" byggdes runt fyren.
* Fyren byggdes om från öppen till [[täckt stenkolsfyr]] "efter [[Löwenörn]]s princip".


'''1788''' ersattes vippfyren, den sista i bruk i Danmark, genom uppförandet av ett 30 m högt torn av tegel med öppen stenkolsfyr.  
== Linsfyr ==
'''1881''' byggdes den täckta stenkolsfyren om till [[linsfyr]]. Tornet byggdes på 12 m till att få 42 m höjd och kröntes med lanternin och [[omgående]] linsapparat.  


'''1809-1814''' ockuperade engelsmännen Anholt under napoleonkriget. Ett fort kallat "Fort York" byggdes runt fyren. Fyren byggdes om från öppen till täckt stenkolsfyr "efter Löwenörns princip".  
'''1968''' var tornet 42 m högt, målat vitt med röd överdel.
* Optisk karaktär: '''B''' W 20 s 12 M.  


'''1881''' byggdes den täckta stenkolsfyren om till linsfyr. Tornet byggdes på 12 m till att få 42 m höjd och kröntes med lanternin och omgående linsapparat.  
'''Nuvarande karaktär''': [[Fl]] W 15 s 14 M. [[Lyshöjd]]: 40 m.


'''1968''' var tornet 42 m högt, målat vitt med röd överdel.
== Länkar ==
* Optisk karaktär: B W 20 s 12 M.
* Ur Blänket 2011:3 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2011Extract/AnholtsFyr.pdf Anholts fyr - Danmarks mest isolerade plats]''', Bengt Garsell


'''Nuvarande karaktär''' (2001) : Fl W 15 s 14 M. Lyshöjd: 40 m.


Jfr [[Kullen]], [[Skagen]], [[vippfyr]], [[öppen stenkolsfyr]], [[täckt stenkolsfyr]], [[linsfyr]], [[Västerhavet]].
Jfr [[Kattegatt]], [[danskt fyrväsende]], [[Kullen]], [[Skagen]], [[vippfyr]], [[öppen kolfyr]], [[täckt stenkolsfyr]], [[linsfyr]], [[fyrskepp]], [[Anholt Knob]], [[Anholt Nord]]

Nuvarande version från 29 juni 2016 kl. 13.01

Anholt, dansk ö och fyrplats, ungefär i jämnhöjd med Halmstad, Kattegatt.

AnholtKartaRitad.jpg
Fyrplatsen Anholt sett från luften. Arkiv www.anholtturist.dk

DKFlag.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Historik.jpg Livet.jpg

Ön Anholt liknar till formen en fågel. Vid näbben till vänster ligger hamnen. Vid stjärten till höger ligger fyrplatsen. Arkiv www.smilingglobe.com
Fyrplatsen Anholt som vippfyr 1627, öppen kolfyr 1788 och täckt stenkolsfyr 1814. Figur Leif Elsby
Ritning till linsfyren för Anholt
Vykort visande fyrplatsen Anholt
Laddar karta ...

Bemannad 1561-

WGS-84 Lat. N 56° 44’. Long. O 11° 39’.

Området

Från Anholt till närmsta land är avståndet 23 M.

Öns östra del består av öde sandängar och klitter, tidigare skogbevuxen men där virket troligen använts som bränsle till fyren.

NO om Anholt finns revet Anholt Knob, som markerats med fyrskeppsstationen Anholt Knob och därefter Anholt Nord

Under napoleonkrigen, och för att skydda smyghandeln mellan Sverige och England, staionerade engelsmännen ut egna skepp utanför Skagen och Anholt. Se Saumarez. De var civila fartyg som försågs med tillfälliga fyrljus och fick rollen som fyrskepp.

Vintern 1808-09 var kall så det räckte till. Havet frös och fångade fyrskeppet utanför Anholt i sitt grepp. Isskruvningen sänkte sänkte det. Men istället för att lägga ut ett nytt ockuperade engelsmännen Anholt 1809-1814.

Fyrplatsen

1560 gav kung Fredrik II av Danmark order om att låta sätta upp 'fyrpannor' på Skagen, Anholt och Kullen.

1561 uppfördes fyren på öns O udde i form av "papegojfyr", vilket troligen är en form av vippfyr. Den ersattes efter några år av olika typer av lampfyrar. Fyren varnade för det farliga revet Anholt Knob.

1623 uppfördes ett torn med öppen kolfyr.

1627 uppfördes en vippfyr.

1700 ödelades fyr och fyrplats i en storm där havet åt sig in i den lösa sandstranden.

1788 ersattes vippfyren, den sista i bruk i Danmark, genom uppförandet av ett 30 m högt torn av tegel med öppen kolfyr.

Napoleonkrigen

Under napoleonkrigen, och för att skydda smyghandeln mellan Sverige och England, staionerade engelsmännen ut egna skepp utanför Skagen och Anholt. Se Saumarez. De var civila fartyg som försågs med tillfälliga fyrljus och fick rollen som fyrskepp.

Vintern 1808-09 var kall så det räckte till. Havet frös och fångade fyrskeppet utanför Anholt i sitt grepp. Isskruvningen sänkte sänkte det. Men istället för att lägga ut ett nytt ockuperade engelsmännen Anholt 1809-1814.

1809-1814 ockuperade engelsmännen Anholt under napoleonkriget. Se kontinentalsystemet

Linsfyr

1881 byggdes den täckta stenkolsfyren om till linsfyr. Tornet byggdes på 12 m till att få 42 m höjd och kröntes med lanternin och omgående linsapparat.

1968 var tornet 42 m högt, målat vitt med röd överdel.

  • Optisk karaktär: B W 20 s 12 M.

Nuvarande karaktär: Fl W 15 s 14 M. Lyshöjd: 40 m.

Länkar


Jfr Kattegatt, danskt fyrväsende, Kullen, Skagen, vippfyr, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, linsfyr, fyrskepp, Anholt Knob, Anholt Nord