AGA AB: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Vantskruv.jpg|border|left|65px]]
[[Fil:Gustaf Dalen.jpg|thumb|200px| Ingenjören och nobelpristagaren Nils Gustaf Dalen]]
[[Fil:Gustaf Dalen.jpg|thumb|200px| Ingenjören och nobelpristagaren Nils Gustaf Dalen]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border]]
[[Fil:Maskaron.jpg|45px|border]]
[[Fil:Vantskruv.jpg|38px|border]]
[[Fil:Fotogenlamp ritad.jpg|41 px|border]]
[[Fil:Symbol fyr.jpg|53 px|border]]
[[Fil:Lur ritad.jpg|55 px|border]]
[[Fil:Blixtsymbol.jpg|58px|border]]
[[Fil:Symbol lysboj.jpg|52 px|border]]


'''AGA AB''', förkortning för Aktiebolaget Gasaccumulator.  
'''AGA AB''', förkortning för Aktiebolaget Gasaccumulator.  

Versionen från 22 januari 2015 kl. 11.27

Ingenjören och nobelpristagaren Nils Gustaf Dalen

SweFlag.jpg Maskaron.jpg Vantskruv.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Symbol lysboj.jpg

AGA AB, förkortning för Aktiebolaget Gasaccumulator.

Ingenjör Daléns uppfinningar utgjorde grunden för företagets verksamhet.

  • Förutom utrustning för fyrväsende kom att omfatta utveckling av ett flertal tillämpningar såsom tillverkning av gaser, utrustning för svetsning, skärning och lödning, automobil, optik, elektronik och mekanik, spisar och kaminer, frysar och kyltransporter, termografi, medicinsk utrustning, … .

Starten

1899 startade Axel Nordvall i Göteborg företaget Svenska Karbid och Acetylen.

  • Affärsidén var att förse städerna med acetylenbelysning för belysning av gator och hem.
  • Nordvall köpte de svenska patenträttigheterna för "acetylen dissous" av fransmännen Claude och Hess.

1901 flyttade Nordvall bolaget Svenska Karbid och Acetylen till Stockholm.

  • Han hade sedan en tid anlitat Gustaf Dalén och hans kamrat Celsing från studietiden på Chalmers för teknisk utvecklingshjälp.
  • Dalén blev chefsingenjör.

1904 ombildades Svenska Karbid och Acetylen till AB Gasaccumulator.

  • I Saltsjö- Järla nära Stockholm satte man upp ett acetylengasverk med 15 anställda.
  • Man tillverkade även acetylendrivna ljusarmaturer för automobiler och järnvägens personvagnar.

1905 uppfann Dalén klippventilen som drastiskt reducerade förbrukningen av acetylen i fyrar och 1906 kom solventilen som stängde av fyren under dagtid.

1906 anställdes ingenjör Dalén som överingenjör och verksamheten överflyttades till en fabriksbyggnad vid Maria Prästgårdsgata.

Svår konkurrens

Konkurrensen från elektrisk belysning blev mördande hård.

  • Rapporter om explosioner från utrustning för acetylen rapporterades i dåtidens media, dvs tidningar.
  • På önskemål från Lotsverket utvecklades acetylenbelysning för lysbojar.

1909 ombildades företaget till Svenska AB Gasaccumulator.

  • Gustaf Dalén var dess VD fram till sin död 1937.
  • Hans paroll var: "Lös kundens problem. Ge denne möjligheter till ökad lönsamhet, säkerhet och kvalitet. Hjälp kunden att införa ny, bättre teknik."

1911-1912 uppfördes nya fabrikslokaler på Lidingö, dit företaget flyttade.

1912 började Firma Lux i direkt konkurrens med AGA AB att även tillverka acetylenbelysning och klippapparater.

1916 hade Dalén lyckats köpa aktiemajoriteten i Firma Lux.

1918 sålde Gustaf Dalén hälften av AGA AB's innehav av Lux-aktier till Axel Wenner-Gren.

1924 förvärvade Wenner-Gren resterande Lux-aktier innehavda av AGA AB, och fick nu full kontroll över Electrolux, ett dotterbolag till firma Lux.

Internationella genombrottet

1912 kom det stora internationella genombrottet för AGA. Man fick då i internationell konkurrens beställningen för all fyrbelysning till Panama-kanalen.

Tillverkningen omfattade vid denna tid gasdrivna tåg- och fyrbelysningar, lysbojar, gasackumulatorer och svetsapparater.

1914 började man att tillverka och sälja syrgas.

1946 uppgick i moderbolaget det förutvarande dotterbolaget AGA- Baltic.

1953 hade koncernen 8 300 anställda varav moderbolaget 2 300 anställda.

Diversehandel

Tillverkningen omfattade bland annat: elektriska fyrar (inklusive flygfyrar), mistsignalapparater, apparater för undervattenssignalering, ekolod, gyrokompasser, radar, radiopejlapparater, flygfältsbelysningar, flyginstrument, polisradio, biltelefon, järnvägs- och gatusignaler, elektriskt ljus för lok och järnvägsvagnar, strålkastare, ljudfilmsprojektorer och ljudinspelningsapparater för film, högtalare, skivspelare, radioapparater, narkosapparater, AGA-spisar, mm.

  • Gastillverkningen omfattade produktion av syrgas, kvävgas, acetylen, kolsyra, argon, lustgas mm.
  • I koncernen ingick även AGA- Bausch & Lomb (optiska apparater), AGA- Faxius, AB Keros, Norrlands gas AB, AB Plåtförädling, m fl.

1964 ombildades företaget till AGA AB.

19?? bildades dotterbolaget Frigoscandia AB som ägnade sig åt lagring och transport av frysta livsmedel.

1980 överfördes till bolaget Pharos AB en stor del av företagets verksamhet, som inte direkt hade med gas att göra, dvs tillverkning av fyrteknik, optiska instrument, säkerhetssystem mm.

1985 förvärvades Uddeholm AB av AGA.

  • AGA kom härigenom att bli tillverkare av specialstål samt dessutom bli en av landets producenter av elkraft.

1986 hade dotterbolaget Frigoscandia 3 000 anställda varav 2 400 utomlands.

1987 hade koncernen 9 300 anställda varav 7 800 utomlands.

1987 såldes Pharos AB till koncernen Nobel Industrier.

1988 såldes verktygsföretaget Uddeholm Tooling.

1988 hade koncernen 13 500 anställda varav 10 800 utomlands.

Avveckling i Sverige

2000 såldes gasverksamheten hos AGA till den tyska industrikoncernen Linde.

  • I Sverige hade då AGA 650 anställda.
  • Grunden för verksamheten var produkter med anknytning till industrigaser som acetylen, syrgas, koldioxid, gasol, vätgas samt ädelgaser.

2005 flyttas AGA's gastillverkning på Lidingö till en nybyggd anläggning i Enköping.

Företag som ägts av AGA

  • 1947-1977 Tudor (batterier),
  • 1975-1980 Rosengrens (kassaskåp),
  • 1975-1984 CTC (värmepannor).


Jfr Dalén, klippventil, solventil, AGA-ljus, Panama-kanalen, acetylen, acetylenbelysning, mistsignal, radar, Lux.