AGA-ljus: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''AGA-ljus''', [[fyrljus]] alstrat i en apparat där [[acetylen]]gas brinner i en '''öppen låga''', och som ger ett skarpt ljussken.  
'''AGA-ljus''', [[fyrljus]] alstrat i en apparat där [[acetylen]]gas brinner i en '''öppen låga''', och som ger ett skarpt ljussken.  


Uppfunnen av ingenjör [[Dalén]]. Tillverkad av [[AGA AB]]
Uppfunnen av ingenjör [[Dalén]]. Tillverkad av [[AGA AB]]. Det användes främst i [[ledfyr]]ar och [[lysboj]]ar men även i [[fyrskepp]].


[[Fil:Fl 3s.jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
[[Fil:AGALogga.jpg|200px|right|länk=AGA AB]]


[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
[[Fil:SweFlag.jpg|65 px|border|länk=svenskt fyrväsende]]
Rad 13: Rad 13:
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]
[[Fil:Historik.jpg|62 px|border|länk=historik]]


[[Fil:Fl 3s.jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
[[Fil:Fl(2) 6s.jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
[[Fil:Fl(2) 6s.jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
[[Fil:Fl(3) 9s.jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
[[Fil:Fl(3) 9s.jpg|650px|right|border|länk=fyrkaraktär]]
Rad 21: Rad 22:
[[Fil:AGA lykta Thn.jpg|thumb|200px| AGA-lykta, Kanalmuseet Trollhättan. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:AGA lykta Thn.jpg|thumb|200px| AGA-lykta, Kanalmuseet Trollhättan. Foto Leif Elsby]]
[[Fil:Pintschlykta.jpg|thumb|200px|Konkurrerande fyrlykta av tillverkning [[Pintsch]] ]]
[[Fil:Pintschlykta.jpg|thumb|200px|Konkurrerande fyrlykta av tillverkning [[Pintsch]] ]]
 
[[Fil:HamnfyrGbgElsby.jpg|thumb|200px|[[Hamnfyr]] med [[AGA-ljus]] i [[Göteborg]]s inre hamn. Foto L Elsby]]
[[Fil:HuvdenHillberg.jpg|thumb|200px|Den [[acetylen]]drivna fyren Huvden vid [[Mjörn]]. Foto Esbjörn Hillberg]]


== Egenskaper ==
== Egenskaper ==
Med [[klippventil]]en och dess brännare kunde fyrarnas sken göras starkare och deras ljuskaraktär varieras bättre än hos samtidens [[ledfyr]]ar med [[fotogen]]lampa.  
Med [[klippventil]]en och dess brännare kunde fyrarnas sken göras starkare och deras ljuskaraktär varieras bättre än hos samtidens [[ledfyr]]ar med [[fotogen]]lampa.  
* AGA-ljuset '''kom att revolutionera utprickningen och blev en världsartikel'''.  
* AGA-ljuset '''kom att revolutionera utprickningen och blev en världsartikel'''.  
* Det användes främst i [[ledfyr]]ar och [[lysboj]]ar.


Behovet av tillsyn var minimalt.  
Behovet av tillsyn var minimalt.  
Rad 97: Rad 98:


== Länkar ==
== Länkar ==
OBS att denna länk inte längre funkar efter byte av Svenska Fyrsällskapets server. Men jag låter den vara kvar i förhoppning att felet kan rättas till.
* Ur Blänket 2014:4  '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2014Extract/PanamakanalensFyrar.pdf Panamakanalens fyrar blev AGA:s genombrott]''', Mats Carlsson-Lénart


För fler bilder klicka här: [http://www.fyr.org/agalykta.htm Fyrlyktor från AGA]
* AGA-museet i Nederländerna '''[http://www.aga-museum.nl/page/panama beskrivning av AGA-fyrarna i Panama-kanalen]'''





Versionen från 29 december 2017 kl. 16.23

AGA-ljus, fyrljus alstrat i en apparat där acetylengas brinner i en öppen låga, och som ger ett skarpt ljussken.

Uppfunnen av ingenjör Dalén. Tillverkad av AGA AB. Det användes främst i ledfyrar och lysbojar men även i fyrskepp.

AGALogga.jpg

SweFlag.jpg Fotogenlamp ritad.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Symbol lysboj.jpg Vantskruv.jpg Historik.jpg

Fl 3s.jpg
Fl(2) 6s.jpg
Fl(3) 9s.jpg
Fl(4) 12s.jpg
Tvåstrålemunstycke monterad på klippventil i fyrlykta med solventil. Figur Leif Elsby
Sektorindelat före detta AGA-ljus med klippventil. Foto Ellinor Gröndahl
AGA-lykta, Kanalmuseet Trollhättan. Foto Leif Elsby
Konkurrerande fyrlykta av tillverkning Pintsch
Hamnfyr med AGA-ljus i Göteborgs inre hamn. Foto L Elsby
Den acetylendrivna fyren Huvden vid Mjörn. Foto Esbjörn Hillberg

Egenskaper

Med klippventilen och dess brännare kunde fyrarnas sken göras starkare och deras ljuskaraktär varieras bättre än hos samtidens ledfyrar med fotogenlampa.

  • AGA-ljuset kom att revolutionera utprickningen och blev en världsartikel.

Behovet av tillsyn var minimalt.

  • Ljuset fungerade automatiskt och krävde ingen bemanning.
  • Beroende på storleken på fyrens gasförråd behövde fyren inte ha tillsyn oftare än cirka 1-2 gång per år.
  • Tillförlitligheten var mycket hög.

Funktion

Innan gasen når lågan passerar den en klippventil, som portionerar ut gasen på det sätt som skall ge fyren dess karaktär.

  • Från klippventilen går gasen genom ett speciellt munstycke och antänds där av en liten evighetslåga.
  • Tvåstrålemunstycket har två huvudkanaler, som mynnar i rät vinkel mot varandra.
  • De utströmmande gasstrålarna splittras vid kollisionen och syresätts därigenom.
  • Som resultat får lågan formen av en fiskstjärt och brinner med klart sken och utan att sota.

Klippapparaten var inrymd i den nedre delen av höljet, som omgav fyrlinsen.

Huvudgasflödet styrdes med en solventil så att fyren var släckt på dagen, dock med evighetslågan tänd.

Några "klippar" (flashers) Arkiv AGA AB

Ne 008.jpg --- Ne 085.jpg

Ne 009.jpg --- Ne 086.jpg

Vanliga karaktärer

Klippapparaten portionerade ut gasen med bestämda tidsintervall via en bälgkonstruktion, exempelvis under 0,3 sekunder var 3:e sekund. Då lågan brann 0,3s var 3:e s var gasförbrukningen alltså 1/10 av en hela tiden tänd låga.

Den vanligaste fyrkaraktären för AGA-ljus var Bx 3s (nuspråk: Fl 3s) dvs en blixt var 3:e sekund. Samma gasförbrukning hade fyrkaraktären Bx(2) 6s (nuspråk: Fl(2) 6s) dvs två blixtar var 6:e sekund. Samma gasförbrukning hade fyrkaraktären Bx(3) 9s (nuspråk: Fl(3) 9s) dvs tre blixtar var 9:e sekund.

De tre fyrkaraktärerna Fl 3s och Fl(2) 6s kom att bli vanliga för fyrar med AGA-ljus men även Fl(3) 9s, se figur ovan. Andra karaktärer förekom också.

Utveckling

1904 utlades den första AGA-lysbojen vid Trädgårdsgrund i Kalmarsund. Den hade ett fast sken och en gasförbrukning som var alldeles för hög för att vara realistiskt gångbar för fyrar.

1906 uppsattes den första AGA-klippfyren i Gåsfetens fyr i Blekinge. Gasförbrukningen var kraftigt reducerad.

1907 uppfanns solventilen av ingenjör Dalén.

  • Detta gjorde att acetylenljuset blev ekonomiskt möjligt för fyrar.

1909 tillkom det ännu mer ljusstarka sk dalén-ljuset alstrat genom att acetylengas och luft i optimal proportion, med hjälp av en dalén-blandare, fick brinna inne i ett glödnät, som av speciella salter kom att lysa med intensivt vitt ljus.

De fyrar som drevs med acetylen var mycket tillförlitliga men hade också hög driftkostnad för gasen.

Acetylengasen transporterades till fyrplatsen i så kallade gasackumulatorer (gastuber).

  • För fyrändamål var AK-25 och AK-50 de vanligaste. De vägde 61 respektive 118 kg.
  • De var tunga och ohanterliga och krävde vana och skicklighet av personalen för att utan olycksfall kunna hanteras och landsättas.
  • Det förutsatte också att sjögången just då var ringa vid fyrplatsen, vilket långt ifrån alltid var fallet.

Avveckling

1950-talet elektrifierades många gasfyrar. En del av dessa försågs med AGA-ljus som reserv och säkerhet vid strömbortfall. Se AGA-gasreserv.

Numera har Sjöfartsverket helt gått över från gas till elektriskt ljus.

1990 försvann det sista dalén-ljuset i Sjöfartsverkets fyrar i den målsättning verket hade att komma bort från hanteringen av acetylen.

  • Sandö i Gryts skärgård var den sista fyren. Utrustningen finns på Gryts Hembygdsmuseum

1997 byggdes Lilla Köttö i Fjällbacka om, som den sista av Sjöfartsverkets gasfyrar.

Och sedan

I Sverige finns ett antal privata, musealt gasdrivna fyrar kvar i drift, t ex Flottsunds fyr i Mälaren, Bastedalens fyr i Vättern, Libertus fyr i Stockholms hamninlopp och fyren Huvden i Mjörn.

  • Vid Maritiman (Göteborgs Maritima Centrum) står på ett betongtorn en AGA-fyr i drift med fyrlykta typ L-200, nr 880, karaktär Fl(2) W 6s 8M. Denna lysboj stod 1915-1980 på grundet Klasbådarna i Vänern.
Acetylenförbrukning 1,9 l/h varav evighetslågan förbrukar 0,2 l/h. "Donerad av AGA, Distrikt Göteborg."

1992 på hösten släcktes den sista gasdrivna fyren i Finland.

I Norge och i Sydamerika finns dock fortfarande gasdrivna fyrar i drift.

Länkar


Jfr acetylen, gasackumulator, acetylengasfyr, AGA-gasreserv, Dalén, klippventil, solventil, Dalén-ljus, Dalén-blandare, klippapparat, fyrljus, fyrkaraktär, elektriskt ljus, gasglödljus, Erholmen

Jfr AGA AB, acetylen, AGA-massa, gasackumulator, AGA-ljus, Dalén-ljus, AGA ljusväxlare, AGA-gasreserv, AGA fyrlyktor, AGA linser, AGA teckengivare, glödnätsbytare, AGA mistsignal