Östergarn: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 17: | Rad 17: | ||
[[Fil:ÖstergarnUppifran.jpg|thumb|250px|Östergarn, västra fyrplatsen. Arkiv sim.se]] | [[Fil:ÖstergarnUppifran.jpg|thumb|250px|Östergarn, västra fyrplatsen. Arkiv sim.se]] | ||
[[Fil:ÖstergarnÖEsbjörnHillberg92.jpg|thumb|250px| Östergarn västra. Till höger en [[Polheimer]]s fyrugn. Foto Esbjörn Hillberg]] | [[Fil:ÖstergarnÖEsbjörnHillberg92.jpg|thumb|250px| Östergarn västra. Till höger en [[Polheimer]]s fyrugn. Foto Esbjörn Hillberg]] | ||
[[Fil:Östergarn 1.jpg|thumb|250px|[[Polheimer]]s fyrugn finns uppförd på [[Östergarn]]. Foto Esbjörn Hillberg]] | |||
[[Fil:1852 FårÖstergHoburg.jpg|thumb|250px|Fyrarna på [[Fårö]], [[Östergarn]] och [[Hoburg]]. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken]] | [[Fil:1852 FårÖstergHoburg.jpg|thumb|250px|Fyrarna på [[Fårö]], [[Östergarn]] och [[Hoburg]]. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken]] | ||
[[Fil:ÖstergarnÖFp1894.jpg|thumb|250px| Östergarn västra fyrplats 1894. Foto Lotsverket]] | [[Fil:ÖstergarnÖFp1894.jpg|thumb|250px| Östergarn västra fyrplats 1894. Foto Lotsverket]] |
Versionen från 29 oktober 2017 kl. 21.39
Östergarn / Östergarnsholm , svensk ö och f.d. bemannade fyrplats(er) på ön Östergarnsholm på Gotland, Mellersta Östersjön. Bemannade 1818-1965
Gotlands första fyrtorn och det andra i Sverige, efter Kullen, som uppfördes som täckt stenkolsfyr.
Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
---|---|---|---|---|---|
416000 | C 7188 | N 57 27, O 18 59 | LFl(2) WR 15 s | 16,5 | F.d., se bemanning |
Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
1818 | 1919 | 1965 | 1965 | 29,5 | 36,2 |
Bemannad: Västra fyrplatsen 1818-1919, östra 1919-1965.
Ön
Ön Östergarnsholm ligger fyra km öster om Herrviks hamn.
- Ön är låg och saknar träd nästan helt. Öster om Östergarnsholm ligger revet Briterne. På segelfartygens tid användes passagen väster om Östergarnsholm. De större ångfartygen fick gå öster om ön.
- 1872 fanns förutom fyrplatsen tre fiskelägen på ön.
- 1928 drogs lotsplatsen i Herrvik in.
- Det östliga läget nära den baltiska kusten har under de två världskrigen inneburet sjöslag i fyrplatsens närhet (2 juli 1915) samt under andra världskriget omhändertagande av flyktingar.
Västra fyrplatsen (Östergarn)
1816 den 2 april fastställde kung Karl XIII ritningarna till fyren.
Fyren tändes
1817 anlades fyrplatsen. Samtidigt revs ett äldre sjömärke, ett stenkummel som markerat högsta punkten.
- Av kalksten från platsen byggdes ett 8 m brett cylindriskt 12 högt torn för stenkolseldning inom lanterin "i enlighet med Löwenörns princip", dvs täckt stenkolsfyr. Ritat av C Wallenstrand.
- På fyrplatsen uppfördes ett boningshus för fyrmästaren och hans familj, en kolbod samt några uthus.
- Fyren tändes 1 september 1818. Den hölls tänd under tiden från 1 augusti till 15 maj, dvs den mörka delen av året.
1849 höjdes tornet (till ungefär dubbla höjden) och försågs med ny lanternin, oljelampa och lins.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catadioptrisk krona (11 ringar). Oljelampa för rovolja.
- Under ombyggnadstiden tändes en provisorisk öppen kolfyr, en Polheimers fyrugn. Denna är den i Sverige sist byggda och den enda bevarade.
1852 installerades öster om tornet en klockstapel med mistklocka.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N 57° 26',4. Long O 18° 59',8.
- Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 104 fot (31,2 m).
- Fyrtornet: av sten, vitt.
- Lysvidd: 16 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 43 fot (12,9 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
- Tornets höjd från grund: 70 fot (21,0 m).
Fyrtornet är uppfört på nordvästra och högsta delen av Östergarnsholm, belägen öster om Gotland. Det är vitrappat och nära därintill ligger fyrbetjäningens rödmålade boningshus, ävensom en stapel med ringklocka, med vilken klämtas under disigt väder och tjocka. Över holmen ligger stundom dimma, som hindrar fyren att vara synlig.”
Fotogen
1887 utbyttes oljelampa med rovolja mot fotogenlampa med veke.
1894 monterades en ställning på tornets topp, dit mistklockan flyttades upp. Den förra klockstapeln togs bort.
Lux-ljus
1907 utbyttes fotogenlampa med veke mot Lux-ljus samt intermittenshylsa, urverk med lod, lodvikt 95,1 kg.
1908 erhöll fyrplatsen två mistlurar drivna med handkraft.
Ersatt av Östra delen av ön
1919 släcktes fyren på den västra fyrplatsen, ersatt av en ny fyrplats på östra delen av ön. Linsapparat och lanternin monterades ner och installerades i den nya fyren.
1921 uppsattes på den västra udden av ön en på betongfot vit åttakantig fyrkur av järn försedd med 3:e ordningens mindre (750 mm Ø) trumlins, kallad Östergarns västra. Fyren hade Lux-ljus. Den hade till uppgift att vägleda kustfarten väster om ön.
AGA-ljus
1949 utbyttes Lux-ljuset mot AGA-ljus.
1968 var fyren en vit fyrkur. Lins av 4:e ordningen. AGA-ljus.
199? byggdes Östergarns västra om till solpaneldrift.
2000 var fyren en vit fyrkur
Nuvarande karaktär Östergarns västra: Fl(2) WRG 6 s 7,6 M. Lyshöjd: 12,5 m.
Östra fyrplatsen (Östergarnsholm)
Fyren tändes
1918-1919 anlades den östra fyrplatsen. Ett i betong cirka 30 m högt runt torn med lanternin och från den västra fyrplatsen överflyttad fyrapparat och lins. Ritat av Gustaf Getrén och F Lundeberg.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en dioptrisk trumlins med 5 fack à 72°, med catadioptrisk krona (11 ringar). Lux-ljus samt intermittenshylsa driven av urverk med lod, lodvikt 95,1 kg.
- Fyrplatsen var försedd med järnvägsspår där en enkel tralla användes för att forsla upp förnödenheter från hamnen till fyren. Då vinden var tjänlig satte man segel på trallan för att driva fram den. annars gällde handkraft.
- Lotsbarnskolan var inredd i ett rum på övervåningen. Där fanns också ett rum med pentry för lärarinnan.
1921 byttes i den nya fyren trumlinsen ut mot en omgående planlins.
- Linsen av 3:e ordningen (1000 mm Ø) var en catadioptrisk planlins, omgående, kvicksilverlagring, driven med urverk och lod, lodvikt 200 kg.
- En bifyr anordnades med 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 1 fack à 20°.
Elektriskt ljus
1964 elektrifierades och automatiserades fyren.
Avbemanning och personal
1964 Fyrplatsen avbemannades, se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Östergarn
Och sedan
1968 var fyrtornet 29,5 m högt, målat vitt med svart bälte upptill. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv.
- Optisk karaktär: Bx(2) W 15 s 16,5 M. Lyshöjd: 36,2 m. Ljusstyrka: W 26 000 cd.
- Bifyr optisk karaktär: F R 11,5 M. Lyshöjd: 18 m. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med AGA-ljus som reserv. Lysvinkel: 222-R-272°. Sektorn omfattar det NO om fyren liggande grundområdet Briterne.
- Akustisk karaktär: Tyfon 2 ljud var 60 s. (2 + 4 + 2 + 52). Mistsignalen var tvåtonig, dvs avgavs med två samtidiga toner (ca 205 Hz och ca 260 Hz).
- Cirkulär radiofyr: RC 281. Räckvidd: 50 M. ID-signal: ÖN. Frekvens: 305,7 kHz.
1981 ersattes bifyren av en röd sektor i huvudfyren. Linsen byttes till
2000 var tornet 29,5 m högt, målat vitt med svart bälte upptill.
Nuvarande optik: 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins med 5+5 inslipade ringar, 300° + öppen 60°, 2x40W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier
Nuvarande karaktär: LFl(2) WR 15 s 16,5 M. (2,5 + 2,5 + 2,5 + 7,5). Lyshöjd: 36,2 m.
Länkar
- Ur Blänket 2014:2 Hilmer – 1900-talets svenske fyrbyggare, Mats Carlsson-Lénart
- Ur Blänket 2011:2 Ett fyrmästarhus på vift, Hans von Heijne
- Ur Blänket 2009:4 Östergarns fyrplats, Folke Sjögren
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
Bemanning | Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden. |
Klass | Fyrplats klass: I. Enslighetsklass: I. Dyrortsgrupp: A. |
Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 3:e ordning. Mistsirén, 2 st. 10 hkr. Ellwe-motorer. Vitt, 29,5 m högt fyrtorn av betong med svart bälte. Maskinrummet beläget i övre delen av fyrtornet. Fyren anlagd år 1817. |
Läge och natur | Ödslig och kal, c:a 3 km lång och 2 km bred, holme på östra sidan av Gotland. |
Bostäder | Fm 3 rum och kök., Fv 2 rum och kök, Fb rum och kök. Värmeledning. Inga övriga bekvämligheter. |
Hamn | 2 st hamnar med båtslipar och mindre vågbrytare. Höst och vinter oskyddat läge. |
Kommunikationer | Tjänstemotorbåt. 2 resor i veckan till Herreviks fiskehamn, därifrån buss och järnväg till Visby. |
Postanstalt | Katthammarsvik, mindre by på fastlandet. Väg dit: 10 km från fyrplatsen. |
Handelsbod | Herreviks fiskehamn. Väg dit: 3 dist.-min. öppen sjö. |
Skola | B-skola i Östergarn, realskola i Visby. Inackorderingsbidrag. |
Övrigt | Närmaste vattenkälla 100 m från bostäderna. |
Ur Fyrhandboken
Fyrplatsbostäder | Finns ej. |
Ägare | SjöV äger nuvarande fyr (0771-630000). De två gamla släckta fyrarna överläts 1994 till Östergarn-Gammelgarns Hembygdsförening. |
Kontaktperson besök | Sven Norberg Hembygdsföreningen 0498-58039, båt Björn Svärd 0498-494905, 0701-446568. www.hembygd.se |
Vägbeskrivning | Bilväg Visby - Herrviks fiskehamn c:a 55 km. Kör väg 143 från Visby, tag av mot Kräklingbo och Östergarn. Fyren ligger på Östergarnsholm, c:a 2 nm med båt NO om Herrviks fiskehamn. Från hamnen ca 15 min promenad till fyren och sedan ytterligare ca 20 min till de gamla släckta fyrarna. Inga reguljära båtförbindelser. |
Övrigt | Öns äldsta fyr som tändes 1 september 1818 (lysvidd 3-3½ mil) stod på västra udden och var en täckt stenkolsfyr, landets första nybyggda enligt Löwenörns princip. Den förlängdes 1849, fick 3:e ordn. (1000mm) dioptrisk trumlins 5 fack á 72° med katadioptrisk krona (11 ringar), tvåvekig mekanisk rovoljelampa (förbrukning 15,7 cl/tim) och klassificerades som stillastående lentillefyr af 3:e ordningen, skenet syntes 3-4 mil. Tornet var vitrappat och en klockstapel med klocka fanns för mistsignallering. Under ombyggnadstiden användes en provisorisk fyr av sten med öppen stenkolseld (enligt Polheimers princip) som står kvar och utgör ett unikt byggnadsminne i svensk fyrhistoria. År 1887 installerades trevekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim) och år 1907 luxljus (fotogenlampan som reserv) samt intermittentapparat med hylsa, urverk och lod (vikt 95,1 kg).
Fyren släcktes 1919, ersattes av nuvarande fyr på östra delen av ön. Fyrapparaten med luxljus övertogs från gamla fyren och linsen var en 3:e ordn.(1000 mm) planlins, kvicksilverlagrad, urverk och lod (vikt 200 kg). En bifyr 4:e ordn. (500 mm) dioptrisk trumlins 60°, katadioptrisk krona och krans, tvåvekig fotogenlampa installerades samtidigt i tornet. År 1919 tändes också på västra udden en ny fyr, Östergarn Västra (nr. 416300, int.nr. C 7189) bestående av en vit åttakantig 2,5 m hög fyrkur på betongfot, en 4:e ordn. dioptrisk trumlins med 2 fack 110° och 60° samt AGA ljus. Söder om Herrvik finns Grynge fiskeläge med två gamla ensfyrar av sten på vilka fanns en öppen eld för att leda fiskebåtar till hamnen. Den inre fyren är c:a 3 m hög och den yttre c:a 1,5 m. Senare ersattes eldarna av fyrstänger i trä (ej kvar) på vilka man hängde upp fotogenlyktor. |
Skydd enligt lag | Statligt byggnadsminne, 1935 gamla fyren och Polheimers fyr, 1992 hela fyrplatsen. År 2004 blev allt byggnadsminnen då de numera ägs av Hembygdsföreningen |
Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, täckt stenkolsfyr, fyroptik, mistsignal, Lux-ljus, intermittenshylsa, kvicksilverlagring, bifyr, solpaneldrift, Gotland, C Wallenstrand, lotsbarnskola