Örskär: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
mIngen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 9: Rad 9:
[[Fil:Örskär g.jpg|thumb|200px|Örskär som vykort]]
[[Fil:Örskär g.jpg|thumb|200px|Örskär som vykort]]


'''Örskär''', ö och fyrplats på östra sidan av [[Öregrundsgrepen]], fyrplatsen på norra sidan av Örskär, i havsbandet norr om Gräsö, [[Bottenhavet]].  
'''Örskär''', ö och fyrplats på östra sidan av [[Öregrundsgrepen]], fyrplatsen på norra sidan av Örskär, i havsbandet norr om Gräsö, [[Ålands hav]].  


[[WGS-84]] Lat. N. 60° 31’,6. Long. O. 18° 22’,4.
[[WGS-84]] Lat. N. 60° 31’,6. Long. O. 18° 22’,4.
Rad 83: Rad 83:




Jfr [[fyrljusreflektor]], [[blänk]], [[fyroptik]], [[radiofyr]], [[dalén-ljus]], [[Braun]], [[Hårleman]], [[Norberg]], [[Öregrundsgrepen]].
Jfr [[Ålands hav]], [[fyrljusreflektor]], [[blänk]], [[fyroptik]], [[radiofyr]], [[dalén-ljus]], [[Braun]], [[Hårleman]], [[Norberg]], [[Öregrundsgrepen]].

Versionen från 8 april 2014 kl. 14.44

Grundkallen karta ritad.jpg
Örskär. Fotograf Ulf Schloss
Örskär som spegelfyr
Örskär fyren med knallsignalapparat 1925. Foto Lotsverket
Örskär från sjön N 1927. Foto Lotsverket
Örskär signalställning 1918. Foto Lotsverket
Örskär fyrbyn sedd från fyren 1918. Foto Lotsverket
Örskär fyrplats 1930
Örskär som vykort

Örskär, ö och fyrplats på östra sidan av Öregrundsgrepen, fyrplatsen på norra sidan av Örskär, i havsbandet norr om Gräsö, Ålands hav.

WGS-84 Lat. N. 60° 31’,6. Long. O. 18° 22’,4.

Bemannad 1687-1979, se bemanning.

Första fyren

1680-talet anlades en fyrplats på Örskär. Tidigare hade det på platsen funnits en enklare båk.

  • Greve Sten Bielke, som ägde det närbelägna Gräsö kungsgård, byggde fyren och ett tillhörande boningshus.

1678 påbörjades arbetena med fyren, som uppfördes i trä, den andra fyr i Sverige anlagd av svenskar (efter Landsort).

1687 var arbetena klara och fyren tändes. Fyrapparaten i lanterninen bestod av 6 slipade stålspeglar och 12 oljelampor för rovolja. Speglarna var gjorda av Johan Daniel Braun.

Andra fyren

1738 träffades fyren av åska och brann ner.

  • En ny fyr ritades av Carl Hårleman. Tornet i gråsten cirka 33 m högt med sexkantig bas övergick efter cirka halva höjden till cylindrisk form och kröntes av en altan med lanternin för spegelapparat.
  • I stället för en trappa var den utrustad med en spiralformad gång upp till tornets vaktrum.
  • Lanterninen var av trä.

1740 kunde den nya fyren tändas. Detta är det nuvarande tornet.

  • Fyrapparaten bestod av fem speglar av polerat stål med vardera två oljelampor framför varje.

1769 installerades ny spegelapparat, konstruerad av Jonas Norberg.

  • Speglarna var rörliga, 4 var nytillverkade och paraboliska, av förgylld brons, 1 var av stål. Oljelampor för rovolja.

Omgående spegelapparat

1851-1852 fick fyren en ny lanternin i järn innehållande en omgående spegelapparat med 12 paraboliska speglar: 3 speglar med var sin oljelampa monterade på var sin sida av en fyrsidig ram. Ställningen drevs med urverk och lod, lodvikt 43,7 kg. Omloppstid 8 minuter.

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående spegelfyr med blänk. Lat. N. 60° 31’,7. Long. O. 18° 22’,9.

  • Fyrapparaten: 12 lampor med paraboliska speglar.
  • Tornets höjd från grund: 110 fot (33,0 m).
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 123 fot (36,9 m).
  • Fyrtornet: av sten, vitt med röda bälten.
  • Lysvidd: 16 à 18 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 26 fot (7,8 m).
  • Lysfält: runt horisonten, utom från S till SSO ½ O.

Öregrundsgrepen, eller farvattnet, som begränsas av fastlandet på västra samt av Gräsön och Grönskäret på östra sidan, anvisas för norrifrån kommande fartyg av Örskärs och Björns fyrar. Den förra ligger på Örskärets nordvästligaste udde. Fyrapparaten utgörs av 12 lampor med paraboliska speglar, anbringade 3 st på vardera sidan av den omgående fyrsidiga ställningen, som har en omloppstid av 8 minuter, varunder fyren visar 4 starka blänkar av omkring ½ minuts varaktighet med mörka mellantider av omkring 1 ½ minut. Fyrtornet, som är vitt med 2:ne röda bälten och ligger på en kal bergudde, syns långt till sjöss. Sydvart om tornet ligger nära därintill fyrbetjäningens rödmålade boningshus, och längre ifrån flera lots- och fiskarestugor. Här uppassande lotsar möter fartyg utanför fyren och lotsar till platser såväl uti Grepen som Gävlebukten. Belägenheten av Örskärs fyr gör den till en av de viktigaste fyrarna norr om Stockholm. Utom att den anvisar inloppet till Grepen, ger den rättelse, dels för att undvika det norr om belägna Finngrunden, dels för navigering i farleden öster om Gräsön till Ålandshav, förbi det farliga Grundkallegrundet.”

1874 utbyttes oljelamporna för rovolja mot fotogenlampor med veke.

1910 installerades knallsignalapparat, åtkomlig från vaktrummet på tornet.

Dalén-ljus

1925 utbyttes spegelfyren mot en ny lanternin innehållande lins och dalén-ljus.

Elektriskt ljus

1954 elektrifierades fyren.

1965 delautomatiserades fyren.

1968 var tornet 32,7 m högt, målat vitt med två svarta bälten. Omgående lins av 3:e ordningen liten. Dalén-ljus plus elektriskt ljus.

  • Optisk karaktär: Bx(1+2) W 30 s 17,0 M. Lyshöjd: 36,5 m. Ljusstyrka: klar luft 74 000 cd, dis och tjocka 140 000 cd.
  • Cirkulär radiofyr: RC 195. Räckvidd: 40 M. ID-signal: ÖR. Frekvens: 301,1 kHz. Ingick i kedjan Understen, Finngrunden, Svenska Björn, Eggegrund, Örskär.

1978 helautomatiserades fyren.

Avbemanning

1979 avbemannades fyrplatsen, se avbemanning.

Personal

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Örskär

Och sedan

2000 var tornet 32,7 m högt, målat vitt med två svarta bälten.

Nuvarande optik: 3:e ordningen liten (750 mm Ø) dioptrisk trumlins med 6 fack à 60°, med catadioptrisk krona och krans, omgående, lagrad på kullager, glödlampa 1000 W.

Nuvarande karaktär: LFl(2) 10 s 16,5 M. (2 + 2 + 2 + 4). Lyshöjd: 36,5 m.


Jfr Ålands hav, fyrljusreflektor, blänk, fyroptik, radiofyr, dalén-ljus, Braun, Hårleman, Norberg, Öregrundsgrepen.