Ölands Södra Udde
Ölands Södra Udde, fyrplats på Ölands södra udde, Östersjön.
WGS-84 Lat. N 56° 11',7. Long O 16° 23',9.
Bemannad cirka 1675-1976(?), se bemanning.
1672 fick Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde.
- Hon hade redan samma privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne.
1675, när Sverige åter kom i krig med Danmark, släcktes denna fyr, liksom Kullens.
1677 uppfördes (eventuellt) en vippfyr. Ett boningshus uppfördes.
1785 tändes Ölands södra udde, ritad av överintendent Carl Cronstedt. Tornet byggdes i kalksten i form av en 40 m hög cylinder med en öppen stenkolsgryta på toppen.
- Detta blev landets högsta fyrtorn. 197 trappsteg leder upp i tornet, som byggdes av sten från det nedlagda klostret S:t Johannes, därav namnet "Jan".
1822 ändrades tornet till täckt stenkolsfyr.
1844-1845 byggdes tornet om och försågs med ny lanternin och linsapparat.
- Linsen av 2:a ordningen (1400 mm Ø) bestod av en dioptrisk trumlins med 5 fack à 60°, med som "krona" konkava, folierade speglar samt 1 fack à 60° med sfärisk spegel. Oljelampa för rovolja. Levererades av Henry Lepaute, Paris.
1847 modifierades linsen genom att facket med sfärisk spegel utbyttes mot ett fack à 60° dioptrisk trumlins som 1847 nedmonterats från Morups Tånge.
1864 kompletterades linsen med 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar). De folierade speglarna ersattes.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N 56° 11',8. Long O 16° 24',0.
- Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 136 fot (40,8 m).
- Fyrtornet: av sten, gråvitt med rött bälte.
- Lysvidd: 18 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 8 fot (2,4 m).
- Lysfält: från ONO sjövart runtom horisonten norrifrån.
- Tornets höjd från grund: 140 fot (42,0 m).
Fyrtornet står på yttersta södra udden av Öland. I anseende till dess höjd och stora diameter är det ett gott dagmärke. Nära intill och norr om detsamma står fyrbetjäningens rödmålade boningshus. På yttersta delen av det från udden utskjutande revet står i SSV från fyren på ett djup av 4 till 5 famnar en prick med 2:ne röda topptecken på röd och vit stång och i SO en prick med ett rött topptecken på röd stång. Vid fyrplatsen finns kanoner, med vilka under tjocka hörda ljudsignaler besvaras.”
1873 erhölls två signalkanoner med lavetter och ett kruthus.
1878 monterades en von Otters klippapparat.
1887 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke.
1891 installerades en mistsignalkanon "av kommendör Engströms modell".
1896 installerades en ny mistsignalkanon, sedan den gamla gått sönder.
1906 byggdes tornet om och försågs med ny lanternin och linsapparat av 3:e ordningen (se nedan), Lux-ljus, von Otters klippapparat. Torntoppen byggdes om.
- En bifyr, lins av 2:a ordningen med lux-ljus, uppsattes i tornet för att varna för Utgrunden och Ölandslandet.
1907 utbyttes mistsignalkanonen mot en knallsignalapparat. Kanonen flyttades till Fårö.
1920 byggdes ett nytt bostadshus år fyrmästaren. Personalen disponerade vardera ett boningshus med trädgård. De hade för tillfället 6 kor och 2 hästar. Fyrområdet utökades från 3 till 6 hektar. Jakt och fiske fick bedrivas på fyrplatsens område.
1923 planterades 7000 tallplantor för att bilda skydd mot nordliga och nordostliga vindar.
1935 indrogs issignaleringen från tornet.
1948 elektrifierades fyrplats och fyr. Fyren erhöll fasadbelysning.
1950 utbyttes knallsignalapparaten mot en Nautofon.
- Ett maskinhus anordnades för reservkraft för fyr och mistsignal.
1968 var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst. Omgående lins av 3:e ordningen.
- Optisk karaktär: Bx(2) 30 s 18 M. Lyshöjd: 41 m. Ljusstyrka: W 1 200 000 cd.
- Akustisk karaktär: Nautofon 4 ljud var 60 s. (2 + 3 +2 + 3 +2 + 3 +2 + 43). Nautofonen är uppsatt på en grå 7,5 m hög stolpe cirka 100 m S om fyren.
1976 delautomatiserades fyren, "Långe Jan" kallad i folkmun.
2000 var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst.
- Bifyrens lysvinkel: 153,5-G-159-W-167,5-R-land.
Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) catadioptrisk planlins, liggande, med krona och krans 2 fack à 135° samt 90° öppen, omgående, kvicksilverlagring. Elektrisk drivning för linsen.
Nuvarande karaktär (2000): Fl(2) W 30 s 26,0 M. Lyshöjd: 41,0 m.
Nuvarande karaktär (bifyr, 2000): F WRG 19,0 M. Lyshöjd: 19,0 m.
Jfr öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, fyroptik, folierad spegel, Lux-ljus, mistsignal, bifyr, kvicksilverlagring.