Ölands Södra Udde: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 186: Rad 186:


== Och sedan ==
== Och sedan ==
'''2019''' ersattes [[kvicksilverlagring]]en av [[lins]]en med mekanisk lagring.
'''2000''' var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst.  
'''2000''' var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst.  
* Bifyrens lysvinkel: 153,5-G-159-W-167,5-R-land.  
* Bifyrens lysvinkel: 153,5-G-159-W-167,5-R-land.  


'''Nuvarande optik''': 3:e [[ordning]]en (1000 mm Ø) [[dioptrisk]] [[planlins]] med bulls-eye och 5 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (8-12) separata [[catadioptrisk]]a prismaringar, 2 fack á 135°, monterade 90° mot varandra samt [[catoptrisk]] spegel 90°, roterande, [[kvicksilverlagring]], [[Barbier]] Bernard & Turenne. 2x1000W 120V [[glödlampa]], dubblerad el. drivanordning för linsen, landkabel, [[reservkraft]] från dieselmotor
'''Nuvarande optik''': 3:e [[ordning]]en (1000 mm Ø) [[dioptrisk]] [[planlins]] med bulls-eye och 5 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (8-12) separata [[catadioptrisk]]a prismaringar, 2 fack á 135°, monterade 90° mot varandra samt [[catoptrisk]] spegel 90°, roterande, mekanisk lagring av linsen, [[Barbier]] Bernard & Turenne. 2x1000W 120V [[glödlampa]], dubblerad el. drivanordning för linsen, landkabel, [[reservkraft]] från dieselmotor


'''Nuvarande karaktär''': [[Fl]](2) W 30 s 26,0 M. [[Lyshöjd]]: 41,0 m.  
'''Nuvarande karaktär''': [[Fl]](2) W 30 s 26,0 M. [[Lyshöjd]]: 41,0 m.  

Versionen från 28 juli 2020 kl. 08.29

Ölands Södra Udde, svensk f.d. bemannad fyrplats på södra udden av Öland, Mellersta Östersjön. Bemannad 1785-1980.

Fyren kallas även Långe Jan. Ottenby ornitologiska fågelstation ligger vid fyren. Fyren Ölands Norra Udde kallas Långe Erik
ÖlandsSödra karta ritad.jpg
Fl(2) 30s.jpg

SweFlag.jpg LotsSymbol2.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Historik.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Ölands Södra Udde. Foto Esbjorn Hillberg
Ölands Södra Udde. Foto Esbjorn Hillberg
Ölands Södra Udde. Foto Esbjorn Hillberg
Ölands Södra Udde lins. Foto Esbjorn Hillberg
Ölands Södra Udde fyrplats. Foto U Hillberg
Ölands Södra Udde lanternin med lins. Foto Leif Elsby
Ölands Södra Udde fyrplats åt norr. Foto Leif Elsby
Ölands Södra Udde. Ur fyrlista från 1872
Ölands Södra Udde. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Gustav Mattson vid telefonen i vaktrummet på Ölands Södra Udde. Foto okänd
Med telefon rapporterades fyrplatsens väder till SMHI. Här ser vi fyrmästare Öhlin på Ölands Södra Udde. Foto okänd
Mistsignalkanoner Ölands Södra Udde. 6-pundiga, av typ Aschling och tillverkade på Hällefors bruk. Foto Leif Elsby
Ölands Södra Udde. Foto Leif Elsby
Karta från c:a 1785 över Ölands Södra Udde. "Djuprännan" strax väster om udden användes för transport av stenkol till fyren. Riksarkivet
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
552800 C 7280 N 56 12, O 16 24 Fl(2) W 30 s 18 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1785 1785 1948 1980 41,6 41


Ur Minnesalbum 1914-1924

"Ölands Södra Udde. Belägen i Ås socken av Kalmar län. Postadress: Ottenbygård. Telegramadress: Rt. Grönhögen 13.

Fyren lyser över farvattnet och var till 1919, då ett fyrskepp utlades söder om revet, den enda varningen för det långt omkring udden utskjutande revet. Fyrtornet, som bland sjöfolk går under det familjära namnet 'Långe Jan' byggdes 1785. Dess höjd över vattenytan är 41,6 meter. På dess topp brann en öppen stenkolseld. År 1822 ändrades tornet och elden byggdes in. År 1844 - 1845 undergick tornet en ytterligare ombyggnad för anordnandet av annan fyrapparat. Den nuvarande lux-belysningen infördes år 1906.

Fyrtornet är byggt av sten, delvis tagen från ett förr å udden befintligt kapell, 'Capella Bethel Johannes'. Det är Sveriges högsta fyrtorn. Fyrområdet utgjordes intill år 1920, då ny fyrmästarbostad byggdes, av 3 hektar, men utvidgades i samband med nybyggnaden med ytterligare 3 hektar. Personalen disponerar vardera ett boningshus med trädgård. År 1923 utplanterades 7,000 tallplantor, vilka, om och då de växa upp, komma att bilda skydd mot nordliga och nordostliga vindar. Utgångna plantor kompletteras årligen.

Personalen har för närvarande 6 kor och 2 hästar. Jakt och fiske får bedrivas på fyrplatsens område. Dock må jakt ej ske på det nya området. De fiskslag som fångas är huvudsakligen ål och gädda. Men även torsk, flundror och strömming förekommer.

Ett rikt fågelliv frodas vid platsen, men ur god jaktvårdssynpunkt bedrives jakten ytterst sparsamt.

Poststation cirka 4 km och järnvägsstation cirka 9 km från fyrplatsen. "

Och innan

1672 fick Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde.

  • Hon hade redan samma privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne.

1675, när Sverige åter kom i krig med Danmark, släcktes denna fyr, liksom Kullens.

1677 uppfördes (eventuellt) en vippfyr. Ett boningshus uppfördes.

Öppen kolfyr

1785 tändes Ölands södra udde, ritad av överintendent Carl Cronstedt. Tornet byggdes i kalksten i form av en 40 m hög cylinder med en öppen stenkolsgryta på toppen.

  • Detta blev landets högsta fyrtorn. 197 trappsteg leder upp i tornet, som byggdes av sten från det nedlagda klostret S:t Johannes, därav namnet "Jan".

Täckt stenkolsfyr

1822 ändrades tornet till täckt stenkolsfyr.

Enligt Underrättelse 1842

ÖLANDS SÖDRA UDDE. Täckt Stenkolsfyr.

Lat. N. 56° 11'50". Long. O. 34° 33'4"

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten ytterst på Ölands södra udde, hvarest grunden är allenast 8 fot hög öfver vattnet. Det ändrades 1822 ifrån öppen till täckt stenkolsfyr, sådan den nu är. Tornets höjd är 133 fot och fyrlågan brinner 134 fot högt öfver vattenytan. I klart väder kan denna fyr synas på 4 à 4 1/4 mils afstånd. Tornet är hvitkalkadt och derutmed står några små rödfärgade hus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagt en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, begagnas för de smärre fartyg, som därstädes skola aflasta kol.

Anm. Enligt den af Kongl. Maj:t nådigaste fastställda plan, kommer denna fyr att förändras till en Lentille eller Spegelfyr.

Linsfyr

1844-1845 byggdes tornet om och försågs med ny lanternin och linsapparat.

1847 modifierades linsen genom att facket med sfärisk spegel utbyttes mot ett fack à 60° dioptrisk trumlins som 1847 nedmonterats från Morups Tånge.

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse om Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet i Febr. 1848

"Ölands Södra Udde. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.

Lat. N 56° 11'50". Long. O. om Ferrö 34° 33'4". Long O. om Greenwichs meridian 16° 23'19"

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten på Ölands södra udde, hvarest grunden är allenast åtta fot hög öfver vattnet. Det ändrades 1822 från öppen till täckt stenkolsfyr och under åren 1844 och 1845 undergick den ytterligare den ombyggnad och ändring, som erfordrades för en lentillefyr af 2:a ordningen. Såsom sådan tändes fyren för första gången den 1 September 1845. Tornets höjd från grunden till altanen är 136 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 4 à 4 1/2 mils afstånd rundt omkring horisonten. Tornet är hvitmenadt och derutmed stå 2:ne rödfärgade boningshus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagd en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, beganas af de smärre fartyg, som aflasta effekter för fyrens behof. "

1864 kompletterades linsen med 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar). Folierad spegel ersattes.

Enligt Underrättelser 1852

ÖLANDS SÖDRA UDDE. Stillastående Lentillefyr af 2:a ordningen.

Lat. N. 56°11'50”. Long. O. om Ferrö 34°33'4”. Long. O. om Greenwichs meridian 16°23'19”.

Detta fyrtorn uppfördes år 1785 i rund form af sten ytterst på Ölands södra udde, hvarest grunden är endast 8 fot öfver vattnet. Det ändrades 1822 och inrättades till täckt stenkolsfyr i stället för öppen och under åren 1844 och 1845 undergick det ytterligare den ombyggnad och förändring, som erfordrades för en lentillefyr af 2:a ordningen. Såsom sådan tändes fyren för första gången den 1 September 1845. Tornets höjd från grunden till altanen är 116 fot och fyrlågan brinner på 136 fots höjd öfver vattenytan. I klart väder bör denna fyr synas på 4 à 5 mils afstånd rundt omkring horisonten. Tornet är hvitmenadt och derutmed stå fyrbetjeningens boställshus, som dock endast synas på närmare håll. Från udden är utlagt en lång träbrygga, hvilken, jemte en moring, begagnas af de smärre fartyg, som aflasta effekter för fyrens behof. Pl III.

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, med kort underrättelse om fyrväsendets uppkomst och utveckling. Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N 56° 11',8. Long O 16° 24',0.

  • Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 136 fot (40,8 m).
  • Fyrtornet: av sten, gråvitt med rött bälte.
  • Lysvidd: 18 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 8 fot (2,4 m).
  • Lysfält: från ONO sjövart runtom horisonten norrifrån.
  • Tornets höjd från grund: 140 fot (42,0 m).

Fyrtornet står på yttersta södra udden av Öland. I anseende till dess höjd och stora diameter är det ett gott dagmärke. Nära intill och norr om detsamma står fyrbetjäningens rödmålade boningshus. På yttersta delen av det från udden utskjutande revet står i SSV från fyren på ett djup av 4 till 5 famnar en prick med 2:ne röda topptecken på röd och vit stång och i SO en prick med ett rött topptecken på röd stång. Vid fyrplatsen finns kanoner, med vilka under tjocka hörda ljudsignaler besvaras.”

1873 erhölls två signalkanoner med lavetter och ett kruthus.

1878 monterades en von Otters klippapparat.

Fotogen

1887 utbyttes oljelampan för rovolja mot fotogenlampa med veke.

1891 installerades en mistsignalkanon "av kommendör Engströms modell".

1896 installerades en ny mistsignalkanon, sedan den gamla gått sönder.

Ny lins, Lux-ljus

1906 byggdes tornet om och försågs med ny lanternin och linsapparat av 3:e ordningen (se nedan), Lux-ljus, von Otters klippapparat. Torntoppen byggdes om.

  • En bifyr, lins av 2:a ordningen med lux-ljus, uppsattes i tornet för att varna för Utgrunden och Ölandslandet.

1907 utbyttes mistsignalkanonen mot en knallsignalapparat. Kanonen flyttades till Fårö.

1920 byggdes ett nytt bostadshus år fyrmästaren. Personalen disponerade vardera ett boningshus med trädgård. De hade för tillfället 6 kor och 2 hästar. Fyrområdet utökades från 3 till 6 hektar. Jakt och fiske fick bedrivas på fyrplatsens område.

1923 planterades 7000 tallplantor för att bilda skydd mot nordliga och nordostliga vindar.

1935 indrogs issignaleringen från tornet.

Elektriskt ljus

1945 elektrifierades fyrplatsen (utom fyren).

1948 elektrifierades fyren, som dessutom erhöll fasadbelysning.

1950 utbyttes knallsignalapparaten mot en Nautofon.

  • Ett maskinhus anordnades för reservkraft för fyr och mistsignal.

1968 var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst. Omgående lins av 3:e ordningen.

  • Optisk karaktär: Bx(2) 30 s 18 M. Lyshöjd: 41 m. Ljusstyrka: W 1 200 000 cd.
  • Akustisk karaktär: Nautofon 4 ljud var 60 s. (2 + 3 +2 + 3 +2 + 3 +2 + 43). Nautofonen är uppsatt på en grå 7,5 m hög stolpe cirka 100 m S om fyren.

1976 delautomatiserades fyren, "Långe Jan" kallad i folkmun.

Avbemanning och personal

1980 avbemannades fyren, se avbemanning.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Ölands Södra Udde

Och sedan

2019 ersattes kvicksilverlagringen av linsen med mekanisk lagring.

2000 var tornet 41,6 m högt, målat vitt med svart bälte. Fyrtornets övre del fasadbelyst.

  • Bifyrens lysvinkel: 153,5-G-159-W-167,5-R-land.

Nuvarande optik: 3:e ordningen (1000 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och 5 inslipade ringar omgivna av ett varierande antal (8-12) separata catadioptriska prismaringar, 2 fack á 135°, monterade 90° mot varandra samt catoptrisk spegel 90°, roterande, mekanisk lagring av linsen, Barbier Bernard & Turenne. 2x1000W 120V glödlampa, dubblerad el. drivanordning för linsen, landkabel, reservkraft från dieselmotor

Nuvarande karaktär: Fl(2) W 30 s 26,0 M. Lyshöjd: 41,0 m.


Nuvarande optik bifyr: 2:a ordningen (1400 mm) dioptrisk trumlins 60° med catadioptrisk krona (12 ringar) och krans (5 ringar), linshöjd krona 830, trumma 816, krans 498 = 2144 mm, 2x1000W 120V glödlampa

Nuvarande karaktär bifyr: F WRG 19,0 M. Lyshöjd: 19,0 m.

3D-bilder ritade av Samuel Hedlund

Långe Jan Fyr 1.jpg Långe Jan Fyr 2.jpg Långe Jan Fyr 3.jpg Långe Jan Fyr 4.jpg Långe Jan Fyr 5.jpg Långe Jan Fyr 6.jpg

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb, sem.-vik. halva semestertiden.
Klass Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen Huvudfyr: Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen större. Bifyr: Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Knallsignaler. Vitt 41,6 m högt fyrtorn med svart bälte, byggt av sten. Fyren anlagd år 1785.
Läge och natur På yttersta udden av södra Öland. Fyrområdet delvis bevuxet med lövträd, vilka giva ett icke föraktligt skydd för de hårda vindar, som blåsa under största delen av årets dagar. Plantering av furu- och granplantor har gjorts vid platsen men givit mindre lyckat resultat p.g.a. de senaste vintrarnas stränga kyla. Mindre planteringsland för grönsaker samt potatisland. Vidare betesmark för 2-3 kor. Under goda år kan i det närmaste bärgas vinterfoder till 2 kor. Personalen håller ladugårdar.
Bostäder Fm 3 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Bostäderna i var sitt hus. Inga bekvämligheter. Under 1944 är föreslaget modernisering av samtliga bostäder och ombyggnad av Fb-bostaden.
Hamn Båtbrygga och slip. Dåligt skydd för nordliga vindar. Verket håller rodd- och segelbåt. Personalen dessutom roddbåtar.
Kommunikationer Häst- och bilskjuts om väglaget medgiver. Till Ottenby gård mycket dålig väg, som under höst och vår är nästan ofarbar. Ottenby gård-Näsby (Ottenby järnvägsstation) utmärkt väg.
Postanstalt Ottenby gård. Väg dit: 4,2 km dålig väg.
Handelsbod Näsby. Väg dit: 4,2 km dålig väg + 4,8 km bra landsväg.
Skola Folkskola i Näsby, läroverk i Kalmar. Inackorderingsbidrag.
Övrigt 2 brunnar vid platsen, vattnet mycket hårt och i den ena brunnen har vattnet en brunaktig färg. Under torra somrar får vatten fraktas från en brunn c:a 1 km från fyrplatsen. År 1943 fraktades dricksvatten under 4 1/2 månader. Ved fraktas genom verkets försorg från Grönhögen till platsen.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Naturvårdsverket (1984). Inga övernattningsplatser
Ägare SjöV (0771-630000) äger fyr och maskinhus
Kontaktperson naturum Ottenby informerar 0485-661200, www.ottenby.se
Vägbeskrivning Väg brofästet Öland - fyren c:a 54 km. Kör väg 136 söderut till slutet.
Övrigt Redan 1669 planerades en fyr på Ölands södra udde men planen fullföljdes aldrig. Troligtvis fanns periodvis någon form av fyrljus på udden (en vippfyr finns på en karta från 1677) tills nuvarande fyr byggdes 1785 (troligen av ryska krigsfångar), ritad av överintendenten Carl Cronstedt. Fyren ändrades från öppen till täckt stenkolsfyr 1822 och en hissanordning för kol installerades. År 1843-45 fick den en ny lanternin, en trevekig moderatörlampa för rovolja (förbrukning 30 cl/tim) och en 2:a ordn. dioptrisk trumlins 5 fack á 60° med konkava folierade glasspeglar ovanför trumman samt 1 fack á 60° med sfärisk spegel, Henry Lepaute. Fyren tändes 1 september 1845, klassificerades som stillastående lentillefyr af 2:a ordningen och skenet syntes 4-4½ mil vid klart väder. År 1847 byttes spegelfacket ut mot ett linsfack. År 1864 installerades 6 fack krona (12 ringar) och 5 fack krans (5 ringar), år 1878 urverk och persiennapparat. År 1887 byttes lampnäbben för rovolja ut mot en fyrvekig lampnäbb för fotogen (förbrukning 75 cl/tim). År 1906 installerades nuvarande linsapparat, en ny persiennapparat, luxljus (förbrukning 90 cl/tim) samt nuvarande bifyr då med luxljus (förbrukning 40 cl/tim). Ljusstyrkan ökades därmed från 5.000 till 150.000 Heffnerljus. Fyren elektrifierades år 1948 (1000W 130V lampa). Den avsmalnande sockelvåningen i kombination med den stickbågevälvda portalen, den inflyttade dörren och skrifttavlan ovanför valvet (Gustaf III 1785) ger fyren ett speciellt arkitekturhistoriskt värde. Fyren kallas ”Långe Jan” och är Sveriges högsta fyr. Fram till 1962 var den även Skandinaviens högsta fyr. Ett litet fyrmuseum och värmestuga finns i fyrvaktarbostaden närmast fyren. Dessutom finns ett nybyggt fågel- och naturmuseum.
Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, fyren, utökat 2008.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Laddar karta ...

Inloppet till Degerhamn

Här finns fyrarna:

Laddar karta ...


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Öland, öppen kolfyr, täckt stenkolsfyr, fyroptik, folierad spegel, Lux-ljus, mistsignal, bifyr, kvicksilverlagring