Ölands Norra Udde: Skillnad mellan sidversioner

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 144: Rad 144:


* Ur Blänket 2013:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2013Extract/OlandsNorraUddesFyr.pdf Ölands Norra Uddes fyr avbemannad 1976]''', Evald Petersson
* Ur Blänket 2013:2 '''[http://www.fyr.org/wiki-files/Blanket2013Extract/OlandsNorraUddesFyr.pdf Ölands Norra Uddes fyr avbemannad 1976]''', Evald Petersson
* Ur Arkiv Tore Olsson: '''[http://www.fyr.org/wiki-files/ArkivToreOlsson/OlandsNorraUdde0003.pdf "Fjärrstyrt ..." ]''', 1973. 2,5MB
* Ur Arkiv Tore Olsson: '''[http://www.fyr.org/wiki-files/ArkivToreOlsson/OlandsNorraUdde0004.pdf "Öde udde" ]''', 1975. 3,5MB
* Ur Arkiv Tore Olsson: '''[http://www.fyr.org/wiki-files/ArkivToreOlsson/OlandsNorraUdde0005.pdf "Sista chansen besöka" ]''', Ölandsbladet 1976. 3,8MB
* Ur Arkiv Tore Olsson: '''[http://www.fyr.org/wiki-files/ArkivToreOlsson/OlandsNorraUdde0006.pdf "Långe Erik blir obemannad" ]''', 1976. 2,0MB
* Ur Arkiv Tore Olsson: '''[http://www.fyr.org/wiki-files/ArkivToreOlsson/OlandsNorraUdde0001.pdf "Tryckluften på" ]''', 3,3MB
* Ur Arkiv Tore Olsson: '''[http://www.fyr.org/wiki-files/ArkivToreOlsson/OlandsNorraUdde0002.pdf "Följ med till Långe Erik" ]''', Ölandsbladet 1982. 4,0MB


Klicka på länken: [http://www.langeerik.se Hemsida]
Klicka på länken: [http://www.langeerik.se Hemsida]

Versionen från 26 december 2017 kl. 20.20

Ölands Norra Udde, svensk f.d. bemannad fyrplats på nordspetsen av Öland, Mellersta Östersjön. Bemannad 1845-1976

Fyren kallas i folkmun "Långe Erik" (Fyren Ölands Södra Udde kallas "Långe Jan"). Fyrskenet är skymt av skog cirka 312 - 54 grad. Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1961). 
ÖlandsNorraUdde karta ritad.jpg
Fl(4) 15s.jpg

SweFlag.jpg Symbol fyr.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg SymbolIntFyrdagen.jpg

Ölands Norra Udde 2010. Foto Leif Elsby
Fyrarna Ölands Norra Udde, Ölands Södra Udde och Grimskär. Ur 1852 års Underrättelser om Fyrar, Känningsbåkar och andra Sjömärken
Ölands Norra Udde. Ur Kongl. Lotsverkets fasta fyrar 1880
Ölands Norra Udde 2010. Foto Leif Elsby
Armatur med lysdioder (Sabik 350) på Ölands Norra Udde. Foto Leif Elsby
Ölands Norra Udde lins. Foto Evald Petersson
Bild från lotsbarnskolanÖlands Norra Udde. Arkiv Evald Petersson
Ölands Norra Udde 1892. Foto Lotsverket
Ölands Norra Udde 1890 med maskinhus för mistsignal. Foto Lotsverket
Laddar karta ...


Svenskt nr Int.nr WGS-84 Lat./Long. Fyrkaraktär Lysvidd M Bemannad
547500 C 7260 N 57 22, O 17 06 Fl(4) 15s 13,8 F.d., se bemanning
Tidigaste fyr år Nuvarande fyr år Automatiserad år Avbemannad år Tornets höjd m Lyshöjd m
1845 1845 1976 1976 32,1 31,5


Förhistoria

1672 fick Maria Sofia de la Gardie kungligt privilegium för uppförande och brukande av två fyrar på Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde. Hon hade redan samma privilegium för de skånska fyrarna Kullen och Falsterbo, dit hon levererade kol från egna gruvor i Skåne. Byggandet av fyr på Ölands Norra Udde blev inte av den gången.

Fyren tändes

1844-1845 anlades fyrplatsen. Ett i kalksten runt, 27 m högt vitputsat torn uppfördes. Lanterninen innehöll lins med oljelampa för rovolja. Ritat av J T Byström.

1864 utbyttes folierad spegel mot en catadioptrisk krona (11 ringar).

1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Linsfyr med fast sken. Lat. N 57° 22',0. Long O 17° 6',0.

  • Fyrapparaten: 3:dje ordningens lins-.
  • Fyrljusets höjd över vattenytan: 106 fot (31,8 m)
  • Fyrtornet: av sten, nedtill grått, däröver vitt.
  • Lysvidd: 16 (distans)minuter.
  • Grundens höjd över vattenytan: 6 fot (1,8 m).
  • Lysfält: från V över N och O till SO.
  • Tornets höjd från grund: 108 fot (32,4 m).

Fyrtornet är uppfört på Storgrundet, ett lågt skär på västra sidan av det största inloppet till Grankullaviken på Ölands norra udde. De nära intill tornet liggande bostadshusen för fyrbetjäningen skyms till en del av omgivande träd.”

Fotogenlampa

1884 utbyttes oljelampan mot en fotogenlampa med veke.

1898 anlades en ny brunn.

1899 byggdes två nya bryggor.

Planlins och Lux-ljus

1906 utbyttes trumlinsen till en omgående planlins samt utbyttes fyrapparaten mot en innehållande Lux-ljus modell större.

1910 installerades mistsirén med motor i ett nybyggt maskinhus.

1923 erhöll fyrplatsen en ny cistern för fotogen. Ett nytt bostadshus uppfördes och ett äldre om- och tillbyggdes.

1930 installerades en bifyr i fyrens nedre del. Den lyste på lysbojen Ölands norra grund då bojen inte lyste.

1936 upphörde issignaleringen.

1946 elektrifierades fyr och bifyr.

1947 utbyttes maskineriet för mistsirénen mot ett eldrivet.

1948 ersattes urverket med en elektrisk motor för drivning av linsen.

1949 installerades en cirkulär radiofyr.

1950 installerades en reservkraftsanläggning för fyrljus och radiofyr.

1965 ordnades en vägbank till "fastlandet" Öland.

1968 var tornet 32,1 m högt, målat vitt. Omgående lins av 3:e ordningen. Elektriskt ljus.

Avbemanning och personal

1976 automatiserades fyren.

För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Ölands Norra Udde

Och sedan

1976 lämnades planlinsen kvar men funktionen ersattes med en fyrlykta PRB-46 Mk II monterad på altanens räcke.

  • Bifyren togs bort.

1992 stängde Sjöfartsverket 25 av sina 38 radiofyrar, inklusive den på Ölands Norra Udde.

199? upphörde mistsignaleringen.

2000 var tornet 32,1 m högt, målat vitt.

2010 fyrlykta PRB-46 Mk II monterad på altanens räcke ersattes av Sabik 350 (LED 350 mm)

Nuvarande optik: Sabik 350 (LED 350 mm) Ledlykta på räcket utanför lanterninen, elklipp. Landkabel, batterier

Nuvarande karaktär: Fl(4) W 15s 13,8 M. Lyshöjd: 31,5 m.

Länkar

Klicka på länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/10 - 31/3, sem.-vik. hela semestertiden.
Klass Fyrplats klass: I. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Mistsirén, 2 st. 15 hkr. Bolinder-motorer. Vitt, 32 m högt fyrtorn av sten. Fyren anlagd år 1845.
Läge och natur Skogbevuxen ö c:a 100 m ONO Ölandas norra udde. C:a 1000 m lång och 200 bred. Mindre planteringsland.
Bostäder Fm 4 rum och kök, Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter.
Hamn Båtbrygga såväl vid platsen som landsidan. Hamnen är skyddad med undantag för sydliga vindar.
Kommunikationer Verket håller segelbåt, men personalen har egna båtar, vilka äro mera lämpliga på grund av vattendjupet.
Postanstalt Byxelkrok. Väg dit: 9 km (200 m sjöväg, 9 km landsväg).
Handelsbod Nabbelund. Väg dit: 4 km sjövägen, vid hårt väder 6 km landvägen.
Skola B-skola i Torp, realskola i Borgholm, 70 km. Inackorderingsbidrag.
Övrigt Vatten (dålig kvalitet) erhålles från land medelst 730 m lång rörledning. Besvärligt med dricksvatten. Rörledningen fryser vid -8 grader, och vid dylika tillfällen måste vatten transporteras med skjuts, vilket under vissa väderförhållanden ställer sig ganska svårt. Stormvarningsstation.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder Naturvårdsfonden (1978) numera överförda till Statens Fastighetsverk, inga övernattningsplatser.
Ägare SjöV äger fyr och f.d. maskinhuset. Allt annat privatägt
Kontaktperson Fyren visas av Kristina Österberg 0707-942643, 0485-24161 som är bosatt på platsen och även har ett litet kafé där. www.langeerik.se
Vägbeskrivning Bilväg brofästet Öland - Ölands norra udde ca 96 km. Kör väg 136 norrut till udden. Parkera och promenera 5 minuter till fyren.
Övrigt Redan på 1670-talet fanns det planer på att uppföra en fyr på Ölands norra udde. Frågan om en fyr väcktes igen på 1730-talet men ingenting hände förrän fyren byggdes 1845. Den tändes 1 november 1845, klassificerades som stillastående lentillefyr af 3:e ordningen och dess sken syntes 4 mil vid klart väder. År 1864 byttes kronan av speglar ut mot en krona med katadioptriska spegellinser (11 prismor per fack). År 1884 byttes rovoljelampan ut mot en trevekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim). År 1906 byggdes toppen av fyrtornet om varvid man installerade luxljus (förbrukning 90 cl/tim) samt en 3:e ordn. dioptrisk planlins med bulls-eye och 4 inslipade ringar samt 2 separata ringar ovanför och 2 nedanför, 4 fack á 60° samt katadioptrisk krona (11 ringar) och krans (7 ringar), Barbier Bernard & Turenne, roterande i kvicksilver, omloppstid 15 sek, urverk med lod (vikt 120 kg varav 65 kg användes). År 1930 monterades en bifyr med luxljus samt en 4:e ordn.(500 mm) dioptrisk trumlins 1 fack á 45° och en 45° katadioptrisk reflektor. Fyrarna elektrifierades 1946 (230 V, 1000 W resp. 250 W). År 1948 installerades en elektrisk motor för att driva linsen. En modern roterande fyrlykta monterades 1976 då fyren automatiserades och en350 mm LED ersatte denna ca 2010. Den senast använda linsen finns kvar i lanterninen men är övertäckt.

Fyren låg ursprungligen på en ö men ön är sedan 1965 förbunden med Ölands nordvästra udde via en vägbank. Fyren kallas ”Långe Erik”. Några år efter det att fyren hade tänts upptäckte man att den vid hård vind rörde sig. Rörelsen märktes genom att lodet till urverket när det var längst ner ibland kunde slå mot sidorna av lodtrumman. Noggranna undersökningar visade att det var inget fel på fyren men kanske den rör på sig även i dag vid hårt väder.

Skydd enligt lag Statligt byggnadsminne 1935, fyren.

Se och beställ Svenska Fyrsällskapets Fyrhandbok genom att klicka på länken Fyrhandbok.

Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944

Laddar karta ...


Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Öland, arkitekt, fyroptik, folierad spegel, Lux-ljus, kvicksilverlagring, bifyr, mistsignal, radiofyr