Väderöbod
Väderöbod, svensk f.d. bemannad fyrplats i södra delen av ögruppen Väderöarna utanför Fjällbacka i Bohuslän, Skagerack, Västerhavet. Bemannad 1867-1965.
Fjällbackaleden, dvs farleden Smögen - Fjällbacka. På en av södra Väderöarna. Fyrplatsen är svår att ta sig till och från. Det krävs gott väder. På den i ögruppen liggande Storön (Väderö Storö) fanns en lotsstation med utkik. Heidenstamfyren är riven och ersatt av den nuvarande i betong.
Förtoning över Väderöbod enligt Beskrifning 1872.
| Svenskt nr | Int.nr | WGS-84 Lat./Long. | Fyrkaraktär | Lysvidd M | Bemannad |
|---|---|---|---|---|---|
| 846600 | C 0335 | N 58 33, O 11 02 | LFl WRG 8 s | 16 | F.d., se bemanning |
| Tidigaste fyr år | Nuvarande fyr år | Automatiserad år | Avbemannad år | Tornets höjd m | Lyshöjd m |
| 1867 | 1964 | 1965 | 1965 | 19 | 32 |
Ur Minnesalbum 1914-1924
"Väderöbods fyr. Belägen på Väderöarna, 8,5 distansminuter väster om Fjällbacka, i Kville socken av Göteborgs och Bohus län. Postadress och telegramadress: Fjällbacka.
Fyren byggdes år 1867 och moderniserades år 1907. De första fyrmännen på platsen voro fyrmästare Söderberg, fyrvaktare Wirström och fyrbiträdena Alexandersson och Börjesson.
Öarna äro kala. Den enda vegetationen förutom gräs, som växer där lite jord samlats i sprickor och skrevor, är några buskar, vilka föra en tynande tillvaro, ehuru de omgärdas och skyddas av täta staket.
Hamn och båt
På Väderöbod finns ingen hamn. På nordostsidan av fyrplatsen finns en bergskreva, 'Kranhålet', varest en lyftkran av järn är anordnad. Efter varje begagnande hissas tjänstebåten upp och placeras på skrån.
Den första tjänstebåten, som fanns vid platsen, var en snipa, och åldringarna i Fjällbacka skärgård omtala att fyrfolket riggat den med säckvävssegel, vilket väl emellertid får tas som en 'skröna'. Båten n:r 2 var en öppen 17 fots kosterbåt. Den spolades bort av sjön. Båten n:r 3 var av samma typ som tvåan men något större. Det var den båt som under en stormby gick till botten med fyrbiträdet J. Binde i Väderöfjorden den 14 april 1911. Båt n:r 4 var av samma typ men halvdäckad. Denna båt utbyttes år 1917 mot en 8,5 meter lång motorbåt, ritad och konstruerad av fyringenjör A. Hultman och byggd vid Lotsverkets varv vid Rosenvik. Motorn är en 3 hästkrafters Avance och ger båten en fart av omkring 6 knop.
På sydvästsidan av Väderöbod, där något lä bereds för sydvästliga vindar av de här utanför liggande skären Skitarna och Trolleskären, finns en hamn, som bildats av att personalen under årens lopp grävt, muddrat och sprängt samt med båt bortfört hundratals ton av grus, sten och sand. I denna hamn finns anbragta två stycken hisskranar, med vilka personalens egna båtar hissas upp då oväder faller på. Hamnen är så trång, att alla båtarna inte får rum där på en gång. Utpurrningar nattetid för att sätta båtarna i säkerhet är ingen ovanlighet.
Vintertid förbindelse med land
Förbindelsen med land är under isvintrar besvärlig. De tider då havsisen är i rörelse är all förbindelse utesluten. Men även under vintrar, då ingen havsis funnits eller sedan havsisen gått bort, har Fjällbacka skärgård varit tillfrusen. Man har då, om man velat åvägabringa förbindelse med land, måst starta från fyrplatsen medan det ännu varit mörkt på morgonen för att anlända till iskanten i dagningen. Ha förhållandena tillåtit att fastgöra båten vid iskanten, har man haft 1 - 1,5 timmes vandring över isen med kälkar, lastade med mjölkkrukor, korgar o.d. Och efter avslutat kommers iland återvända med tunga lass. Det har hänt, att färden måst ställas över höga, bergiga öar om isen varit svag. Hemfärden har för det mesta under sådana resor fått företagas i mörkret.
Haveri
I januari månad 1900 seglade norska barken 'Löweland' i land på fyrplatsens södra udde. En man hoppade iland och kom klockan fyra på morgonen upp i fyren till den vakthavande. Fartyget fortsatte sin färd men sjönk nordväst om Ursholmens fyr, där besättningen räddades."
Fyrtorn Nr 1
1866-1867 anlades fyrplatsen. Fyrtornet av järn var cirka 19 m högt och utgjordes av ett "öppet pelartorn i järn", dvs en "Heidenstammare", försedd med lanternin och 2:a ordningens lins. Tornet tillverkades på Jaques Larssons faktori i Stockholm. Monteringsarbetet på fyrplatsen tog fyra veckor. Fyrapparaten var tillverkad i Paris.
- Fyren bemannades av en fyrmästare, en fyrvaktare och två fyrbiträden.
- Bebyggelsen på fyrplatsen bestod av ett boningshus för fyrmästare, ett för fyrvaktare och biträde, uthus, förrådsbodar, dass (för två man).
- Hamnförhållandena var svåra. "Hamnen" försågs med båtkran att hissa upp båten i".
Original optik:
- 2:a ordningen (1400 mm Ø) dioptrisk planlins med bulls-eye och inslipade ringar, 16 fack á 22,5° med catadioptrisk krona (18 ringar) 8 fack á 45° och krans (7 ringar) 16 fack á 22,5 °, Henry Lepaute, röda glas i mässingramar täckande vartannat planlinsfack och alla kransfack, roterande på 8 metallhjul, urverk med lod (vikt 99,6 kg), trevekig moderatörlampa för rovolja.
- Ljusstyrka 48 000 Hefnerljus. Lysvidd 16 M. Fyrkaraktär: B Vx RV 60 s.
1872 enligt Lotsstyrelsen: ”Omgående linsfyr med växlande vita och röda blänkar. Lat. N. 58° 32’,7. Long. O. 11° 2’,3.
- Fyrapparaten: 2:dra ordningens lins-.
- Fyrljusets höjd över vattenytan: 108 fot (32,4 m).
- Fyrtornet: öppet pelartorn av järn, rött
- Lysvidd: 14 (distans)minuter.
- Grundens höjd över vattenytan: 57 fot (17,1 m).
- Lysfält: runtom horisonten.
- Tornets höjd från grund: 64 fot (19,2 m).
Fyrtornet är uppfört på en hög, särdeles otillgänglig klippa, benämnd Boden, ett av de sydvästligaste skären, som tillhör Väderöarna utanför Fjällbacka. Fyrbetjäningens bostadshus ligger i en dalgång nedanför tornet; de är rödmålade, men föga synliga från sjön. Linsapparaten av 2:dra ordningen visar under loppet av varje minut en vit och en röd blänk, vardera av omkring 9 sekunders varaktighet och åtskilda av omkring 21 sekunders förmörkelser. Genom särskild anordning uti apparaten är den röda blänkens styrka ungefärligen lika med den vitas, så att båda bör synas lika långt. Fyren lyser runtom horisonten, men skyms i NO av Väderö- Storö. Fyrtornet är rödmålat och, med avseende på den höga runda formen av skäret, varpå det står, ett gott dagmärke. Gonggong finns för signalering under tjocka. Fyrinrättningen uppfördes 1867, och fyren tändes första gången samma år.”
1885 inrättades på fyrplatsen en skola för barnen på ön.
Fotogen
1887 utbyttes oljelampa för rovolja mot en fotogenlampa med veke.
Lux-ljus
1907 installerades Lux-ljus.
- Lins av 2:a ordningen. Lux-ljus. Lyshöjd: 32 m. Fyrkaraktär: B VX WR 60s 16M. 1 blänk omväxlande vit och röd var 1/2 minut. Ljus c:a 9 sek. Mörker c:a 21 sek.
- Skymmes i omkring 210 grad av Väderö Storö.
1928 uppsattes signalställning för "vissa fall av nödlägen".
1929 uppsattes en ny båtkran. Hamnen på öns östra sida försågs med två mindre vågbrytare i betong.
1932 installerades telefonförbindelse med fastlandet.
1945 byggdes på östra sidan av hamnen ny brygga i betong samt anordning för att förvara båten upphissad.
1950 byggdes ny vågbrytare.
1961 var fyrkaraktären B Vx VR 60 s 16 M (vit 8 + 22 + röd 8 + 22). Ljusstyrka: 18 000 HK (vit) resp 13 000 HK (röd). Omgående lins med Lux-ljus.
Lotsbarnskola
1902-1910 hade Väderöbod lotsbarnskola. Lärare: Elise Banck
- 1902 Elise Banck, 75 dagar, 6 elever varav 6 var lots-/fyrbarn
- 1903 Elise Banck, 81 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1904 Elise Banck, 77 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1905 Elise Banck, 80 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1906 Elise Banck, 85 dagar, 7 elever varav 7 var lots-/fyrbarn
- 1907 Elise Banck, 110 dagar, 4 elever varav 4 var lots-/fyrbarn
- 1908 Elise Banck, 116 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1909 Elise Banck, 114 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
- 1910 Elise Banck, 117 dagar, 5 elever varav 5 var lots-/fyrbarn
Efter detta årtal särredovisar dokumenten inte lots- / fyrplats utan anger bara lärarna som "klump" för följande årtal för Västra Lotsdistriktet:
- 1912: Signe S Boman, Mariana Wounsch, Blenda K Johansson, Ruth F Scherman, Agda I A Nilsson
- 1915: Ruth F Scherman, Gerda S Svensson, Rut S Bejer, Märtha C Jakobsson
- 1918: Märtha C Jakobsson
- 1921: Gertrud A Olsson, Edla M Strömmer
- 1925: -
Fyrtorn Nr 2
1964 elektrifierades fyrplatsen.
- Ett nytt fyrtorn i betong byggdes, 19 m högt med fyrkur innehållandes 4:e ordningen (500 mm Ø) dioptrisk trumlins, glödlampa. Elklipp. Helautomatiserad.
- Mistsignalering med Nautofon installerades.
- Ljuset i det gamla fyrtornet släcktes.
Avbemanning och personal
1965 avbemannades fyrplatsen. Se avbemanning.
För att få reda på vilka som arbetat här klicka på länken: fyrpersonal Väderöbod
Och sedan
1968 var (det nya) tornet 19 m högt, orange med svart bälte. Lins av 4:e ordningen. Elektriskt ljus med dalén-ljus som reserv. Fyren fasadbelyst.
- Optisk karaktär: B WRG 8 s 16 M. lyshöjd: 32 m. Ljusstyrka: W 26 000 cd, R 7 000 cd, G 3 600 cd. Fyrskenet är skymt av Storö i cirka 209°.
- Akustisk karaktär: Nautofon 2 ljud var 30 s. (2 + 3 + 2 + 23).
1969 revs den gamla "Heidenstammaren" genom demontering. Fyrapparat och lins av 3:e ordningen (1000 mm Ø) finns bevarade hos hembygdsföreningen i Fjällbacka.
- Efter avbemanningen kom fyrplatsen att utsättas för vandalisering.
- På 1970-talet bildades på initiativ av enskilda personer en förening för bevarande och upprustning av fyrplatsen.
2000 var tornet 19 m högt och målat rött. Elektriskt ljus med energi från solpanel och batteri.
Fyrkaraktär gamla fyren: (släckt och borttagen)
Optik (nya fyren): 4:e ordn. (500 mm) dioptriskt trumlins 330° + öppen 30°. 2x20W 10,3V glödlampa, elklipp, fotocell. Solpanel, batterier, racon
Fyrkaraktär (nya fyren): LFl WRG 8s 10M. Lyshöjd: 32 m. Racon: ( _._. ) 30 s 18 M.
2010 tog Föreningen Väderöbod över ägandet för "nya" fyren. Glödlampan byttes mot 6W lysdioder, sektorindelningen togs bort, raconen togs bort.
Fyrkaraktär: LFl W 8s 6M. Lyshöjd: 32 m.
Länkar
- Ur Blänket 2010:2 Blenda Johansson–Waldner lärarinna och fyrmästarhustru, Bert Simonsson
- Ur Blänket 2011:2 Från Västergötlands inland till dess yttersta utpost i väster, Lars Wässing
- Ur Blänket 2010:4 Väderöbod får fortsätta att lysa! , Magnus Blomstrand
- Ur FJÄLLBACKA-BLADET December 2017. Vi målar Väderöbod fyr – lagom till fyrplatsens 150-årsdag , Magnus Blomstrand
Klicka på länken: Hemsida
Ur Våra fyrar 1944
| Bemanning | Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/12 - 28/2. |
| Klass | Fyrplats klass: II. Enslighetsklass: III. Dyrortsgrupp: B. |
| Fyrinrättningen | Fotogenglödljus, lins 2:a ordningen. Rött, 19 m. högt nedtill öppet fyrtorn av järn. Fyren anlagd år 1867. |
| Läge och natur | Kalt och ogästvänligt skär med oskyddat läge i södra delen av ögruppen Väderöarna. |
| Bostäder | Fm 3 rum och kök., Fv 2 rum och kök, Fb 2 rum och kök. Inga bekvämligheter. |
| Hamn | Ingen hamn. Platsen går endast att angöra i gott väder. Två båtkranar (en på O-sidan, en på SV-sidan). |
| Kommunikationer | Tjänstebåt. Sommartid 4 resor och vintertid 3 resor i månaden till Väderö Storö. Ingen resa till fastlandet. |
| Postanstalt | Fjällbacka. Väg dit: över Väderöarnas lotsplats 9 dist.-min. |
| Handelsbod | Fjällbacka. Väg dit: 9 dist.-min. med lotsbåt över Väderöarna. |
| Skola | Folkskola i Fjällbacka, realskola i Uddevalla. Inackorderingsbidrag. |
| Övrigt | Dricksvatten uppsamlas genom takrännor i cementerad brun. Meteorologiska observationer. |
Ur Fyrhandboken
| Fyrplatsbostäder | Fyrmästarhus (3 r.o.k.), fyrvaktarhus (tre lägenheter: 2 r.o.k., 2 r.o.k. och 1 r.o.k.), förråd och uthus. |
| Ägare | Föreningen Väderöbod äger fyren. Ön och fastigheter ägs av Statens Fastighetsverk. Husen disponeras av Föreningen Väderöbod |
| Kontaktperson | Magnus Blomstrand 0732305229 och Roger Sjöqvist 0707342237. Hemsida: Väderöbod.se |
| Vägbeskrivning | Närmaste större ort är Fjällbacka/Hamburgsund. Från Göteborg kör väg E6 norrut till Dingle (c:a 91 km) och därefter väg 163 till Fjällbacka (c:a 23 km). Ön ligger 10 nm SV Fjällbacka, är mycket väderutsatt och endast undantagsvis kan den lilla hamnen användas. Inga reguljära båtförbindelser. |
| Övrigt | Den gamla 19 m höga Heidenstamfyren använde i början rovolja i moderatörlampan men år 1887 byttes den trevekiga lampnäbben ut mot en fyrvekig lampnäbb för fotogen varvid ljusstyrkan ökade från 12.000 till 16.000 hefnerljus. År 1907 installerades trelågigt luxljus varvid ljusstyrkan ökade till 48.000 hefnerljus.
Heidenstamfyren revs 1969 men linsen samt fyrapparaten med linspelare, urverk, lod, fyrvekig moderatörlampa, oljekannor, verktyg, reservdelar, etc finns fortfarande bevarade och kan beses hos hembygdsföreningen på Nestorgården i Fjällbacka (i närheten av vårdcentralen på vägen till Sälvik, kontakta Hans Alsén tel 0525-32640, 0737-185536 eller Tanum turist 0525-20400). På Väderöbod finns numera endast delar av det gamla granitfundamentet kvar på den plats där Heidenstammaren en gång stod (ca 150 m ost om den nya fyren). Föreningen Väderöbod lägger ner ett stort arbete på att återställa husen, hamnen och fyrplatsen i ursprungligt skick. |
| Skydd enligt lag | ej |
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 68 Väderöbod
År 1754 föreslogs uppförande af en träbåk på Väderö Storö, men arbetet kom icke till utförande.
År 1832 hemstälde Sjöförvaltningen hos Kungl. Maj:t om uppförandet af två lampfyrar på Varg- eller Väderöarna, men år 1836 föreslår Fösvaltningen uppförandet af en fyr på Hållö i stället för på Väderöarna, hvilket förslag äfven bifölls af Kungl. Maj:t.
År 1864 hemstälde Förvaltningen hos Kungl. Maj.t, på grund af förslag från Lotsdirektören, om medel till uppförandet på Guleskär bland Väderöarne af en fyr, som till skillnad från Hållö fyr skulle visa omvexlande styrka i skenet. Detta förslag ändrades i Förvaltningens skrifvelse till Kungl. Maj:t år 1865 så att Väderöbod föeslogs som lämpligaste platsen för fyren, hvilket ock gillades af Kungl. Maj:t.
År 1866 godkändes ritningar och förslag, lydande på 108.232 Riksdaler.
Fyrtornet, som uppfördes åren 1866-1867, är ett öppet pelartorn af järn med en höjd af 64 fot. Fyrapparaten (2:a ordningens linsapparat, visande en blänk omväxlande hvit och röd hvar half minut) bestod af 16 linsfack trumma, 8 fack krona och 8 fack krans med röda glasskärmar i lanternin för krona och krans samt på apparaten framför hvartannat fack trumma, ett urverk samt moderatörlampa för rofolja och 3 vekar.
Hela fyranläggningen kostade 99.336 kronor och var fyrens ljusstyrka 12.000 för det hvita och för det röda 6.000 Häfnerljus.
Å2 1887 insattes i lampan ny lampnäbb för fotogen och 4 vekar och var då fyrens ljusstyrka för det hvita skenet 16.000 och för det röda 8.000 Häfnerljus.
Ås 1907 uppsattes i fyren trelågig Luxbrännare och blef då fyrens ljusstyrka för det hvita skenet 48.000 och för det röda 24.000 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
År 1949 försågs linsapparaten med ett specialkonstruerat kullager för en kostnad av 1.695 kronor.
Karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944
Klicka här för att se karta över svenska bemannade fyrplatser enligt Våra fyrar 1944.
Fjällbackaleden
Klicka här för att se fyrarna i Fjällbackaleden.
Jfr Skagerack, Västerhavet, Strömstadsleden, svenskt fyrväsende, fyroptik, växelsken, Heidenstam, mistsignal, racon, optiska signalanordningar, järnfyr, lotsbarnskola