Uniform

Från fyrwiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Uniform, likartad klädsel. Uniform användes förr, så även idag, för att genom klädseln visa samhörighet i ett skrå, en kår eller yrkesgrupp. Exempel i nutid: militär, polis, brandkår (likformiga skyddskläder), ambulans (likformiga skyddskläder), sjukvårdspersonal (skyddsklädernas utformning och färg visar kategori, tillhörighet och yrkesstatus), butikspersonal (arbetskläder som markerar samhörighet), sotare (arbetskläder)

Så var även lotsar och fyrpersonal utrustad med uniform.


LFl(2) 12s.jpg

SweFlag.jpg Symbol Person.jpg Symbol fyr.jpg Symbol fsk.jpg Lur ritad.jpg Blixtsymbol.jpg Livet.jpg


Uniform modell 1874 för lots och fyrman. Foto Oxelösundsarkivet
Till vardags hade man blåställ, som här i maskinrummet på Landsort. Arkiv Anders Sjöblom
Fyrvaktare Meuller i uniform i mitten tilldelas medalj. Till vänster en person i Flottans uniform. Arkiv Bengt Wall
Här har lotsar och fyrmän fått medalj. Arkiv Venerns Seglationsstyrelse
Fyrfolk på Måseskär. Till höger fyrmästare och fyrvaktare i uniform. Arkiv AnnMarie Eklund
Fyrmästare i uniform. Arkiv Bengt Wall
Fyrmästare Cornelius Nyström som tjänstgjort på Hållö, Väderöbod, Pater Noster, Klövskär och Varberg/ Skrivareklippan. Arkiv Cornelius Nyström
Måseskär med familjerna Danielssson, Nord m.fl. Arkiv AnnMarie Eklund

Användning

Uniform används bara när "andra ser på". Till fest kunde en speciellt grann uniform användas, så kallad galauniform.

Uniformer är stiliga men oftast o så opraktiska om man skall göra något annat än att bara se fin ut.

Till vardags används inte uniform, utan kläder som är oömma och som tål att smutsas ner och att tvättas flera gånger.

Exempelvis militären har oömma arbetskläder och som markerar samhörighet.

På 1900-talet använde fyrpersonalen blåställ tillverkat av ett oömt bomullstyg. Det var ofta diagonalvävt och med ofta blå kulör, därav namnet blåställ. Ibland kunde kulören vara beige eller grå.

Axelklaffar och mössmärken

För att inte bara signalera samhörighet i kåren utan även markera tjänstegrad och motsvarande användes axelklaffar och mössmärken. Ju högre grad desto mera guld, grannlåt och lull-lull.

Axelklaff används även för att till exempel inom militären signalera förband och yrkeskategori. Så även för att skilja lots från fyrpersonal.

Följande axelklaffar användes under andra halvan av 1900-talet. Innan dess var det vanligt med "gradmarkering" närmare manschetten på ärmarna i form av vinkel.

  • Tre streck/vinklar för fyrmästare.
  • Två streck/vinklar för fyrvaktare.
  • Ett streck/vinkel för fyrbiträde.
  • Inget för övriga.

Uniform1LEE2007.JPG UniformLEE2007.JPG

Axelklaff lots resp. fyrmästare samt mössmärken i ägo av Esbjörn Hillberg. Foto L Elsby 2007.

Knappar

Lotsverket / Sjöfartsverket


Kanallotsar Vänern och Mälaren

Klädsel på fyrplatsen

Till vardags var fyrpersonalen klädda i arbetskläder typ blåställ.

Speciellt om man hade på känn att lotsdirektören, ombord på sitt fartyg, skulle befinna sig i närheten höll man extra utkik.

När besök kunde konstateras fick man bråttom att hissa flaggan och byta om till uniform. Då slapp man den utskällningen från en ofta barsk och surmulen lotsdirektör.

Länkar

  • Ur Blänket 2012:2 Hållö fyr och min farfar, Berättat av Karl-Villy Jonsson, museiintendent i Lysekil, för dottern Nanna-Kristina.


Jfr Lotsverket, fyrmästare, lots, personal, livet