Ratan
Ratan, hamn och lotsplats i Bygdeå, Västerbotten, cirka 40 km NO Umeå, Bottenviken. Hamnen Ratan utgörs av sundet mellan fastlandet och ön Rataskär med sin båk, lotsutkik, angöringsfyr och i södra inloppet ledfyren Ratan Södra.
Hamnen anlades på 1500-talet. Havsytan var då 4 meter högre än idag. Landhöjningen orsakad av den enorma tyngden från inlandsisen sker med ungefär 1 centimeter per år och beräknas fortsätta så i cirka 5 000 år. I Ratan finns mareograf för mätning av vattenståndet, en "gammal" och en "ny".
Ratans hamn c:a 1920. Lägg märke till Ratan Södra i bakgrunden. Ur Minnesalbum 1914-1924.
Allmänt och historik
Ratan är en naturlig hamn med skyddat läge för alla vindar. Redan på 1600-talet var hamnen flitigt utnyttjad. På 1690-talet inrättades här en krog.
1765 blev Ratan stapelhamn för Norrland, den enda norr om Gävle, och växte i betydelse och var en viktig hamnplats under hela 1800-talet med lots och tull.
Ratan är känd för en av de sista drabbningarna mellan svenska och ryska trupper. Här landsattes i augusti 1809 en svensk armé i avsikt att skära av reträtten av den ryska armén vid Umeå. De svenska blev slagna vid Sävar och fick dra sig tillbaka. På Ledskär vid fyren Ratan Södra på fastlandsidan finns skansar och gravar från det svensk-ryska kriget 1808–1809. Kriget utkämpades som ett led i Napoleonkrigen. Sverige förlorade hela området Finland och landskapet Österbotten till Ryssland.
Innanför kajen finns den gamla mareografen som mätte vattenståndet fram till 1966 då den ersattes av en modernare placerad på udden Ledskär.
Rataskär med känningsbåken och fyren Rataskär är naturreservat.
Hamn och insegling
Insegling: Från öppen sjö leder två inlopp till Ratan. Det södra inloppet medger 4 m djupgående och det norra 1,7 m djupgående. Förr stod här stångmärket Söderklubben
Hamnen: Dagens gästhamn vid västra stranden har en 95 m lång kaj och 4,5 m djup. I sundet kan vattnet vara strömt.
Lotsplats
Saxat från lotsarnastockholm.se
1767 öppnades lotsplatsen. Lotsplatsen är den äldsta av Bottenvikens svenska lotsplatser. Det skulle dröja ända till 1760 talet innan lotseriet i Bottenviken fick någon fastare form, med start i Ratan. Under hela första hälften av 1700 talet hade det Bottniska handelstvånget varit den stora Norrlands frågan i den svenska riksdagen. Tvånget som hindrat befolkningen på både östra och västra sidan av Bottenviken att segla fritt med sina produkter ut i världen upphävdes för övre Norrlands del 1767.
1820 Enligt års förteckning: Till Holmö Rönnskär, Fjäderägg, sjöss eller från sjön. 1 lotsålderman, 1 mästerlots, 1 secundlots, 2 lotslärlingar. Lots uppassa vid båken på Rataskäret och emottaga fartygen en fjärdedels mil utanför såväl södra som norra inloppen.
1863 Ur reglemente: Lotsningsområde, från Ratan till Bjuröklubb respektive Kallviken,Gumboda, Sikeåfjärden, Bjuren eller Tavastören, Breskär, Säfvars lastageplats, till och från sjön
1868 Ur regl: Lots uppassa å Rataskär och emottaga fartygen utanför grunden såväl vid norra som södra inloppen. Vid lotsplatsen finns en kronolotsbåt.
1894 den 18 aug hade en mästerlots och en lots vid Ratans lotsplats under hård NO storm och hög sjö med båt utgått ifrån Ratan och varit å svenska slupen LOVISA behjälpliga att föra fartyget till Holmsund. Med hänsyn till lotsarnas vid tillfället visade nit i uppfyllande av sin tjänsteplikt fann lotsstyrelsen det skäligt tilldela dem vardera 15 kr.
1894 tillhörde lotsplatsen Luleå lotsfördelning. Då arbetade här lotsarna:
- Lotsförman: Nils Axel Seth Landergren, f. 1839
- Mästerlots: Jonas Gustaf Norlin, f. 1850
- Mästerlots: Johan Gustaf Norlin, f. 1857
- Lots: Carl Teodor Edstedt, f. 1869
1903 den 22 aug utgick från Ratans lotsplats en lotsförman 1 mästerlots 1 lots samt en lotslärling och inlotsade under orkanartad storm svenska barken ORION till Sikeå. Lotsarna tilldelas härför 30 kr vardera
1905 den 2 okt lämnar lotsförman 1 lots och en lotslärling alla vid Ratans lotsplats under NO storm och hög sjö med fara för egna liv lotsbiträde åt i Kalmar hemmahörande skonerten IDA. Lotsförman tilldelas 25 kr och envar av de övriga 20 kr.
1920 års båtbestånd
- 1 däckad kutter byggd 1918 i furu, järnspant, 9.15×2.45 med 6 hk Avance
- 1 segelbåt byggd 1902 i furu, 6.5×1.8
- 1 segelbåt byggd 1914, 6×1.5
- 1 roddbåt byggd 1918, 4.5×1.5
- 1 roddbåt byggd 1916, 4.9×1.5
- 1 prickbåt byggd 1914, 8×2.7
1947 byggdes nytt lotsuppassningshus
1951 installerades elektrisk belysning i uppassningshuset på Rataskär
1964 1 januari 1964 lades lpl ned
Lotsutkiken fanns på Rataskär, först i känningsbåken, därefter i den nya lotsutkiken.
Lotsbarnskola
Ingen undervisning i lotsbarnskola skedde här. Lotsbarnen gick i sockenskolan.
Båk och fyr på Rataskär
1828 ersattes spirbåken av en åttakantig 18,5 m hög känningsbåk i trä
1899 anlades på Rataskär den f.d. bemannad fyrplatsen. Se Rataskär
Fyren Ratan Södra
1874 anlades ledfyren för södra inloppet till Ratans hamn. Se Ratan Södra
Pegel och mareograf
På platsen har mätning av vattenståndet skett sedan 1700-talet.
- Markeringar i klippväggarna finns inhuggna på 3 ställen.
- Vattenståndet kan läsas av mot en pegel, en fast monterad, graderad "linjal" som sticker ner i vattnet.
1892 installerades på västra sidan av Ratans hamn en mareograf för automatisk mätning av vattenståndet. Inne i byggnaden flöt en kork på vattenytan i en brunn som mynnade i hamnen. På korken satt en stång med penna, som ritade på ett papper. Emellertid gjorde landhöjningen att mareografen kom att stå på torra land och måste ersättas.
1965 ersattes den av en ny vid Ratan Södra och som kopplades till SMHI.
Länkar
- Ratan. Ur Blänket Nr 2013:2 Ratan S. Att göra en fyr till byggnadsminne, Christer Hollinder
- Ratan. Ur Blänket Nr 2015:2 Norrlandsresa 2014, besök på Järnäsklubb, Ratan Södra och VIPP-invigning Holmögadd, Esbjörn Hillberg
Emil Karlssons ursprungliga anteckningar
Anteckningar rörande svenska statens fasta fyrar av 1:e fyringenjör Emil Karlsson 1917 senare kompletterade för Sjöfartsrådet, överfyringenjör Sven Öberg
Fyr 36 Ratans hamn
År 1873 föreslog Lotsstyrelsen till i en skrifvelse till Kungl. Maj:t uppförandet af en mindre ledfyr med rött sken vid södra inloppet till Ratan och godkände Kungl. Maj:t detta förslag genom skrifvelse af den 28 Nov. 1873.
År 1874 uppfördes två öfverensfyrar vid södra inloppet till Ratans hamn, den inre bestående af ett mindre boningshus med lykta på väggen, visande fast, rödt sken och den yttre bestående af en lykta upphissad i en träställning, visande fast, hvitt sken. Båda fyrarne hade sideralsken med lampor för föränderlig nivå, för fotogen och en veke.
År 1890 borttogs den yttre fyren och i den inre fyren uppsattes en linsapparat af 6:e ordningen inne i det nu till fyrhus förändrade boningshuset. Fyrapparaten, som visade hvitt och rödt klippsken utåt sjön samt hvitt klippsken inåt hamnen, består af ett linsfack om 90°, rotator samt lampa med föränderlig nivå för fotogen och en veke.
År 1906 begränsades den södra hvita sektorn åt öster med grönt sken. Ljusstyrkan för det hvita skenet är 100 Häfnerljus.
Kompletteringar till anteckningarna ovan, avskrivna från lösa stencilpapper från 1940/50-talet
Fyren benämns nu Ratans Södra
År 1922 utbyttes linsapparaten mot en ny, omfattande 20°. Som ljuskälla infördes agaljus med klippapparat typ KME-130 och 15 liters brännare, varvid ljusstyrkan ökades till 200 hefnerljus för vitt sken och fyrkaraktären ändrades till blixtsken med en period av 4 sekunder. Kostnaden för ändringen uppgick till 2720 kronor.
År 1941 utbyttes linsapparaten mot en dylik omfattande 45°, varvid fyrens förstärkta sken ökades till 45° (?)
Skelleftebukten
Klicka här för att se fyrarna i Skelleftebukten
Se Bottenviken, svenskt fyrväsende, Rataskär, Ratan Södra, pegel, inlandsis, landhöjning, AGA-ljus